Vanliga frågor och svar

1. Vad gör jag när jag har en bra idé?

Kontakta gärna KTH Innovation så kan vi ge dig mer information kring hur du utvecklar din idé och vad som är viktigt att tänka på innan man presenterar sin idé för någon.

Kontakta oss för mer informaion

2. Jag har ett intressant forskningsresultat, men vet inte om det har något kommersiellt intresse...

Ta gärna kontakt med oss på KTH Innovation. Vi kan hjälpa dig att ta reda på den kommersiella potentialen och hur man på bästa sätt kan nå kommersiell nytta av ditt forskningsresultat. Vänta helst med att skicka in resultatet för publikation till vi har träffats.

Kontakta oss för mer information

3. Vad kan KTH Innovation hjälpa till med?

Vi kan hjälpa forskare, studenter och anställda på KTH med råd och kontakter inom:
• Utveckling av resultat/idé till ett hållbart affärskoncept
• Immaterialrättsstrategi (patent, varumärken, etc.)
• Finansiering av innovationsprojekt
• Juridik och avtal
• Licensieringsfrågor
• Kontakter med leverantörer och kunder
• Projektkoordinering/stöd
• Starta företag
• Etc.

Vi hjälper dig gärna med att utvärdera och utveckla din idé.

4. Vad kostar det att få hjälp från KTH Innovation?

Rådgivningen är helt gratis och vänder sig till alla forskare, studenter och anställda på KTH.

5. Finns det kurser inom innovationsutveckling?

Ja!
Det finns flera kurser i KTHs ordinarie kursutbud som innehåller moment om innovationsutveckling och entreprenörskap. Det finns även mer praktiskt inriktade workshops och kurser som KTH Innovation och andra organisationer knutna till KTH arrangerar.

Läs mer på sidan om utbildning

6. Vad är lärarundantaget och vad innebär det i praktiken?

Lärarundantaget är inskrivet i 1949 års lag om rätten till arbetstagarnas uppfinningar. Det säger i korthet att lärare vid högskolor och universitet äger rätten till patenterbara uppfinningar de har utvecklat inom tjänsten. Det ger forskaren frihet att sälja, skänka eller byta sina resultat med vem han vill om inget annat är skrivet i avtalet med den som finansierar forskningen. Lärarundantaget skrivs ibland bort i samband med forskningsfinansiering från externa aktörer, så det är viktigt att hålla koll på vem som har finansierat arbetet som leder fram till den patenterbara uppfinningen.

7. Hur skyddar man en bra idé?

Upphovsrätt, patent, varumärke eller mönsterskydd är några av de vanligare skyddsformerna. För att kunna få detta skydd är det dock i de flesta fall nödvändigt att hålla sin idé hemlig tills man har ansökt om skyddet. Kontakta gärna KTH Innovation så tidigt som möjligt när du har kommit på något så kan vi prata mer om hur du ska hantera sekretessfrågor.

Det är viktigt att komma ihåg att ett eventuellt skydd av en idé är en start på en kommersialiseringsprocess, det är inte ett slutmål i sig.
När du träffar oss på KTH Innovation sker det under sekretess.

Mer information finns på sidan om IPR

PRVs hemsida

8. Varför skall man skydda sin idé?

Att inmuta och skydda sin idé eller forskningsresultat med någon form immaterialrättsskydd (se ovan) är ofta nödvändigt för att forskningsresultatet/idén ska kunna nyttiggöras i samhället.
Immaterialrättsskydd ger en möjlig konkurrensfördel för en produkt eller tjänst som utvecklas ur resultatet/idén. Detta är nödvändigt för att någon ska vilja lägga de resurser på vidareutveckling som ofta krävs för ett kommersiellt nyttiggörande.

Ett klargjort ägande och en ”paketering” av kunskapen underlättar om idén/resultatet ska överföras mellan parter i någon form av transaktion, oavsett om det är en kommersiell eller icke kommersiell transaktion (t.ex. forskningssamarbeten).

9. Jag har en bra idé, men jag vill inte starta upp något företag...

Det finns andra sätt att låta en bra idé komma till nytta än att starta upp ett företag, t.ex. licensiering av patent, företagssamarbeten av olika slag, etc. Vad som är lämpligt varierar från fall till fall. Kontakta gärna KTH Innovation för att diskutera din idé och vilka kommersialiseringsalternativ som är mest lämpliga för just dig.

10. Var kan jag få tag i bra avtal?

Ett bra avtal bör anpassas efter den aktuella situationen. Mallar kan användas som "ramar" för ett avtal, men man bör ta kontakt med jurist för bästa resultat. KTH Innovation har många bra kontakter med jurister.

Läs om avtal

Kontakta oss för mer information

11. Vad bör jag tänka på vid samarbete med ett företag kring en uppfinning?

Se till att det upprättas ett samarbetsavtal mellan dig och företaget. I detta bör det framgå inbördes rättigheter, skyldigheter och åtaganden från båda parter. Det skall även framgå fördelning av rättigheter till eventuella resultat som kan uppkomma under samarbetets gång. Prata gärna med oss på KTH Innovation så kan vi tillsammans med våra jurister diskutera frågan vidare.

Kontakta oss för mer information

12. Hur finansierar man en patentansökan?

De huvudsakliga alternativen är att finansiera ansökan med privata medel (dina egna eller externa investerares) eller med bidrag eller lån från offentliga aktörer som Almi, Innovationsbron och VINNOVA. I vissa fall kan även pengar finnas öronmärkta för patentering i forskningsfinansieringen som leder fram till det patenterbara resultatet.

Vi på KTH Innovation har stor erfarenhet av att söka finansiering från de offentliga aktörerna så detta hjälper vi gärna till med.

Mer information finns på sidan om finansiering

Till Almis hemsida

Till Innovationsbrons hemsida

Till Vinnovas hemsida

13. Vad är riskkapital?

Riskkapital är i vid mening alla investeringar i ett bolags egna kapital. I de sammanhang som vi rör oss i handlar det dock främst om investeringar i företag som är i början av sin utveckling eller i en expansionsfas där det behövs tillskott av kapital. Riskkapital i denna bemärkelse kommer oftast in när man har kommit en bit på väg i sitt företagsbyggande, i de första skedena av innovationsprocessen är det främst andra former av finansiering som är aktuella.

Kontakta KTH Innovation för att få råd om de bästa vägarna till finansiering av innovationsprojekt. Du kan också läsa mer om riskkapital och andra finansieringsformer på sidan om finansiering.

Kontakta oss för mer information

14. Vad är KTH Chalmers Capital?

Investeringsfonden KTH Chalmers Capital bildades i september 2006 som en efterföljare till KTHs tidigare såddkapitalsfond, KTH Seed Capital. Den nya fonden är ett samarbete mellan KTH och Chalmers. KTH Chalmers Capital bildades med syftet att bli en av Sveriges ledande investerare i tidiga faser, för kommersiellt genomförbara entreprenörsprojekt, baserade på unik teknologi med koppling till KTH och Chalmers.

Till KTH Chalmers Capitals hemsida

15. Hur ser en bra affärsplan ut?

Det beror på…
En affärsplan kan se ut på olika sätt, mycket beroende på vad syftet är med planen och vem som är den tänkta läsaren. Ett exempel är de riktlinjer som affärsplan-tävlingen Venture Cup använder som sammanfattas på deras hemsida och mer utförligt i deras handbok.

Det viktigaste med en affärsplan är arbetet med att ta fram den, inte det slutliga dokumentet i sig. Det är under processens gång man konkretiserar och utvärderar möjligheterna att lyckas genomföra sin affärsidé. Detta är det största värdet i att utarbeta en affärsplan.

Läs mer på www.venturecup.org

16. Vilka organisationsformer finns om man vill starta företag?

Den vanligaste företagsformen för teknik- och forskningsrelaterade bolag är aktiebolag, AB. Handelsbolag och enskild firma förekommer också i mindre utsträckning.

Kontakta gärna KTH Innovation om du har frågor om bolagsbildning

Du kan även läsa mer om detta på Bolagsverkets hemsida

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp