1. 1. Upphovsrätten som omfattar

- litterära och konstnärliga verk
- fotografier - datorprogram
- vissa upphovsrättsliga närstående skydd

Upphovsrätten regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, Upphovsrättslagen. De upphovsrättsliga reglerna är s k positiva rättigheter, d v s upphovsrätten tillkommer utan registrering eller något annat förfarande från upphovsrättsinnehavarens sida. De upphovsrättsliga reglerna kommer att behandlas i KTH-handbok I.

1. 2. Det industriella rättsskyddet som omfattar

- patenträtten
- mönsterrätten
- varumärkesrätten
- firmarätten
- annan känneteckensrätt
- otillbörlig konkurrens

Var och en av rättigheterna inom det industriella rättsskyddet bygger på en särskild lag. Detta innebär att varje rättighet har sina särdrag vad gäller registrering, skyddets omfång och varaktighet. Dubbla immaterialrättsliga skydd förekommer, innebärande att en uppfinning kan vara skyddad av patent, ha mönsterskydd, varumärkesskydd och skydd för firmanamn.

I det följande kommer reglerna om patent och förfarandet vid patentansökan att behandlas. Därefter kommer mönster- och varumärkesrätt att behandlas mycket översiktligt.

Patent

Uppgifterna nedan har med tillåtelse av Patent- och registreringsverket i huvudsak hämtats ur PRVs informationsbroschyr "Att söka Patent". Uppgifterna utgör ett sammandrag och skall endast ses som en allmän orientering.

Patent- och registreringsverket (PRV)

Patent- och registreringsverket är den myndighet som beviljar patent. Patentärenden handläggs av PRVs patentavdelning i Stockholm.

Patentbesvärsrätten och Regeringsrätten

Den som inte är nöjd med PRVs beslut kan överklaga till Patentbesvärsrätten som är nästa högre instans i patentärenden. Högsta och sista instans är Regeringsrätten.

Patentansökan

Ansökan

En ansökan ska innehålla en ansökningshandling. Enklast är att använda PRV:s färdigtryckta formulär så att alla obligatoriska uppgifter kommer med. En uppfinnare som själv söker patent är både "uppfinnare" och "sökande". Om uppfinnaren sålt eller på annat sätt överlåtit uppfinningen till ett företag eller till en annan person, är företaget eller denna andra person "sökande". Då måste sökanden styrka sin rätt (åtkomst) till uppfinningen, vanligen genom en överlåtelsehandling som uppfinnaren skrivit under och som lämnas in tillsammans med ansökningen. Ansökningshandlingen innehåller ett formulär för överlåtelse av en uppfinning.

Ombud

Den som söker patent och inte själv vill formulera patentansökningen och ta kontakt med PRV kan istället vända sig till ett patentombud.

Tekniskt

Det tekniska innehållet i en patentansökan ska anges i en beskrivning, innehåll patentkrav och sammandrag samt eventuellt i ritning.

Ansökans behandling fram till beslut

Formell och teknisk

När en ansökan kommer in till PRV görs en formell prövning. Efter eventuella formella rättelser lämnas ansökan till teknisk prövning. Den prövning tekniska prövningen innebär en prövning huruvida uppfinningen är patenterbar eller ej. En uppfinning måste kunna tillgodogöras industriellt för att vara patenterbar. Det innebär att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar.

Teknisk

I patentlagen ges exempel på vad som inte ät patenterbart på grund av karaktär bristande teknisk karaktär. Rena upptäckter är inte patenterbara. Andra exempel är vetenskapliga teorier, datorprogram och förfaranden för medicinsk behandling av människor och djur.

Uppfinningen ska fungera tekniskt och lösa ett problem på ett tekniskt sätt. Effekten behöver däremot inte vara ny eller bättre.

Reproducerbar

En uppfinning måste också vara reproducerbar. Med det menas att man ska få samma tekniska effekt varje gång man tillämpar uppfinningen.

För att vara patenterbar skall uppfinningen dessutom vara ny och ha uppfinningshöjd.

Nyhet

Uppfinningen får inte vara känd innan en patentansökan lämnas in. Det spelar ingen roll på vilket sätt eller var i världen den blivit känd. Det är också likgiltigt om uppfinnaren själv varit medveten om detta eller inte. Det är också ett hinder om uppfinnaren själv spritt kännedom om sin uppfinning innan han eller hon lämnar in sin patentansökan.

Kommentar:

I avtal mellan KTH och externa finansiärer medges KTHs motpart ofta en granskningstid före publicering eller offentliggörande på annat sätt av resultat. Anledningen till denna granskning är dels att inte förstöra nyhetsvärdet på en eventuell uppfinning dels kan den vara föranledd av sekretessvillkor i avtalet. Se punkt 5 riktlinjer.

Uppfinningshöjd

En uppfinning ska skilja sig väsentligt från vad som är förut känt.

Granskning och dokumentation

Om PRV anser att uppfinningen är patenterbar, startar en procedur som leder till att patent meddelas. Om PRV anser att uppfinningen inte är patenterbar, skrivs en rapport till sökanden i form av ett föreläggande. Den sökande kan då endera själv finna att uppfinningen inte är patenterbar eller i ett svar till PRV närmare precisera sin uppfinning och eventuellt ändra i sina patentkrav.

Om PRV efter sökandens svar eller redan efter sin första granskning anser att patentkraven anger en patenterbar uppfinning, skickar PRV ett slutföreläggande. Till detta bifogar PRV de handlingar som anses kunna ingå i patentet, så att sökanden kan kontrollera dem en sista gång. När sökande returnerat dessa handlingar och PRV har funnit att det inte föreligger något hinder mot patent, underrättar PRV sökanden om detta och om hur stor meddelandeavgift den sökande ska betala. När sökanden har betalat meddelandeavgiften trycker PRV en patentskrift. Samtidigt meddelar PRV sökanden att patentansökningen har bifallits och att beslutet kommer att kungöras i Svensk Patenttidning. Denna kungörelse innebär att patentet är meddelat.

Avslag

Om PRV efter föreläggande och sökandens svar anser att uppfinningen inte är patenterbar, avslås ansökan.

Ansökans offentlighet

Redan innan patent meddelas blir vissa uppgifter i ansökningen offentliga. Från den dag ansökan lämnas in är ansökningens nummer, sökandens namn och uppfinningens benämning offentliga. Arton månader efter ansökningens ingivningsdag blir ansökningen i sin helhet offentlig, om den inte redan blivit det genom att patent har meddelats.

Invändning

Invändningstiden löper nio månader från det att ett patent blivit meddelat. Under denna period kan vem som helst göra en skriftlig invändning hos PRV.

Årsavgift

Förutom ansökningsavgiften måste sökanden betala en årsavgift enligt en stigande skala.

Patentets innebörd

Patentet gäller i 20 år från det att ansökningen lämnades in, för läkemedel och växtskyddsmedel kan ett tilläggsskydd erhållas enligt EG-direktiv.

Ett patent innebär främst att innehavaren under patenttiden får ensamrätt att utnyttja uppfinningen i yrkesverksamhet. Den som utnyttjar uppfinningen utan tillåtelse gör patentintrång och kan stämmas inför domstol av patenthavaren och dömas att betala skadestånd.

Patenthavaren kan sälja patentet (överlåta det) eller - genom licens- upplåta rätt att utnyttja det. En licens kan omfatta all nyttjanderätt eller en del därav. De vanligaste formerna vid upplåtelse av licens är enkel licens eller exklusiv licens.

Enkel licens (icke-exklusiv licens) innebär att licensgivaren kan upplåta det avtalade licensobjektet samtidigt till flera licenstagare inom samma geografiska område och även nyttja detsamma för egen kommersialisering.

Exklusiv licens innebär att licensgivaren förbinder sig att inte upplåta det avtalade licensobjektet samtidigt till annan licenstagare inom samma geografiska område. Licensgivaren får heller inte utnyttja licensobjektet för egen kommersialisering.

Patentskydd i andra länder

Det skydd som ett patent meddelat av det svenska patentverket ger gäller bara i Sverige. Ska uppfinningen exploateras även utomlands, t ex genom export, är det ofta nödvändigt att patentskydda uppfinningen också där.

Sverige är anslutet till PCT - Patent Cooperation Treaty

PCT innebär att prövningen av ansökningar koncentrerats till några få patentverk med särskilt goda resurser, bl a svenska patentverket. Sökanden behöver till en början bara inge en enda ansökan som kallas Internationell ansökan (PCT-ansökan).

Sverige är också anslutet till EPC - European Patent Convention.
EPC är en överenskommelse mellan knappt 20 västeuropeiska länder. Enligt denna konvention söker man patent vid det europeiska patentverket (EPO), en överstatlig organisation i München. Här prövas ansökningen och man kan få patent beviljat för alla de medlemsländer man valt, t ex Sverige (s k Europapatent).

Patentsystemet i Europa är för närvarande föremål för översyn inom Kommissionen.

Varumärke

Rätten till varumärke regleras i varumärkeslagen. Enligt dess första paragraf kan ett varumärke bestå av alla tecken som kan återges grafiskt. Ensamrätt till varumärke kan erhållas genom registrering eller inarbetning. Registrering sker efter ansökan hos Patent- och registreringsverket och ensamrätten gäller i 10 år från registreringsdagen. Registreringen kan förnyas för ytterligare 10-årsperioder.

Ett varumärke kan också registeras som EG-varumärke. Sådan registrering kan ske hos Byrån för Harmonisering inom den Inre Marknaden, Alicante, Spanien (varumärken och mönster) och skyddet som därmed erhålles gäller inom hela EU-området.

Mönsterrätt

Rätten till mönster regleras i mönsterskyddslagen. Mönsterskydd eller designskydd är ett skydd för form- eller utseende till skillnad från patent som är ett skydd för tekniska ideér. Ensamrätt till mönsterskydd kan erhållas genom registrering. Registrering sker efter ansökan hos Patent- och registreringsverket. Ensamrätten gäller i fem år från ansökningsdagen och kan förnyas ytterligare två femårsperioder.

Ytterligare information

För ytterligare information hänvisas till Patent- och registreringsverket, telefon 08-782 25 00. Se även information från PRV (blanketter m m)