Denna policy grundar sig på:

• Rektors beslut nr 699/02, dnr 930-1234-01, doss 70
• Universitetsstyrelsens beslut 2004-10-28 "Beslut ang ny organisation av KTH", dnr 930-2004-2896, doss 13
• Rektors beslut nr 1082/2004 "Dekaner och prodekaner för KTHs nio skolor samt uppdrag till dessa avseende organisation av skolorna", dnr 930-2004-2896, doss 13
• Rektors beslut nr 0462/07, dnr V-2007-0634, doss 70 "Internationaliseringspolicy"

KTH – ett nationellt och globalt universitet

Globaliseringen ställer universiteten inför nya utmaningar. De stora teknikvetenskapliga forskningsfrågorna ställs idag allt oftare utifrån ett globalt perspektiv. Nya produkter utvecklas för en global marknad, studenterna jämför universiteten på globala rankinglistor och excellens inom utbildning och forskning definieras utifrån ett globalt perspektiv. KTHs övergripande mål är att tillhöra de ledande tekniska universiteten i Europa, med en utbildning och forskning som stärker Sveriges position som kunskapsnation.

Målet är att vara ett attraktivt val för såväl toppstudenter som externa forsknings¬finansiärer. Att i internationella sammanhang hävda sig väl inom forskning, utbildning och samverkan är en mått på ett universitets excellens. Internationalisering innebär också möjlighet till breddning av lärosätets pedagogiska, kulturella och sociala kompetens. Endast genom ett ständigt förändringsarbete kan KTH vidmakthålla sin internationella prägel.

Omvärlden

En global utbildningsmarknad innebär en ökad konkurrens när det gäller att attrahera kvalificerade studenter, forskare och lärare. Sverige har sedan länge tillhört de länder som har procentuellt störst andel utbildade ingenjörer. Samtidigt som en omfattande utbyggnad av högre utbildning ägt rum i Sverige har dock intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning sjunkit bland svenska gymnasieelever. Denna tendens gäller de flesta länder i västvärlden med hög levnadsstandard. Utvecklingen är oroande och riskerar att i ett längre perspektiv leda till brist på kvalificerad teknisk kompetens och därmed till ett kommande industriellt underläge i förhållande till nuvarande konkurrentländer men framför allt till nya snabbt växande ekonomier, där teknisk utbildning är mycket eftertraktad bland studenterna. Sveriges fortsatta utveckling som industri- och kunskapsnation bygger på en ökad globalisering av forskning och utbildning och ett ökat internationellt utbyte av studenter, lärare och forskare.

Det europeiska perspektivet

EU ser högre utbildning och forskning som en förutsättning för att utveckla Europa till ett konkurrenskraftigt alternativ till USA och andra starka ekonomier. Enligt Lissabon¬deklarationen från 2000 är målet att EU ska bli en ledande kunskapsbaserad ekonomi. Harmoniseringen av högre utbildning genom Bolognaprocessen är det verktyg som används för uppbyggnaden av en ’European Area of Higher Education’ (EAHE).

I Lissabon- och Bolognadeklarationerna formuleras följande ståndpunkter:

‘Making Europe the most competitive and dynamic knowledge based economy in the world capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion’ ’ Creation of the European area of higher education as a key way to promote citizens mobility and employability and the Continent’s overall development. Increasing the international competiveness of the European system of higher Education.’(Citat från Lissabon- och Bolognadeklarationerna).

Satsningarna på gemensamma utbildnings- och forskningsprogram inom Europa kommer att öka. Förslaget från EU-kommissionen är bildandet av ett ’European Institute of Technology’, EIT, där strategiska samarbeten mellan framstående tekniska universitet i Europa ska lyfta Europas konkurrenskraft. KTHs medverkan i Cluster, ett nätverk av tolv ledande tekniska universitet i Europa, är här ett strategiskt nätverk. Cluster har som en av sina viktigaste uppgifter att skapa en gemensam plattform för de tekniska universitetens utveckling i Europa.

En harmoniserad utbildning innebär en allt större mobilitet bland studenterna. Mobiliteten kommer i framtiden att vara både vertikal och horisontell, vertikal genom att studenterna allt oftare kommer att skaffa sig utbildning vid flera olika lärosäten, en bachelor- vid ett och en masterutbildning vid ett annat, horisontell genom utbytesprogrammen av karaktären Erasmus.

Perspektivet Asien och andra utvecklingsekonomier

Framtida tillväxt kommer i ökad utsträckning att ske i andra delar av världen än Europa eller USA. I s.k. utvecklingsekonomier beräknas inom den närmaste 30-årsperioden en miljard människor komma att gå från fattigdom till lägre medelklass och därmed bli aktiva konsumenter av högre utbildning. Exempel på sådana länder är Kina, Indien, Pakistan, Egypten, Sydafrika och Brasilien. Efterfrågan på utbildning på universitetsnivå ökar markant i dessa länder men det är endast genom en utbyggd utbildning och forskning som de kommer att kunna hävda sig. De egna resurserna förslår dock inte, och intresset för samverkan med universitet i Europa och USA är mycket stort. Antalet studerande på KTH från dessa länder har de senaste åren ökat kraftigt. Särskilt gäller det KTHs internationella masterutbildningar.

I framför allt nya växande ekonomier som Kina och Indien skapar den industriella utvecklingen stora miljöproblem. En hållbar industriell och infrastrukturutveckling innebär att de globala miljöfrågorna kommer att få en allt större betydelse. Att medverka till en global hållbar utveckling inom områdena energi och miljö är en av de stora utmaningarna för morgondagens forskning.

Den kraftiga ökningen av studenter till Sverige från länder utanför EES-området de senaste åren kan dock komma att innebära att regeringen inför krav på studieavgifter från/för dessa studenter. Detta kommer med stor sannolikhet att påverka rekryteringen av utländska studenter till KTHs masterutbildningar negativt. I annat sammanhang har KTH föreslagit regeringen att införa ett system som innebär att universiteten ges ett särskilt takbelopp för studenter utanför EES-området.

Globaliseringens påverkan på KTH

Medverkan i internationella projekt och nätverk

Forskning är till sin natur gränsöverskridande, vilket inneburit att KTHs forskning alltid haft en starkt internationell prägel. Det som sker nu är att forskningssamarbetena idag allt oftare initieras och organiseras från EU- eller universitetsnivå. Globala centers of excellens ger KTH möjlighet att stärka sin position inom forskningen men är också värdefulla plattformar för marknads¬föring av KTHs masterutbildningar.

KTH verkar för en ”European Space of Higher Education” utifrån Lissabon- och Bolognadeklarationerna. KTH är mycket framgångsrik i EUs utbildningsprogram Tempus och deltar framgångsrikt inom Erasmus Mundus programmen. En stor del av KTHs internationaliseringsarbete utförs inom olika nätverk, av vilka de viktigaste är T.I.M.E. och Cluster. Den europeiska dimensionen ska genomsyra hela KTHs verksamhet och omfatta såväl lärare/forskare, administrativ personal som studenter. Förutom ett ökat deltagande i europeiska forsknings- och utbildningsprogram är målsättningen också en vidareutveckling av samarbeten med länder under tillväxt.

I arbetet med att harmonisera högre utbildning enligt Bolognaprocessen anser KTH att en indelning i två nivåer vore eftersträvansvärd, där utbildning på grundnivå omfattar de inledande tre åren, och utbildning på avancerad nivå, förutom civilingenjörsutbildningens senare del och masterutbildningarna, också omfattar forskarutbildning.

Masterprogram, motorn i internationaliseringsarbetet

Den fortsatta utvecklingen av KTH som globalt forsknings¬universitet kan endast ske om vi kan erbjuda internationellt kända och erkända utbildningar. KTHs satsningar på de internationella masterutbildningarna ska ses i det perspektivet. Visionen är att KTHs masterprogram ska attrahera de bästa bland Europas bachelorstudenter.

Ett led i KTHs internationaliseringsarbete är att inresande studenter också ska få kunskap om svensk kultur och i det svenska språket. Inom Clusternätverket verkar KTH för att etablera ’dual degree Cluster MSc programmes’, dvs. masterprogram som ges av två Clusteruniversitet tillsammans och som leder till en dubbel examen. Målsättningen är att KTHs masterprogram ska vara ett naturligt och attraktivt val för såväl svenska, europeiska som utomeuropeiska studenter. Ett rimligt mål är ungefär en tredjedel från varje kategori.

De samhällsekonomiska vinster som Sverige kan göra genom att utbilda också begåvade studenter från länder under utveckling ska inte underskattas utan ska ses som en viktig del av framtida svensk arbetsmarknad och bidrag till svensk samhällsutveckling. Globaliseringen är ett faktum och KTH en positiv del i detta. Utländska studenter bör betraktas som en resurs för Sverige. Svenska företags framgångar hänger intimt samman med framgångar på den globala industriella marknaden, inte minst med länderna i Sydostasien. Studenter utbildade vid KTH från dessa regioner bidrar till många värdefulla handelsförbindelser. Några väljer att stanna kvar i Sverige efter avslutade studier och tillför därigenom vårt land värdefull kompetens, såväl industriellt som kulturellt.

Det internationella klassrummet

Kunskap om internationella förhållanden och förståelse för andra kulturer bör genomsyra KTHs samtliga utbildningar. Det är lärarens ansvar att ta tillvara kulturella skillnader mellan studenterna och skapa en sådan miljö i klassrummet att den främjar såväl kulturell förståelse som tolerans. Fördjupade språkkunskaper, utbildningsprogram och kurser med internationell profil främjar också närmandet mellan olika kulturer. De erfarenheter som lärare och studenter, som inte är födda i Sverige, besitter är värdefulla i denna process.

Engelska som utbildningsspråk

Inom akademin är engelskan av tradition gängse presentations- och kommunikationsspråk. Avhandlingar skrivs exempelvis nästan uteslutande på engelska. KTHs utbildningar ska förbereda sina studenter för en global arbetsmarknad. Att kommunicera obehindrat på engelska är då en nödvändighet. I de senare delarna av civilingenjörsutbildningarna ges därför vid KTH alltmer undervisning på engelska och i de internationella masterprogrammen är engelska undervisningsspråk. Kommunikation på ett tredje språk öppnar möjligheter till nya arbetsmarknader och kommer att få ökad betydelse.

Lärar- och studerandeutbyte

Vistelser vid utländska lärosäten har alltid varit naturliga företeelser bland KTHs forskare. Samma forskare deltar dock sällan som lärare och undervisar studenter vid utländska lärosäten. Ett aktivare lärarutbyte på utbildningssidan är önskvärt ur flera aspekter. En aspekt är den egna akademiska meriteringen, en annan det mervärde som mötet med studenter från andra kulturer ger. Ytterligare en aspekt är den ökade betydelse som internationella rankningar av lärosätena fått. Rankningarnas inträde och den allt hårdare konkurrensen gör att universitetens undervisningskvalitet alltmer kommer att bedömas och granskas utifrån ett globalt perspektiv. En god placering betyder oerhört mycket för KTHs varumärke men också för den enskilde forskaren/läraren. Lärarutbytet med ett antal framstående universitet bör utvecklas och fördjupas.

KTHs utbildningsprogram ska vara utformade så att studenterna kan tillbringa en period utom¬lands utan att detta förlänger studietiden. Ett viktigt kriterium är att utbytesstudierna i sin helhet ska kunna tillgodoräknas i examen vid KTH. Samtliga studenter på KTH ska ges möjlighet att förlägga delar av sin utbildning utomlands vid ett lärosäte med likvärdig kvalitet som på KTH. Det ska finnas flera alterna¬tiv för att tillgodose olika studentgruppers behov av och möjligheter till utlandsstudier. Ett fortsatt aktivt deltagande i EUs utbildningsprogram är viktigt för att uppnå dessa mål. KTHs målsättning är att utveckla och fördjupa studentutbytet med ett antal framstående universitet i olika delar av världen.

Ett internationellt Campus

KTHs internationella profil ska genomsyra all verksamhet på alla nivåer. Studentkårens alla aktiviteter, däribland mottagning, liksom KTHs bostadsservice, ska underlätta vistelsen i Sverige för utländska studenter. För att skapa delaktighet måste därför all nödvändig information ges också på engelska. Begrepp som Alumni, entreprenörskap, arbetsmarknadsdagar etc. har hittills varit relaterade till svenska företag och förhållanden. Nu vidgas begreppen till att också omfatta Europa och andra delar av världen. Det globala perspektivet blir allt viktigare för KTH och för KTHs varumärkesbyggande som ledande tekniskt universitet.

Marknadsföring

En ökad konkurrens om studenter kräver en aktiv och effektiv marknadsföring. Deltagandet i europeiska utbildningsprogram och i EUs ramprogram för forskning är viktigt när det gäller att marknadsföra KTH. Alumniverksamhet har initierats i Kina för före detta KTH-studenter. Initiativet är uppskattat och bidrar på ett positivt sätt till att synliggöra KTH på en internationell utbildningsmarknad och kan därvid komma att starta även på andra håll i världen. KTHs alumni utvecklas till ett globalt nätverk.

I den internationella marknadsföringen av KTH är det angeläget att KTH framställs som ett universitet. Detta gäller även då enskilda institutioner och program utvecklar internationellt samarbete. Marknadsföringen ska reflektera den höga internationaliseringsgrad som kännetecknar KTH.
I KTHs strävan att öka synligheten och underlätta marknadsföringen har noder skapats utomlands. I samarbete med Karolinska Institutet och Chalmers har två kontor öppnats i Kina. Ett liknande förvaltas gemensamt med Karolinska Institutet på National University of Singapore (NUS) i Singapore. Närvaron underlättar marknadsföringen av KTH och KTHs utbildningar och av Sverige. Det underlättar också möjligheten att utveckla nya företagskontakter. Verksamhet av detta slag kan komma att etableras även på andra håll i världen.

Den stora efterfrågan på högre utbildning i länder under tillväxt kan idag inte fullt ut tillgodoses av berörda länder. Internetbaserad undervisning kan vara ett alternativ, där KTH utifrån en stark position inom e-learning i Sverige kan erbjuda poänggivande uppdragsutbildning.

Engagemang i länder under utveckling

I en global ekonomi, där kunskap spelar en allt större roll, förändras universitetens uppgifter. För att Sverige ska kunna säkra arbeten och social välfärd och bidra till en mer rättvis utveckling av världen enligt millenniemålen, är samverkan mellan universitet, stat och industri en nyckelfråga. Fred och stabilitet, öppen kommunikation mellan länder är grundförutsättningar för att nå ekonomisk utveckling som gynnar mänskligheten. KTH har under de senaste åren fått förfrågan från flera länder att medverka vid uppbyggnaden av högre utbildning. Vi är övertygade om att KTH här har värdefull kompetens att bidra med. Detta skulle också innebära att medverkan vid fattiga länders universitetsuppbyggnad blir en integrerad del i fattigdomsbekämpningen, i kampen för mänskliga rättigheter och en uthållig miljöpolitik. Utan högre utbildning och utveckling av universitetssektorn i dessa länder kommer det att bli svårt att långsiktigt garantera milleniemålen. För närvarande pågår diskussioner med pakistanska staten om att KTH ska ansvara för att ett tekniskt universitet byggs i Sialkot i Pakistan. I uppdraget ingår att se till att byggnader uppförs, att utforma utbildningsprogram och förse universitetet med lärar- och ledningskompetens m.m. Verksamheten ska hålla samma kvalitet som den på KTH.

Enligt universitetens Magna Charta, som den uttrycks i Bolognaöverenskommelsen 1988, ska universiteten vara autonoma institutioner i hjärtat av samhället, som frambringar, undersöker, värderar och förmedlar kunskap, oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. Frihet i forskningen och utbildningen är universitetets grundläggande livsprincip. Ett vidgat globalt samarbete, också med länder under utveckling, kommer att bidra till att sprida dessa universitetens grundläggande idéer.