Cognitive Accessibility in eHealth – Introducing Participatory Research through Design
Tid: Fr 2025-06-13 kl 14.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 6 (Tillgänglighetsanpassad entré), Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/68571101309
Språk: Engelska
Ämnesområde: Människa-datorinteraktion
Respondent: Marika Jonsson , Medieteknik och interaktionsdesign, MID
Opponent: PhD, Senior Research Fellow Sarah Lewthwaite, University of Southampton
Handledare: Professor Jan Gulliksen, Medieteknik och interaktionsdesign, MID; Docent Catharina Gustavsson, Center for Clinical Research Dalarna; PhD Stefan Johansson, Medieteknik och interaktionsdesign, MID; Med Dr Lars Lindsköld, Västra Götalandsregionen
QC 20250513
Abstract
Digitalisering av hälso- och sjukvården lovar ofta att lösa framtida ökande krav och säkerställa rättvis fördelning av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa löften har ännu inte infriats i Sveriges nuvarande eHälsotjänster. Samtidigt rör sig den svenska offentliga hälso- och sjukvården mot personcentrerad vård, där individens resurser, erfarenheter och behov beaktas. Syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapen om hur man utformar eHälsotjänster som stödjer kognitiv tillgänglighet för ökad jämlikhet. Avhandlingen bygger på idén att tillgänglighet är viktigt och att personer som påverkas av problem inom eHälsa bör vara en del av utformningen av dessa tjänster. Forskningen började med att granska tidigare forskning om tillgänglighet i eHälsotjänster och fokuserade sedan på den svenska kontexten. Det finns lagar om tillgänglighet i eHälsotjänster inom Europeiska unionen (EU). Vi undersökte hur den svenska offentliga hälso- och sjukvården följer EU:s lagar om webbtillgänglighet. Därefter fokuserade forskningen på kognitiv tillgänglighet, ett område som inte täcks tillräckligt av EU-lagar och de riktlinjer lagarna pekar på. Tillsammans med personer med levda erfarenheter av kognitiva funktionsnedsättningar utforskade vi deltagande designmetoder för att förbättra kognitiv tillgänglighet i eHälsotjänster samt hur man kan påverka de befintliga eHälsotjänsterna. Vi använde två fall: de personliga eHälsotjänsterna på den svenska nationella hälso- och sjukvårdswebbplatsen 1177.se samt ett symptombedömnings- och triageverktyg utformat som en samtalsagent, 1177 direkt. I det första fallet samskapade vi en prototyp för förbättrad kognitiv tillgänglighet som vi använde som ett dialogverktyg. För det andra fallet utvärderade vi 1177 direkt och genomförde samskapande aktiviteter för förbättringsförslag gällande kognitiv tillgänglighet. Studien gjordes med ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt tillsammans med representanter från produktägarperspektivet. Produktägaren i detta fall är företaget som utvecklar och lanserar produkten på marknaden, och Inera som upphandlar produkten så att offentlig sjukvård kan välja produkten från Ineras utbud av tjänster och produkter. Slutsatsen är att om vi fortsätter utveckla eHälsotjänster som tidigare, kommer de troligen att fortsätta vara svåra att använda för många. Genom att involvera personer med levda erfarenheter av kognitiva funktionsnedsättningar i utformningen kan vi skapa eHälsotjänster som är lättare att använda och som bättre stödjer personcentrerad vård.