Se och bli sedd
En undersökning av det offentiliga rummets roll i att bekämpa ensamhet
Tid: To 2023-06-08 kl 09.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/63196912013
Språk: Engelska
Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Urbana och regionala studier
Respondent: Jing Jing , Urbana och regionala studier
Opponent: Professor Fran Tonkiss, LSE The London School of Economics and Political Science, Department of Sociology
Handledare: Associate professor Tigran Haas, Urbana och regionala studier; Professor Emeritus David Canter, University of Liverppol; Associate professor Lena Dahlberg, School of Health and Welfare, Dalarna University; Aging Research Center, Karolinska Institutet and Stockholm University
QC 230516
Abstract
Ensamheten i städer har blivit en viktig fråga i samhällsdebatten, särskilt i efterdyningarna av covid-19. De skadliga effekter ensamhet har på hälsa och välbefinnande är väl dokumenterade och har nyligen börjat ges allt högre prioritet av regeringar världen över. Senare forskning om den byggda miljöns inverkan på ensamhet har främst tittat på den byggda miljöns påverkan på ensamhet genom aspekter relaterade till grannskap (lokalsamhället) och framkomlighet. Denna avhandling bidrar med nya aspekter kring kunskapen om hur man kan minska ensamhet i städer genom att fokusera på det offentliga rummet (staden mellan rummen). Urban design och stadsplanering är betydelsefullt vid utformning av inkluderande och lättillgängliga offentliga rum, vilket främjar olika former av den sociala interaktion som behövs för att bekämpa ensamhet utifrån ett helhetsperspektiv.
Syftet med den här avhandlingen är att ge information om hur urbana design- och stadsplaneringsstrategier potentiellt kan påverka de upplevda nivåerna av ensamhet i städer. Den innehåller fem separata artiklar som bidrar med nya empiriska insikter, metoder och teoriutveckling, för att bekämpa ensamhet utifrån urban design och planering. Kappan kompletterar artikelsamlingen med en sammanställning av viktiga lärdomar, slutsatser och rekommendationer samt en framtida forskningsagenda avseende den byggda miljöns påverkan på ensamhet.
Med det inbördes sambandet mellan människa och miljö som ramverk har jag i denna avhandling genomfört fallstudier på stads- och stadsdelsnivå (grannskap) för att undersöka både direkta och indirekta kopplingar mellan ensamhet och det offentliga rummet. Det empiriska arbete som har utförts i Stockholm, Wien och Zürich har markerat den rumsliga dimensionen av omsorgspraktik i äldre vuxnas vardag. Flera viktiga gemensamma fynd har framkommit i fallstudierna. För det första är det offentliga rummet en resurs med potential att minska ensamhet i alla miljöer. Förvaltningen av det offentliga rummet måste dock överensstämma med den lokala särarten och det kulturella sammanhanget genom design. Denna insikt tyder även på att minskad tillgänglighet till det önskade offentliga rummet kan bidra till att ensamheten ökar. För det andra påverkar det offentliga rummets design, förvaltning och användning både den objektiva kvaliteten på det offentliga rummet och den uppfattade kvaliteten. Vid stadsplaneringen måste man därför ta hänsyn till komplexiteten och subjektiviteten i människors uppfattningar om det offentliga rummet, vilket inbegriper deras reaktioner på platsens fysiska, aktiviteter och kognitiva aspekter. För det tredje tydliggör en uppsättning kritiska begrepp vilka underliggande komponenter förknippade med platser som kan påverka hur önskvärt det är för de som upplever ensamhet att vistas på en viss plats. Det kan vara begrepp som natur, promenera, aktiviteter, träffa/möta människor, shopping och ambivalent känslor.
Fallstudierna från Stockholm visar att lättillgängliga lokala tredjeplatser kan stödja självständighet och säkerhet, och främja fysiska och sociala aktiviteter för gemenskapsbyggande (meningsfulla sociala kontakter). Dessa är positiva resurser för att bekämpa ensamhet bland äldre vuxna. Samhörighet, och begrepp relaterade till detta som hemkänsla och att känna samhörighet med grannskap, är också viktigt för både yngre och äldre vuxna när de känner ensamhet och överväger platser att vistas på. Urban design kan bidra till att transformera det offentliga rummet, till exempel gatorna i grannskap (lokalområden i stadsdelen), så att de fungerar som sociala infrastrukturer som utöver själva transportfunktionen även ger ett högt värde ur både socialt och hälsomässigt perspektiv för alla.
Sammantaget tillhandahåller dessa slutsatser en nyansering som kan förbättra kunskapen om ensamhet ur ett miljöperspektiv. I den här avhandlingen argumenterar jag för att man i urban politik, investering, planering och utveckling bör se det offentliga rummet som en lovande väg för att bekämpa ensamhet. Platsbaserade interventionsstrategier med fokus på att möjliggöra attraktiva offentliga rum kommer att vara ytterst viktiga för att minska ensamhet världen över.