Datahanteringsplanen skapar ordning och struktur
Ett virtuellt forskningsdatakontor har bildats inom Gemensamt verksamhetsstöd (GVS). Avsikten med satsningen är att koppla samman den kompetens inom KTH som arbetar med att stötta forskare i frågor kring hantering av forskningsdata, exempelvis hur de kan ta fram en datahanteringsplan. KTH vill erbjuda ett samlat stöd i det här.
Vikten av en datahanteringsplan
– Numera ställer forskningsfinansiärer, men även förlag och industripartners allt oftare krav på forskaren att kunna redovisa de forskningsdata som ligger till grund för ett publicerat resultat. Dessa parter efterfrågar därför en datahanteringsplan som beskriver hur bakomliggande dataunderlag är strukturerat och tillgängliggjort, säger Rosa Lönneborg som är koordinator för forskningsdata på KTH Bibliotek.
Öppna data har många fördelar, menar hon vidare. Transparensen ökar då flera kan ta del av tidigare data – och även reproducerbarheten, i det att andra forskare kan använda detta dataunderlag för att återskapa samma forskningsresultat. Återanvändning av data driver forskningen framåt helt enkelt.
Rosa Lönneborg poängterar att datahanteringsplanen kan utgöra ett bra stöd i forskarens arbetsvardag, eftersom den kan hjälpa till att hålla ordning och reda på all tillkommande data under hela forskningsprocessen.
– För att möta de externa kraven på strukturerade och öppna forskningsdata, behöver KTH:s forskare rusta sig med kunskaper om hur de på bästa sätt sorterar, lagrar, delar och presenterar sina data på ett fullgott och överblickbart sätt. Datamängder som ska bevaras för framtiden ska dessutom förvaltas på ett sådant sätt att de bibehåller läsbarhet. Det är en utmaning i sig, då filformat och lagringsmedia ändras över tid.
Därtill finns det komplexa etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. All data kan av sekretess- och integritetsskäl inte tillgängliggöras fullt ut, men kan däremot oftast beskrivas på metadatanivå i enlighet med FAIR, menar Rosa Lönneborg, vilket är principer för hur data kan bli Findable, Accessible, Interoperable samt Reusable.
Systemstöd för forskningsdata
Forskningsdatakontorets uppgift är att stötta KTH:s forskare i det här arbetet och bistå med användbara verktyg och systemstöd som underlättar arbetet med datahanteringsplanen.
– Ett utvärderingsarbete startade i våras för att ta fram lämpliga verktyg för det här. Ambitionen är att arbeta verksamhetsnära och utgå från forskarens behov så att de systemstöd som tas fram blir användbara, säger Rosa Lönneborg.
Hon uppmanar därför KTH:s forskare att komma med synpunkter på hur ett systemstöd kan se ut, genom att anmäla sitt intresse att delta i en workshop som forskningsdatakontoret anordnar senare i höst. Det är viktigt att våra forskare är med från början i det här arbetet så att resultatet blir bra, menar hon.
Forskningsdatakontoret erbjuder också utbildningsinsatser inom området.
– Vi har exempelvis startat ett samarbete med KI och SU om utbildning i grundläggande digitala färdigheter. På sikt hoppas vi få in moment av datahantering i våra ordinarie kurser för doktorander, avslutar Rosa Lönneborg.
Text: Marianne Norén