Förslag till ny anställningsordning ute på remiss

KTH:s anställningsordning, som reglerar anställningsförfarande och karriärmöjligheter för lärare och forskare, görs om. Ett förslag är ute på remiss hos KTH:s skolchefer - för diskussion i linjen och fakultetsnämnden – fakultetsråd, universitetsdirektör, centrala samverkansgrupp samt hos Tekniska högskolans studentkår. Remissinstanserna ska inkomma med svar senast den 18 juni.

– Det har varit väldigt många intressanta diskussioner, men det har inte varit enkelt att få till ett system som passar hela KTH, säger professor Cecilia Williams vid Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, CBH, som deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget.

Ny tjänst för disputerade adjunkter och forskare med undervisning

En av de största förändringarna rör en ny tjänst för lärare, som inte ingår i KTH:s akademiska karriärsystem. Disputerade adjunkter och forskare som undervisar mycket kan prövas för en ny sorts lektorsposition, utanför karriärsystemet, och få möjlighet att finansiera den tid de undervisar med grundutbildningsmedel. Detta säkerställer också att studenter får undervisning av lärare som har prövats på sina pedagogiska meriter, i stället för av forskare som inte har prövats i detta avseende.

– Under en övergångstid på fem år ska de disputerade adjunkter som i dag undervisar på grundnivå och avancerad nivå kunna omprövas för ett lektorat utanför den akademiska karriärvägen. På motsvarande sätt ska forskare som i huvudsak undervisar, kunna prövas för ett lektorat utanför den akademiska karriärvägen under en övergångsperiod på tre år. Det innebär en statusskillnad som tydliggör att den som är disputerad har en högre vetenskaplig grund än vad som krävs för en adjunkt, säger Henrik Artman, professor och fakultetsförnyelseansvarig, FFA, vid Skolan för elektroteknik och datavetenskap, EECS och som också ingått i arbetsgruppen.

Enligt en översyn som gjorts av arbetsgruppen skulle cirka 25 av KTH:s totalt 500 anställda forskare kunna komma i fråga för att prövas till den här typen av lektorsbefattning. Av ungefär 150 adjunkter på KTH är cirka 65 disputerade och skulle kunna komma i fråga för att prövas till det nya lektoratet.

Karriärstege inom infrastruktur

Förslaget till anställningsordning innehåller också en ny karriärstege för infrastrukturspecialister, något som enligt Cecilia Williams grundar sig i en nationell efterfrågan från forskningsinfrastrukturer som ett sätt att behålla personal.

– Vi har föreslagit tre steg. Vi ville göra något även för forskningsingenjörer inom infrastrukturer, som ofta jobbar med forskare sida vid sida i likvärdiga roller. Vi har föreslagit en stege som används vid Uppsala universitet, där forskningsingenjörer kan gå in i ett första steg som junior infrastrukturspecialist och sedan kan bli befordrade ett steg till. För det sista steget, senior infrastrukturspecialist, bör man vara disputerad i det här förslaget, säger hon.

Rätt att söka professur

Också den akademiska progressionen mellan biträdande lektor, lektor och professor är något som förtydligats i förslaget, med tydligare uppdelning, behörighetskrav och riktlinjer för vad som ska utvärderas. En stor förändring är att lektorer nu ges rätten att ansöka om befordran till professor. Hittills har anställningsordningen bara angett en möjlighet att ansöka om befordran till professor ifall det finns ett behov.

– Anledningen till att vi föreslår det, är att det saknas en definition av vad behovet består av. Det används på olika sätt på olika skolor och motiveras av om institutionen har råd, eller huruvida personen i sig anses uppfylla kraven, vilket kanske inte riktigt är det som menas med ett behov. Vi tycker att området är viktigt för KTH och vill att det ska vara väldigt tydligt hur det fungerar, så att det inte blir olika spelregler, säger Cecilia Williams.

Akademiskt medborgarskap

Tillägget ”akademiskt medborgarskap” som bedömningsgrund vid akademisk befordran är också en nyhet. Utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet behöver den sökande beskriva sitt bidrag till den akademiska miljön med avseende på bland annat ledarskap, jämställdhet och mångfald.

– Det finns många uppgifter som förväntas utföras men som inte ryms inom forskarnas 40-timmarsvecka och som behöver värderas i alla befordringsled. Vi har därför sett till att anställningsordningen i högre grad betonar detta och innehåller konkreta exempel, säger Henrik Artman.

Text: Sabina Fabrizi ( sabina@kth.se )