Till innehåll på sidan
Katja Grillner framför Arkitekturhögskolan på KTH Campus.
Katja Grillner är professor och prefekt på skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad (Fotograf: Håkan Lindgren)

Fyra år av förändring

Publicerad 2019-05-28

Spännande, utvecklande – och utmanande. Katja Grillner kan se tillbaka på fyra intensiva år som fakultetens dekanus. År av stora förändringar genomförda i rask takt – kanske väl rask ibland.

Den sista juni i år slutar Katja Grillner som dekanus och ordförande för fakultetsrådet. Inte för att hon är trött på uppdraget. Kvalitetsfrågorna, fakultetsrådets huvuduppgift, ligger henne fortfarande varmt om hjärtat. Men det gör också hennes forskningsområde, arkitektur med inriktning mot kritiska studier.

– Fyra år är lång tid att vara borta från sitt ämne. Och jag vill definitivt vara i mitt ämne, förklarar hon.

Hon har dessutom redan tidigare i år tagit över som prefekt på Arkitekturskolan. Men fortsätter alltså parallellt att arbeta som dekanus till mandatperiodens slut.

Katja Grillner
Katja Grillner vid en arkitekturmodell. Fotograf: Håkan Lindgren

Sedan Katja Grillner tillträdde som dekanus 2015 har kvalitetsarbetet reformerats på flera områden. Fakultetsrådet initierade till exempel en programstrukturutredning som ledde till en ny process för att utforma och inrätta nya utbildningsprogram.

– Vi såg att det saknades en övergripande strategisk analys på det här området. När det finns en god idé måste det också till en strategisk diskussion redan från början.

Bland reformerna finns även en ny anställningsordning för att ge ökad tydlighet och struktur vid rekrytering av lärare och inrättande av nya lärartjänster. Den infördes 2017 och utvidgades ett år senare till att omfatta även forskaranställningar.

– Det ser jag som en viktig förbättring, så det är jag stolt över.

Men det ”verkligt stora” som hänt, säger hon, är utvecklingen av KTH:s nya kvalitetssystem. Det har utformats i enlighet med UKÄ:s nya modell för kvalitetssäkring och är ett genomgripande, betydligt mer omfattande system än tidigare.

Alltför omfattande menar de som är oroliga för att utvärderingsarbetet ska stjäla tid och resurser från kärnverksamheten.

Oron är inte alldeles obefogad konstaterar Katja Grillner. Men rätt använt tror hon att systemet kan bli ett värdefullt verktyg för utveckling och effektivisering.

– Det finns en risk för att utvärderingen av kvalitet sväller och konkurrerar med genomförandet av kvalitet. Det gäller att utforma tillämpningen så att systemet också blir kvalitetsutvecklande, det är en av de utmaningar vi lämnar i knät på kommande fakultetsråd.

En annan orosfaktor är osäkerheten om fakultetsrådets framtida ställning. En oro som götts av de senaste årens snabba förändringstakt menar Katja Grillner.

– Vår nya rektor har drivit på många förändringar. Positiva förändringar men mycket har gått väldigt fort. Ibland kanske det måste gå fort för att förändringen ska bli möjlig men risken är att man då tappar i beredningen.

Kommande fakultetsråd kommer att få delvis andra förutsättningar för sitt arbete. En organisationsförändring är på gång och det finns de som menar att fakultetens inflytande är på väg att krympa till ett minimum. Det tror inte Katja Grillner.

– Min syn har egentligen hela tiden varit att fakultetsrådet främst är ett beredande organ, rådgivare till rektor. Och att vi på det sättet har möjlighet att utöva ett stort inflytande. Nya fakultetsrådet har samma tunga roll vad gäller ansvar för kvalitetsutveckling och kollegial förankring. Uppdraget preciseras samtidigt i flera punkter som rör bland annat etik och akademiska värden. Det är bra med ökad tydlighet.

Text: Ursula Stigzelius

Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-05-28