Till innehåll på sidan

Jämställdhetsarbetet som gör KTH mer modernt

Alice Marshall och Katrin Mörck sitter framför en laptop i fikarummet.
Alice Marshall och Katrin Mörck är två av dem som utgör på Equality Office. Mycket har hänt sedan kontoret startade för drygt två år sedan. Foto: Fredrik Persson
Publicerad 2020-03-06

Skicka vidare! Det är en bärande tanke på KTH Equality Office. Genom att sprida engagemang och kunskap kring jämställdhetsfrågor i flera led ska KTH bli mer jämställt – till vardags.

Alice Marshall och Katrin Mörck sitter i fikarummet på plan 5 på Brinellvägen 8 och andas ut efter helgen. De har hållit en utbildning för 120 mottagningsansvariga, som i sin tur ska ta emot de kanske 3 000 studenter som ska börja på KTH i höst.

De har pratat jämställdhet, mångfald och lika villkor. Och bollat olika tankar och diskuterat dilemman.

– Att få ut kunskapen i hela organisationen, ut i kapillärerna, att ”train the trainer”, det är så vi jobbar, säger Alice Marshall, som arbetar mot studenter.

Katrin Mörck, projektledare, betonar att det handlar mycket om att hjälpa människor att sätta ord på sin verklighet som den ser ut till vardags - där man kan möta alltifrån ojämlika villkor till sexuella trakasserier.

– Ord som tolkningsföreträde, JML, rasifiering är inte självklara för alla. Och det man inte kan eller förstår kan lätt bli något hotfullt och orsaka motstånd. Det sista vi vill är att tala över huvudet på folk och skapa mer distans.

Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund.

Att det sex personer starka jämställdhetskontoret skulle kunna göra de 15 000 på KTH jämställda är givetvis en omöjlig ekvation – på flera sätt. I stället handlar det om att utbilda, bygga kunskap och medvetenhet om dessa frågor - på skolorna, bland chefer och ledare, anställda och studenter. Så att dessa i sin tur vågar se obekväma mönster, kan ifrågasätta, dela med sig till och stötta andra. Att bygga struktur och kultur.

– Förändringsarbete i en organisation måste få ta tid. Det handlar mycket om samtal, rådgivning, reflektion. Korvstoppning fungerar inte som metod om det ska leda till varaktig förändring, säger Anna Wahl i telefonen. Hon är vicerektor för jämställdhet och värdegrund, tillika ansvarig för Equality Office.

Vad är den största utmaningen?

– Att KTH är så stort. Men vi ser att det går åt rätt håll. Visst möter man okunskap, ointresse och ibland rent motstånd, men klimatet kring dessa frågor är generellt positivt. Att frågan finns på bordet gör att KTH framstår som modernt lärosäte har jag förstått på studenter. Alltfler inser också att jämställdhet är en kvalitetsfråga.

På vilket sätt?

– Man missar ju otroligt mycket inom forskning, utbildning och olika tekniska tillämpningar om du har en alltigenom homogen grupp. Perspektivet blir lätt enögt vilket kan gå ut över den vetenskapliga kvaliteten och på sikt riskerar vi att förlora talanger.

Vilken är den vanligaste fördomen om jämställdhet?

– Det kan vara kommentarer som att ”hos oss finns inga problem”. Eller att det är tjatigt, tråkigt och omodernt. En forskare sade vid en utbildning att han förberett sig på en ökenvandring, men medgav efteråt att det var riktigt spännande.

Tillbaka i fikarummet på plan 5 där frågan om när KTH blir jämställt egentligen kommer upp:

– Det är en vision och inte något man checkar av på en lista, säger Alice Marshall medan Katrin Mörck konstaterar:

– Det är omöjligt att säga. Det är vägen dit som är viktig.  

Text: Jill Klackenberg

Fakta

KTH Equality Office  består av sex personer med olika ansvarsområden. 

Det bildades 2018 efter ett beslut från rektor. Drygt 100 utbildningar och workshops har hållits sedan starten för att sprida kunskap och öka förståelsen bland olika grupper på KTH.

En ”JML-necessär” håller på att tas fram och är tänkt att innehålla sådant som olika digitala metoder, faktiska case och utbildningsmöjligheter för att ytterligare kunna dela och sprida jämställdhetsarbetet i organisationen.

I dag är 34 procent av studenterna på KTH kvinnor och resten män. Bland professorer är motsvarande siffror18 respektive 82 procent. Omkring 18 procent av de kvinnliga studenter, som svarade på en mellanårsenkät, som gjordes på KTH förra året, har varit utsatta för sexuella trakasserier.

Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-03-06