Till innehåll på sidan

"Mixen mellan forskning och företagande är unik"

en kiselplatta
Electrumlaboratoriet har varit verksamt i Kista i 35 år. Foto: Fredrik Persson.
Publicerad 2022-02-25

På KTH:s campus i Kista ligger Electrumlaboratoriet. I 35 år har man servat så väl akademi som industri med förstklassig kunskap och teknik. Nils Nordell, föreståndare för Electrumlab tar emot, och berättar att framgångarna finns inbäddade i gränslandet mellan forskarna och företagen.

1 300 kvadratmeter stort. Ett övertryck så att ingen smuts kommer in. Ståendes på en vibrationsfri grund. Här har Electrumlab befunnit sig i decennier.

När vi går runt det stora renrummet som Electrumlab består av berättar Nils om labbets mångåriga historia. Om alla framgångsrika företag som huserat här, och vissa fall finns kvar än idag. Snart ansluter även Per-Erik Hellström, universitetslektor vid Avdelningen för elektronik och inbyggda system på KTH.

– En viktig hörnsten i Electrumlabs framgångar har varit tillgången till produktionsutrustning anpassad för industrin. Att kunna tillverka elektroniska komponenter ner till tio nanometer i storlek. Att varje komponent blir exakt likadan som den föregående, säger Per-Erik.

porträttfoto Nils Nordell, föreståndare för Electrumlab
Nils Nordell, föreståndare för Electrumlab. Foto: Fredrik Persson

Både han och Nils är överens om att den typen av reproducerbarhet inte är vanlig när det kommer till forskningsutrustning i liknande labb. När den finns, då går det också att skapa mycket avancerade komponenter.

Flera framgångar

Nils berättar en framgångshistoria som beskriver hur Electrumlab fungerar. Det handlar om företagen Radi Medical och Silex. 1994 börjar resan med ett doktorandprojekt i labbet där en trycksensor används för att mäta turbulens över flygplansvingar. Några år senare plockas tekniken över i Radi Medical och används då istället som ett mikromekanikbaserat system för att mäta trycket i hjärtats kranskärl och på så sätt diagnostisera hjärtats funktion. Därefter börjar svenska Silex tillverka tekniken i Electrumlab. Till slut blir efterfrågan så stor att Silex växer ur Electrumlabbets lokaler och skaffar sig en egen tillverkningsfabrik.

De båda kollegorna är överens om att en av styrkorna med Electrumlab är forskarnas och företagens förmåga att hitta nya användningsområden för befintlig teknik.

– En annan framgångshistoria är KTH-professorn Mats Danielsson som använt sig av Electrumlab. Hans företag Prismatic tillverkar världsledande röntgenteknik och har nu köpts upp av GE Healthcare. Han har låtit tillverka den avancerade detektorn för datortomografin här i labbet. Här har vi bland annat hjälpt till med att frigöra detektorerna från kiselskivorna, säger Per-Erik, och pekar in i renrummet.

Interiörbild från Electrumlab
I Electrumlaboratoriet råder det febril aktivitet hela tiden. Foto: Fredrik Persson

Ett tjugotal företag

Vi går förbi bolaget IR Novas del i labbet, och Per-Erik säger att i snitt så flyttar det in ett nytt företag i labbet varje år. Sammanlagt har det blivit dryga tjugotalet bolag genom åren. Verksamheten består av 50 procent forskning, 50 procent produktion. Även det är en av framgångsfaktorerna hos labbet.

– Detta är en dynamisk plats i konstant förändring. Mixen mellan forskning och företagande är unik i Europa, kanske världen. Vad det unika ger? För förtagen innebär det högre kvalitet på den elektronik som kan produceras här. Det ger också möjligheten att testa helt nya material på ett enkelt sätt. Forskarna får tillgång till möjligheten att tillverka elektronik som kräver många processteg, det vill säga komplex teknik, säger Per-Erik.

Själv arbetar han med och forskar om så kallad CMOS; ett sätt att konstruera integrerade kretsar. Antalet processteg kan räknas i många tiotal. Det är avancerad tillverkning, och inget får gå fel på vägen. För att säkra kvaliteten är Electrumlab certifierade enligt ISO 9001.

Alla typer av arbetet enligt skalan Technology Readiness Levels (TRL) sker i labbet. Från nivå ett som är väldigt grundläggare forskning där man kanske testar en materialegenskap till nivå nio som är färdiga produkter som säljs till kunder. Enligt Nils befinner sig majoriteten av arbetet någonstans mellan nivå tre och sex.

porträttfoto Per-Erik Hellström
Per-Erik Hellström, universitetslektor vid Avdelningen för elektronik och inbyggda system på KTH. Foto: Fredrik Persson

– En av våra styrkor är att vi är duktiga på kommunikation. Vi kan också hjälpa de som vill vara verksamma hos oss med allt från tillstånd från myndigheter och kemi till hur utrustningen fungerar. Sedan ser vi att mycket bra uppstår vid maskinerna inne i labbet när folk delar på dessa och samtidigt pratar med varandra och utbyter kunskap och idéer, säger Per-Erik.

Kisel som lyser

Han tillägger att Electrumlab är ett ekosystem på allvar. Det kan ge olika effekter. Som doktoranden som precis disputerat, och som sedan kan få anställning i ett företag som också är verksamt i labbet.

Sedan finns det förstås en rad spännande projekt som kanske inte nödvändigtvis leder någonstans i stunden, men kan bidra med något positivt i förlängningen. Som försöken att få kisel att lysa. Skulle man nå framgång här, säger Per-Erik, så skulle man kunna tillverka elektronik som kräver betydligt mindre energi. Detta eftersom data skulle kunna flyttas med ljus istället för elektricitet.

– Det har varit stort fokus på halvledarbristen de senaste åren. Electrumlab kanske inte direkt kan avhjälpa detta problem, men bidrar väldigt mycket indirekt. Detta genom att utbilda kompententa människor som i sin tur kan avhjälpa bristen genom att bygga upp halvledarindustrin i Europa, säger Nils.

Förändrat fokus

Electrumlab har gått igenom en del förändringar genom åren. Under det första decenniet låg fokus på telekomindustrin, på lasrar och transistorer. På företag som Ericsson, dåvarande Televerket och ABB. Sedan kom millenniumskiftet och IT-kraschen, och Electrumlabs verksamhet breddades.

– Det blev många fler ämnesområden efter det. Som säkerhet, energi, livsvetenskap och transport, säger Nils och pekar på uppslaget i en Electrumlab-folder som beskriver verksamheten idag. Vilket som är den största händelsen i Electrumlabbets historia? Det är nog den diversifieringen som skedde då, runt år 2000.

porträttfoto Sergiy Khartsev
Sergiy Khartsev, forskare på KTH och Electrumlab. Foto: Fredrik Persson

Nils nämner också alla satsningar på materialet kiselkarbid och sensorer som en del av gjorda framgångar.

– Men stoltast är jag nog över labbet som en teknikinkubator som fått företag att växa på ett systematisk och genomtänkt sätt.

Han ser en ljus framtid för sig. Att få in fler forskare i miljön är prioriterat. Forskare som kan utveckla framtidens teknik, och skapa nya företag med hjälp av människorna och utrustningarna i labbet.

– Sedan är Per-Erik Hellström numera vetenskaplig föreståndare för Electrumlab. Han kan bidra med nya idéer, men också tankar om hur infrastrukturen kan nyttjas på bästa sätt, både vetenskapligt och kommersiellt.

Text: Peter Ardell