Ny modell för forskningsinfrastruktur

Forskningsberedningen har under det senaste året tagit fram en samlad och strategiskt orienterad modell som omfattar både KTH:s egna forskningsinfrastrukturer och lärosätets deltagande i nationella och internationella infrastrukturer. Arbetet har etablerat en tydligare helhetssyn och stärkt förståelsen för hur forskningsinfrastrukturer och testbäddar tillsammans utgör kärnan i KTH:s tekniska forskning och innovationsförmåga. 

– Vi vill öka transparensen och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och strategiska beslut om forskningsinfrastruktur. Det här är ett viktigt steg för hela KTH:s forskningsmiljö, säger Annika Borgenstam, vicerektor för forskning och ordförande i forskningsberedningen. 

Satsning på testbäddar 

KTH:s forskningsmiljö omfattar många infrastrukturer av varierande omfattning och finansiering. För att upprätthålla hög kvalitet krävs långsiktiga investeringar, kontinuerligt underhåll och god tillgänglighet.

I modellen lyfts testbäddar fram som en ny kategori.Testbäddar utgör viktiga miljöer för experimentell utveckling, innovation och samverkan, och deras tydligare roll innebär bättre planeringsförutsättningar och ökad strategisk synlighet. Som ny kategori placeras testbäddar nu sida vid sida med forskningsinfrastrukturer, och deras betydelse för KTH:s innovationsförmåga markeras tydligare i den samlade infrastrukturportföljen. 

Följs upp i dialogerna

En central del av modellen är att forskningsinfrastrukturer nu integreras och följs upp i skolornas årliga verksamhetsdialoger. Dialogerna kommer också att fånga upp behov av samfinansiering och nya investeringar. Det innebär att skolorna och ledningen får en gemensam och tydlig bild av framtida utvecklingsbehov, satsningar och ekonomiska prioriteringar. 

Vill du veta mer om arbetet med forskningsinfrastrukturer vid KTH, kontakta Marilyn Klarin  vid Research Support Office.

Text: Marilyn Klarin