Till innehåll på sidan
Ett antal personer som befinner sig i Odqvistlaboratoriet.
I Odqvistlaboratoriet, en av de sju labbmiljöer som får medel, är det möjligt att göra fullskaliga, avancerade experiment inom teknisk mekanik. Bilden är från invigningen av labbet 2013. (Foto: Håkan Lindgren)

Nya miljoner till KTH:s labb

Publicerad 2020-06-01

KTH satsar 20 miljoner på labbmiljöer inom strategiskt viktiga områden. Medlen går till ny avancerad forskningsutrustning på sju utvalda labb.

Porträttbild på Mikael Östling.
Mikael Östling, prorektor.

Satsningen på KTH:s infrastruktur för forskning inleddes för två år sedan, då nio labbmiljöer fick ett startbidrag . I dag har totalt elva labb etablerats som KTH:s officiella, kallad KTH Infrastruktur , och är kvalificerade för att söka medel från den årliga interna utlysningen om 20 miljoner kronor.

Medlen går i år till labbmiljöer inom life science, nanoteknik, medicinsk teknik, experimentell mekanik och beräkningsvetenskap.

– För ett ledande forskningsuniversitet som KTH så är forskningsinfrastrukturen en väsentlig del av framgångarna och attraktiviteten internationellt. Vi bedriver också forskningsnära utbildning som verkligen behöver tillgång till denna infrastruktur, säger prorektor Mikael Östling , som initierat och driver satsningen.

Han hoppas att satsningen kan bidra till att ytterligare stimulera forskningsexcellens och att utveckla fler tvärvetenskapliga samarbeten – inom akademin, men även med näringslivet och andra samhällsaktörer, nationellt och internationellt.

– Våra labb blir på sitt sätt ett signum för vad KTH står för, hur attraktiva vi är och hur mycket nyskapande och excellent forskning vår fysiska miljö kan prestera.

Han ser också medlen som en väg till ökade möjligheter att locka nya användare av labben, inom och utanför KTH.

– Det är själva strategin; att få fler användare som ger samarbete, inkomster och gott rykte.

Satsningen på KTH:s labbmiljöer är en del i svenska lärosätens ökade ansvar för att utveckla strategiska forskningsmiljöer, påpekar Mikael Östling.

– Det är som bekant väldigt dyrt med nya forskningsinstrument och uppgradering av befintliga utrustningar. Det behövs självfallet också annan finansiering än våra centrala rektorsmedel men vi skickar med ett budskap till labben att tänka strategiskt och få bästa utväxling på investeringarna.

Text: Christer Gummeson

Här är labbmiljöerna som får ta del av pengarna, med beloppen inom parentes.

  • Advanced Light Microscopy (ALM) (2, 8 miljoner kronor)
  • Jonassons centrum för medicinsk avbildning (0,8 mkr)
  • NanoLab (6 mkr)
  • National Genomics Infrastructure (NGI) (1,8 mkr)
  • Odqvistlaboratoriet (4 mkr)
  • PDC (2,1 mkr)
  • Talbanken (2,5 mkr)

Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-06-01