Nya riktlinjer för centrumbildningar fastställda

KTH har en stor och viktig forskningsverksamhet som bedrivs i centrum. En strukturerad form av forskningssamarbete mellan akademi, industri och samhälle inom specifika områden ofta kopplade till samhällsutmaningar som finns här och nu. Det finns även olika typer av centrum som behöver hanteras på lite olika sätt.

Uppdraget att se över riktlinjerna har letts av Annika Stensson Trigell, professor och vicerektor för forskning vid KTH. Syftet med att se över riktlinjerna bygger på en önskan om att göra det tydligt vilka roller som finns, vad som förväntas av centrum och hur beslutsgångar ska ske vid start, förlängning och avslut för att få en effektiv hantering. Målet är att stötta och stärka verksamheten inom de olika centrumbildningarna.
– Tanken med att uppdatera riktlinjerna bygger på ett behov både hos centrumbildningarna och skolorna att få en bättre verktygslåda och förutsättningar att kunna fokusera på det som de gör bäst. Tydliggöra och kravställa förväntningar och skapa förutsättningar för att centrumbildningarna ska få ett bra stöd från värdskolan, säger Annika Stensson Trigell.

­Uppdateringen av riktlinjerna har pågått under många år för att skapa en samsyn och enhetlighet som ska fungera.
­– De stora skillnaderna mot tidigare är att processerna och rollbeskrivningarna blivit tydligare i de nya riktlinjerna. Speciellt vad gäller bildandet av nya centrum men även vid förlängning och avslut. I processen har vi använt lärdomar från befintliga centrumbildningar och även sett hur behovet ser ut kopplat till det rådande forskningsekosystemet. Tanken är att det ska leda till ökad kvalitet och professionalitet.

Hur påverkar de nya riktlinjerna verksamheten inom befintliga centrumbildningar och de som ligger i startgroparna?
– De handlar främst om tydligare krav på de olika rollbeskrivningarna och beslutsprocesser men också vilket stöd som de kan förvänta sig från skolan som är kopplad till centret. Men man vill också att det ska finnas en tydligare synlighet och koppling mot respektive skola, säger Annika Stensson Trigell och fortsätter:

­– I arbetet har vi haft en gedigen förankringsprocess som har fått ta tid, då det varit en så stor och viktig förändring som ska hålla under en lång tid framåt. Arbetet har kännetecknats av ett stort engagemang av många, så jag vill passa på att tacka handläggarna vid RSO, alla skolchefer, centrumföreståndare och alla andra som bidragit med sina synpunkter och kunnande.

I samband med de nya riktlinjerna har kommunikationsavdelningen gjort ett arbete kring centrumkommunikation. Under våren 2022 togs ett ramverk med tillhörande mallar fram för att stötta centrumföreståndare och kommunikatörer i arbetet.

 – KTH har inte haft någon gemensam riktning för kommunikation på centrumbildningar tidigare. Det har varit rätt otydligt vad som förväntas av kommunikatörer och föreståndare, och hur man kan arbeta på ett bra och effektivt sätt. För att se vilka behov och utmaningar som fanns intervjuade vi kommunikatörer och föreståndare, och tog utifrån det fram ett ramverk och ett antal mallar som ska guida och stötta centrum i sitt kommunikationsarbete. Arbetet är förankrat med kommunikationsansvariga centralt och lokalt samt berörd ledning, säger Louise Gustafsson, ansvarig för forskningskommunikation.

• Riktlinje om hantering av centrum och andra mallar och dokument
• Centrumkommunikation
• Lista över KTH:s centrumbildningar

Text: Annelie Englund