Nytänk nödvändigt inom livslångt lärande

Med snabbare samhällsförändringar och teknikutveckling växer behovet av kompetensutveckling. Alltfler behöver fort- och vidareutbilda sig under arbetslivets gång. Hur kan KTH svara upp mot omvärldens behov? Vi frågade Anders Johansson, samordnare för Livslångt lärande på KTH.
– Man kan höra att halveringstiden på kunskaperna från en ingenjörsexamen är nere på fem, kanske tre år, vilket gör det uppenbart att behovet av fortsatt aktivt lärande under yrkeslivet är absolut nödvändigt, säger Anders Johansson .
För KTH:s del handlar det främst om anslagsfinansierad vidareutbildning, uppdragsutbildning riktad mot arbetsgivare och folkbildande aktiviteter som öppna föreläsningar, debatter och liknande. Målet är att 20 procent av utbildningsutbudet på KTH ska räknas som livslångt lärande.
– Den här terminen ligger ungefär 130 kurser ute som vidareutbildningskurser. Förra terminen var det lika många. Historiskt har vi haft ett tiotal sådana kurser, så det är en fantastisk ökning. KTH:s lärare har gjort ett jättejobb.
Behov och premisser
Erfarenheterna från lärarna är skiftande. Utfallet – antal sökande, antagna och avhopp – har sett olika ut för olika kurser.
– Jag tror vi behöver ta lärdom av det som visat sig fungera bra. Att vi ser det som en möjlighet till utveckling och eget lärande.
Hur ska man se livslångt lärande som en chans till eget lärande?
– Där tror jag att vi måste prata med varandra, hjälpa varandra och ge varandra inspiration, hitta nya lösningar och ta till oss andras, jobba tillsammans. ”Var inte ensam med ’din’ kurs!”
En utmaning är att anpassa kurserna till de sökandes behov och premisser. Utvärderingar visar att kortare kurser, 2–3 hp, är attraktiva och med god genomströmning när de ges online.
– Kan vi dessutom erbjuda vad man brukar kalla "fri start, fri fart" blir det attraktivt på riktigt, inte minst för dem som jobbar heltid och har familj, säger Anders Johansson.
Idag deltar många studenter på vidareutbildningskurserna – hur ska man nå ut även till andra grupper?
– Om vi ska bli mer aktiva i att möta yrkesverksammas behov behöver vi nog utveckla kurser och erbjudanden därefter, både vad gäller format och innehåll. När de väl är utvecklade och finns att söka behöver vi marknadsföra dem mer aktivt än vi kanske gjort tidigare.
Nå ut via sociala medier
Anders Johansson hänvisar till studier som visar att om KTH ska nå yrkesverksamma med marknadsföring om utbildning är det via de sociala medier som Facebook, LinkedIn och Instagram.
När det gäller uppdragsutbildning, som arbetsgivare har möjlighet att köpa, tror Anders Johansson att det finns ett behov av att tänka nytt och utveckla nya lärformat.
– Just nu driver vi ett samarbetsprojekt med Scania inom ramen för det strategiska partnerskapet. Där tittar vi på hur vi kan göra om en kurs de köpt och köper till ett mer självdrivet gruppformat, ungefär som en studiecirkel.
Även det administrativa stödet för uppdragsutbildningen behöver utvecklas:
– Det stödet måste vara sådant att det blir enkelt för KTH:s lärare och kunder att ordna utbildning med KTH, och det måste bli mycket lättare att göra rätt än att göra fel.
Text: Christer Gummeson