Till innehåll på sidan

Sagan om den stora datamaskinen blir opera i reaktorhallen

Foto av KTH:s reaktorhall R1.
Reaktorhallen R1 blir spelplats för opera baserad på Hannes Alfvéns bok "Sagan om den stora datamaskinen". Föreståndare Leif Handberg i mitten överst. Foto: Jann Lipka
Publicerad 2022-02-08

Hallå där Leif Handberg, lektor i medieteknik och föreståndare för KTH:s reaktorhall, R1. I dagarna sätter en kampanj med annonsering i sociala medier igång för att få in bidrag till en opera baserad på Hannes Alfvéns bok ”Sagan om den stora datamaskinen”, ett projekt du är initiativtagare till. Varför gör ni det här och hur går det till om man vill vara med och bidra?

Bilden föreställer Leif Handberg fotograferad vid Skandiaorgeln i KTH:s reaktorhall R1.
Leif Handberg, lektor i medieteknik och föreståndare för KTH:s reaktorhall, R1.

– Vi vill visa att KTH som tekniskt universitet kan vara med och skapa kultur. Att då kunna göra det genom att även uppmärksamma KTH:s Nobelpristagare Hannes Alfvén känns fint. Projektet initierades 2020 när vi firade Alfvéns Nobelpris 50 år. Det här ligger kanske inte direkt i KTHs kärnverksamhet, så vi har sökt och fått en del externa bidrag och en stor del kommer från våra externa partner. Trots dessa bidrag behöver vi lite mer hjälp.

– Då kom jag på att vi kan erbjuda personal, alumner, studenter och allmänheten att donera pengar till en takt av operan. Jag gillar ju allitterationer – så tusen takter, tusen kronor per takt. Det finns en QR-kod i ett formulär på operans webbsida  och det enda man behöver göra är att scanna den och godkänna i Swish så kommer pengarna in på operans konto på KTH. Den eller de som bidrar – man kan vara upp till fyra personer som delar på en takt – får en takt med ett visst nummer och sitt eller sina namn på operans donationsvägg. Rektor har redan tingat takt nummer ett.

Vad handlar operan om?

– Operalibrettot bygger på Hannes Alfvéns roman ”Sagan om den stora datamaskinen” från 1966. I boken förutspår Alfvén hur datorerna och systemen tar över mer och mer i samhället.

– Det är en kammaropera med fem sångare, fem musiker, en dansare och några YuMi-robotar från ABB på scenen. Sångarna och musikerna kommer att utnyttja hela Reaktorhallen som scenrum. Skandiaorgeln kommer naturligtvis vara med och ljuda, men det är ingen som kommer att spela på tangenterna. Orgeln kommer istället att styras med gester och röst.

Du är projektledare, vem är konstnärlig ledare?

Bilden föreställer Carl och Åsa Unander-Scharin i Reaktorhallen R1.
Carl och Åsa Unander-Scharin har flera roller i den här uppsättningen: författare av nytt libretto, kompositör, koreograf, regissör och scenograf. Foto: Mats Bäcker

– Carl och Åsa Unander-Scharin. Jag lärde känna dem när de satte upp Opera Mecatronica , en föreställning med dansande robotar, i Reaktorhallen 2010. Åsa är koreograf och disputerade inom dans och teknik på Luleå tekniska universitet. Carl är operasångare och kompositör och disputerade på min avdelning här på KTH 2015.

– De jobbar ihop som ett team och har alla de ledande uppgifterna i den här uppsättningen: författare av nytt libretto, kompositör, koreograf, regissör och scenograf.

– Vadstena-Akademien hjälper oss med produktionen av operan.

När är premiären och hur många föreställningar gör ni?

– Vi räknar med att göra cirka sjutton föreställningar och premiären är planerad till 1 december. Sigbritt Karlsson avslutar sin period som rektor den sista november så det blir lite av en avskedspresent från rektor till KTH. Det innebär också att den nya rektorn får gå på KTH:s operapremiär första dagen på jobbet.

Mer information om operan och hur du kan vara med och finansiera en takt hittar du på webbsidan för ”The Tale Of The Great Computing Machine”.

Håkan Soold

Fakta Sagan om den stora datamaskinen

”Sagan om den stora datamaskinen” skrevs av 1970 år s Nobelpristagare i fysik Hannes Alfvén och publicerades 1966 under pseudonymen Olof Johannesson (1986 års utgåva publicerades dock under hans riktiga namn). Boken är ”… en evolutionshistoria skriven i en avlägsen framtid, där människans betydelse reducerats till ett evolutionärt steg på vägen mot en vis och allvetande dator”, som Leif Handberg skrivit på Wikipedia i en artikel om boken. Alfvén delade sin arbetstid mellan KTH och Berkely University och boken, som publicerades på engelska under flera olika titlar (The Great Computer, The Tale Of The Big Computer och The End Of Man?) kom att bli en kultklassiker i Silicon Valley.

När kompositören Karl-Birger Blomdahl, som bland annat gjorde en framgångsrik opera av Harry Martinssons epos Aniara, låg på sjukhus fick han ett exemplar av boken av en vän. Blomdahl blev eld och lågor efter att ha läst den och kontaktade Hannes Alfvén och sa att han ville göra en opera baserad på boken. Till en början sa Alfvén nej, han menade att boken var alldeles för abstrakt. Men Blomdahl stod på sig och libretto arbetades fram. Tanken var att operan skulle spelas på Kungliga Operan och på Metropolitan i New York. Men Blomdahl gick bort innan han hann färdigställa verket och idén om en opera baserad på boken har legat i träda tills nu.

KTH:s uppsättning av en opera baserad på boken var initialt planerad till december 2020 för att fira att det då var 50 år sedan Hannes Alfvén fick sitt Nobelpris. Men pandemin kom i vägen och nu är premiär planerad till 1 december 2022.

Operan ”The Tale Of The Great Computing Machine” kommer att spelas i Reaktorhallen R1. Produktionen av operan görs i samarbete med Vadstena-Akademien.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2022-02-08