Anna-Karin Tornberg är avgående lärarrepresentant i universitetsstyrelsen, efter två mandatperioder. Hon är också med i nomineringskommittén vars uppgift är att ta fram nya kandidater inför valet av lärarrepresentanter som sker i mars 2020.

Styrelseuppdraget ger goda kunskaper om KTH

Publicerad 2019-11-14

Hallå där Anna-Karin Tornberg, professor i numerisk analys vid matematiska institutionen på Skolan för teknikvetenskap (SCI) och lärarrepresentant i universitetsstyrelsen, till och med våren 2020. Kan du berätta vad det här styrelseuppdraget betyder för dig?

– Jag har alltid gillat ”det stora perspektivet” och att lyfta blicken lite. Att vara lärarrepresentant i universitetsstyrelsen ger mig möjlighet att påverka och bidra till att göra någonting gott för hela KTH. Uppdraget är verkligen lärorikt och har berikat mig personligen på många vis. Jag har fått en god överblick över hur KTH fungerar. Dessutom får jag delta i intressanta diskussioner med många mycket kapabla och erfarna styrelsemedlemmar. Samtalen som förs ger mig nya perspektiv och kunskaper. Det ger mig också träning i att ”ta plats” i diskussionerna och våga uttrycka mina egna åsikter, säger Anna-Karin Tornberg.

Hon betonar värdet av den informella dialogen i styrelsearbetet och tycker att den externa representationen som finns i styrelsen vitaliserar diskussionerna:

– Det blir ofta inspirerande åsiktsutbyten i rummet, genom blandningen av de kunskaper, erfarenheter och perspektiv som finns både inom, och utanför KTH.

Vad krävs som lärarrepresentant i universitetsstyrelsen?

– Man behöver framför allt ha förmåga att kunna anta ett bredare perspektiv och inte enbart tänka utifrån sin egen verksamhets behov och intressen. Det handlar ju om att ta ansvar och göra en insats för hela KTH. Dessutom behöver man ha integritet i det att våga uttrycka sin egen ståndpunkt under mötena. Det kan även ses som ett plus om personen i fråga tidigare har engagerat sig i någonting annat inom KTH, menar Anna-Karin Tornberg.

Uppdragets omfattning och möjlighet att påverka?

– Att vara lärarrepresentant är inte betungande eller särskilt tidskrävande. Universitetsstyrelsen har sex halvdagsmöten och därtill ett heldags-internat varje år. Det tillkommer såklart också några timmars inläsning av dokument som förberedelse inför varje styrelsemöte. Vi tre som är lärarrepresentanter har dessutom ett kort förmöte med rektor inför varje styrelsemöte, för att gå igenom mötesagendan.

– Möjligheten att påverka sker i diskussionerna och i de formella besluten. Man kan också ta initiativ till större saker, vilket är en längre process. Exempelvis kan rektor få i uppdrag att initiera olika typer av utredningar. Besluten som fattas i universitetsstyrelsen är väl beredda, säger Anna-Karin Tornberg.

Nominering av kandidater inför valet

Hon uppmuntrar alla medarbetare på KTH att lämna namnförslag under nomineringsperioden 18 november till 1 december. Kandidaten måste emellertid först ha tillfrågats och accepterat nomineringen. Det går också bra att nominera sig själv, bara man uppfyller de formella kraven som gäller. För att kvalificera sig måste man vara lärare på KTH och tillsvidareanställd som professor eller lektor, med en omfattning om minst 50 procent av heltid.

– Det är viktigt att vi i nomineringskommittén nu får in flera bra förslag på kandidater. Vi kommer också att titta på att de tre ledamöterna som ska väljas tillsammans speglar KTH:s bredd i verksamheten, avslutar Anna-Karin Tornberg.

Text: Marianne Norén

Om universitetsstyrelsen

Universitetsstyrelsen är KTH:s högsta beslutande organ och tar formella beslut om årsredovisningen, budgetunderlaget, fastställande av policyer (fem stycken) och årsredovisning stiftelser och värdepapperförvaltning. Universitetsstyrelsen är dessutom huvudansvarig för SciLifeLab, KTH Holding och beslutar också om KTH:s stora pris.

På varje styrelsemöte sker en genomgång av rektors rapport samt särskilda aktuella händelser. Olika verksamhetsdelar redogör då även för sitt arbete. Vicerektorerna, företrädare ur fakultetsrådet, THS med flera bjuds in på rullande basis för att informera styrelsen om sina respektive ansvarsområden och för att få återkoppling.

Internrevisionen är universitetsstyrelsens verktyg som granskar och säkerställer att organisationens processer går rätt till och att KTH sköter sitt myndighetsutövande. Efter varje granskning upprättas en åtgärdsplan baserat på rapporten från internrevisionen och rektor ansvarar för att den genomförs.

Mer om universitetsstyrelsens uppdrag och medlemmar

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-11-14