Tekniskt basår på distans främjar breddad rekrytering

– Basåret har redan den funktionen. Men med den här distansvarianten får vi i kanske ännu högre utsträckning in studenter från studieovana miljöer som annars kanske inte hade tänkt sig att söka till oss, säger Sebastiaan Meijer, biträdande skolchef på CBH-skolan.

Han har pratat med några av studenterna på den nya extra basårsutbildningen. Och det visar sig att flera av dem kommer från arbetarfamiljer och annan socioekonomisk och etnisk bakgrund än de flesta andra studenter på KTH.

– Många kommer inte från studievana eller tekniska miljöer. Det är det som är det gemensamma, säger Sebastiaan Meijer.

Breddad rekrytering har diskuterats fram och tillbaka på KTH i många år utan att det kommit någon tydlig strategi för hur och varför man ska jobba med det. Sebastiaan Meijer och Svante Granqvist, programansvarig för tekniskt basår i Flemingsberg, är eniga om att det är mycket viktigt.

– Det har ju funnits med i tanken med basåret ända från början. Jag menar, det lades ju inte på Valhallavägen från början, utan då på Gotland, i Kista, Haninge och Södertälje. Tanken med det var ju just att kunna fånga upp människor ur alla grupper, och att ge en ingång till att prova på. På så sätt kan de märka att ”Jamen, det här var ju riktigt intressant”, säger Svante Granqvist.

Viktigt med mångfald

Sebastiaan Meijer konstaterar att de problem som KTH ska bidra till att lösa i samhället har en mängd olika perspektiv. Som exempel tar han digitaliseringen och framtidens ekonomiska utveckling.

– Det finns tydliga bevis på att det blir bättre om alla delar som berörs av lösningen är med i skapandet av lösningen. Därför är det så otroligt viktigt att ge möjlighet till alla människor som har den kognitiva kompetensen att komma in i ingenjörskåren, så att säga.

Sebastiaan Meijer och Svante Granqvist tror att en annan sak som bidrar till en breddning av rekryteringen är att den extra basårsutbildningen i Flemingsberg, till skillnad från den i Södertälje, är designad för att ge behörighet enbart till högskoleingenjörsprogram. En grupp av program som är lite styvmoderligt behandlat på KTH, trots att det håller hög kvalitet, menar de.

– Varför ska vi bara ha civilingenjörer om det går bra med tre års högkvalitativ utbildning på KTH för att komma ut på arbetsmarknaden som efterfrågad ingenjör? I slutändan handlar det ju om vad som är bra för samhället, säger Sebastiaan Meijer.

Digitalt upplägg kompletterat med campusträffar

Liksom den extra basårsutbildningen i Södertälje är den i Flemingsberg på distans, kompletterat med campusträffar. Större delen av utbildningen pluggar studenterna hemifrån. Varannan vecka kommer de till campus under två dagar för laborationer och lektioner i fysik, matematik och kemi. Utbildningen har också till skillnad från de andra basårsutbildningarna även programmering och en kurs i ingenjörsvetenskap.

Upplägget har fungerat bra och campusträffarna är mycket uppskattade av studenterna, konstaterar Svante Granqvist. Dessutom har det, som förhoppningen var, lockat en hel del studenter som inte är från Stockholm.

– Funderar man på att gå på KTH men inte är redo att ta steget och söka bostad och sådana saker gör distansbasåret absolut att man kan börja på KTH, men behöver inte flytta hit i första läget, säger Svante Granqvist.

Ordinarie basåret använder delar av det digitala materialet

Och det digitala upplägget i den extra basårsutbildningen ger ringar på vattnet. Något som kommer lägligt i och med att rektor i verksamhetsuppdraget 20/21 har gett i uppdrag till de som jobbar med basåret att komma med tankar kring hur man kan fortsätta med digitalisering ur alla aspekter, konstaterar Sebastiaan Meijer. Svante Granqvist håller med.

– Även den vanliga basårsutbildningen kan ta vara på det som har varit positivt med basåret på distans, säger han.

På grund av pandemin har även de ordinarie basårsutbildningarna redan använt delar av materialet som har utvecklats för deldistansbasåren: verktyg, bakgrundsmaterial och filmer. Det faktum att all undervisning tvingats bli på distans har både skapat ett behov av att hitta nya lösningar och har fött tankar på nya sätt att bedriva undervisning.

– I framtiden tror jag inte vi kommer ha bara en modell för att leverera undervisning. Det som jag ser framför mig – i synnerhet med fokus på livslångt lärande – är att framtidens ingång till universitetet kanske inte är linjär och att det kommer att vara studieuppehåll under tiden, säger Sebastiaan Meijer.

Håkan Soold