”Var inte rädd att förenkla”

Tidsbrist är den vanligaste orsaken till att forskare låter bli att kommunicera med allmänheten. Ofta prioriteras kommunikation ner då den inte är meriterande. Men många vet inte heller hur de ska nå ut med sin forskning.

En som verkligen vet hur och varför det är viktigt, är Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem samt impactansvarig på EECS-skolan. Han har ett brinnande engagemang i kommunikationsfrågor och vet hur man marknadsför sitt arbete.

– Varför en forskare behöver kommunicera? Det handlar ju om att sprida dina idéer som andra kan ha nytta av – andra forskare eller företag. Det är också viktigt att allmänheten får tillgång till forskningsresultat, säger Wouter.

– Om du inte kommunicerar brett är det bara några få kollegor som ser vad du gjort. Andra som skulle kunna ha nytta av dina resultat kan helt missa dem.

Att visa upp vad man gör bidrar också till att bygga KTH:s varumärke, att vara ett universitet som folk hör talas om. Det kommer till slut ha betydelse för skolans ranking. Som forskare på KTH bör man också visa upp vad som görs för skattepengarna. Även forskningsfinansiärerna vill att man marknadsför sitt arbete. Men att kommunicera handlar givetvis också om att få citeringar.

– Utan citeringar är det ingen som hittar till ditt arbete. Här kan du göra mycket på egen hand.

Och nyckeln i all kommunikation är att förklara varför din forskning är viktig, menar Wouter.

Att förklara forskningens impact, eller samhällspåverkan, innebär att förmedla hur dina resultat kan förbättra människors liv eller har potential att lösa ett problem.

Men hur når man då ut? Sociala media är ett effektivt sätt att marknadsföra sin forskning, menar Wouter, och samtidigt ett sätt att själv hålla koll på vad som händer.

När någon i Wouters grupp publicerar en artikel startar ett litet kommunikationsmaskineri på avdelningen. Någon går in på Wikipedia och lägger till information. Därefter kollar man med Kommunikation och näringslivssamverkan (CBL) på GVS för att se om de vill göra en story på det eller inte.

– Ofta är skolkommunikatörerna mer intresserade, säger Wouter. 

Därefter skriver de ett ”miniabstract” där forskningens ”vad och varför” förklaras i 3-5 meningar.

LinkedIn är en speciellt användbar kanal för att nå ut. Wouter är med i en rad branschforum och grupper som är besläktade med hans forskningsområde.

– Dessa har ofta redan många följare. Om du postar något här så har kanske 15 000 personer tillgång till din forskning. Plötsligt når du 10 000 fler än du har på en vanlig konferens!

Text: Anna Gullers / Marianne Norén