”Vi visade gemensamt KTH:s bästa sida”

En sak man brukar säga är gemensamt för ingenjörer är att de är bra på att lösa problem. Och när regeringen på senvåren gav KTH uppdraget att rekordsnabbt ta fram extra basårsutbildning till drygt 700 studenter med start denna termin handlade det om problemlösning på högsta nivå. En styrgrupp och en arbetsgrupp tillsattes, satte igång att jobba och 15 juni var konceptet klart: två digitala basårsutbildningar på distans, kompletterat med campusträffar, den ena i Södertälje och den andra i Flemingsberg. Trots att ansökan öppnade så sent som 15 juli kunde 500 extra basårsplatser fyllas.

– Vi kunde visa att vi kan samarbeta tvärs över skolorna och alla var lösningsorienterade. Tänk dig! 500 studenter, det är en gymnasieskola. Fixa det på två månader! Det gjorde vi! Det var ett jättebra jobb vi gjorde, säger Leif Kari , vicerektor för utbildning, som ledde styrgruppens arbete.

Många var med och bidrog

Han är noga med att påpeka hur tacksamma han och resten av KTH:s ledning är över alla som ställde upp så mangrant för att få till det här.

Sebastiaan Meijer , prefekt och vice chef på CBH-skolan, som ledde arbetsgruppen är inne på samma linje. När han hörde om uppdraget räckte han upp handen direkt och ville bidra. Men framför allt vill han lyfta fram alla som var med och bidrog.

– Vi visade gemensamt KTH:s bästa sida. Om det verkligen behövs så kan vi leverera, säger Sebastiaan Meijer och fortsätter:

– Men det handlar inte bara om lärare. Det är också många andra resurser som infrastruktur, digitalt material, utbildningsadminstration, biblioteket, och mycket annat som krävs.

I Södertälje är utbildningen till kursinnehållet identisk med den ordinarie basutbildningen. Den ger behörighet till civilingenjörsutbildning, högskoleingenjörsutbildning och till ämneslärarutbildningen med inriktning teknik. Skillnaden är att den, liksom den extra basutbildningen i Flemingsberg, är riggad som en digital utbildning på distans. Något som gör det lättare för KTH att rekrytera studenter utanför Stockholm. De kan helt enkelt bo kvar i sin hemkommun och komma till Stockholm och KTH när det är dags för campusträffar, som sker i snitt ett par gånger varannan vecka.

Breddad rekrytering är en kvalitetsfråga

Det handlar även om att bredda KTH:s rekryteringsbas på andra sätt. Basårsutbildningen som sådan ökar möjligheten för studenter med en annan bakgrund än vad som ofta är fallet – exempelvis de som kommer från mindre studievana familjer – att komma in på KTH. Det gäller även studenter som har varit ute och jobbat ett tag men nu vill satsa på en utbildning.

– Det handlar förstås om rättvisa och demokrati. Men framför allt har det med kvalitet att göra. Får vi en mycket bredare studentpopulation som vi kan rekrytera ifrån så är sannolikheten att vi får in rätt studenter mycket högre. Det är vår erfarenhet att studenter som har läst basåret klarar utbildningen bättre, säger Leif Kari.

Den extra basutbildningen i Flemingsberg skiljer sig en del innehållsmässigt från den ordinarie basutbildningen. Utbildningen är direkt riktad mot högskoleingenjörsutbildningen och ger behörighet endast till den utbildningen.

Istället för matematik 4 läser studenterna tre kurser som ger totalt 10 högskolepoäng: introduktionskurser i programmering och ingenjörsvetenskap samt en så kallad utbildningsgemensam kurs. Poängen från dessa kurser kan studenterna få tillgodoräkna sig när de börjar på en högskoleingenjörsutbildning.

– Det ger dem en flygande start, säger Leif Kari.

Viktigt få ut människor på arbetsmarknaden snabbt

Den här specifika satsningen är viktig både för samhället och för KTH, menar han.

– För samhället är det viktigt att snabbt få ut människor på arbetsmarknaden. Och högskoleingenjörsutbildningen är ju treårig. För oss på KTH är det viktigt att lyfta högskoleingenjörsutbildningen. För den glöms bort ibland. På många möten man sitter på får man ibland bilden att en del tror att vi bara utbildar civilingenjörer. Men det är ju långt ifrån sanningen, säger Leif Kari.

De nya extra basårsutbildningarna går mycket bra, enligt Sebastiaan Meijer. Det är ganska stor variation bland studenterna när det gäller ålder, bakgrund och förkunskaper jämfört med det ordinarie basåret, precis som förväntat, konstaterar han.

– Motivationen är hög. För lärarna är det mycket intensivt eftersom arbetsbelastningen över sommaren har varit hög och några saker är nya eller görs på ett nytt sätt. Men flera av dessa saker är engångsinvesteringar, som vi kommer att ha stor nytta av senare, säger han.

KTH tog rekordsnabbt fram två extra basårsutbildningar (kth.se).

I sitt senaste blogginlägg  skriver Leif Kari om erfarenheterna av covid-19 för utbildning på KTH och om nätbaserad undervisning.

Håkan Soold