Till innehåll på sidan

Pulsundersökning 2021

Mellan februari och april 2021 pågick KTH pulsundersökning. Syftet var att ”ta tempen” på ett stickprov av KTH:s anställda gällande vad som fungerade bra och vad som fungerade mindre bra i arbetssituationen under pandemin.

Bakgrund

Sedan Coronapandemin bröt ut i Sverige och Folkhälsomyndigheten genom Regeringen beslutat att universitet och högskolor skulle ställa om till distansundervisning har chefer, HR och arbetstagarorganisationerna på KTH fått signaler om att många anställda har en ansträngd arbetssituation, och att det finns påtaglig risk för ohälsa, samt att vissa har uttryckt att de mår dåligt på grund av den förändrade arbetssituationen.

Vissa enheter på KTH har utfört egna enkätundersökningar för att ta reda på hur personalen mår under rådande läge. Andra enheter har diskuterat ämnet på arbetsplatsträffar, APT. Det hade hittills inte gjorts någon insats för att söka få en översiktsbild över hur anställda har det.

Resultat av mätningar

Resultat presenteras i menyn på vänstersidan.

Hur funkar pulsundersökningarna?

Mätningarna utgår oftast från en helhetsfråga som betygssätt av respondenten. När helhetsfrågan är betygsatt ombedes respondenten att också betygsätta sin upplevelse av ett antal efterföljande faktorer. Betygsskalan är fyra olika smileygubbar som översätts till betygen Mycket nöjd, Nöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd.

Den underliggande analysen av svaren letar efter korrelation mellan svaret på helhetsfrågan och de olika faktorerna.

Ett exempel

Den första mätningen som skickades ut till respondenterna på KTH innehöll helhetsfrågan “Hur upplever du din arbetssituation?”. De efterföljande faktorerna tillsammans med frågan "Vad är din upplevelse av följande?" var:

  • Närvarande ledarskap & stöd
  • Information & tydlighet
  • Digitala möten
  • Stressnivå
  • Gemenskap & sammanhållning

Samband mellan resultat

Resultatet visade att faktorn "Stressnivå" hade både lägst betyg och högst korrelation med helhetsfrågan när man tittade på alla deltagare. Alltså, de som upplevde en sämre arbetssituation tenderade att sätta låga betyg på "Stressnivå".

En faktor kan ha lägst betyg men anställda kan ändå uppge att de är nöjda med sin arbetssituation. Då är korrelationen låg. Om en analys däremot hittar hög korrelation mellan medarbetare som är missnöjda med sin arbetssituation och låga betyg på en annan faktor – då har man identifierat ett problem. 

Innehållsansvarig:PURGED
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2021-04-30