Kemikaliesäkerhet
Kemikaliesäkerhet handlar om att förebygga risker för människors hälsa och miljön vid hantering av kemiska ämnen och produkter. Den regleras av både europeisk och nationell lagstiftning, såsom REACH och Arbetsmiljöverkets föreskrifter t.ex. AFS 2023:10, som ställer krav på riskbedömning, märkning och säker hantering. Genom att följa dessa regler och arbeta systematiskt med säkerhetsåtgärder kan organisationer minska olyckor och skapa en trygg arbetsmiljö.
Riskbedömning med hjälp av KLARA
Om det finns risk för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall ska en riskbedömning genomföras. Arbetet får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har genomförts (AFS 2023:10 7 kap. 5 §). I KLARA finns en riskbedömningsmodul som är till hjälp för att genomföra en korrekt riskbedömning. Denna kan göras digitalt och sparas i en lokal mapp. Kontakta skolans KLARA-administratör eller central KLARA-administratör om du inte har tillgång till modulen. Riskbedömningarna ska godkännas av ansvarig chef och finnas tillgängliga för berörda arbetstagare.
Märkning av kemikalier
Behållare som innehåller farliga kemiska produkter ska vara märkta med produktens namn, faropiktogram samt i vissa fall text om farligheten (t.ex. allergiframkallande, cancerogent, reproduktionsstörande eller risk för skador på arvsmassan). Detta gäller även för behållare som inte är originalförpackningar. Nya etiketter kan skrivas ut i KLARA om etiketten på originalbehållaren har blivit oläslig eller inte aktuell.
Peroxidbildande kemikalier
Vid förvaring av peroxidbildande kemikalier, särskilt om de saknar stabilisatorer och/eller utsätts för ljus och värme, kan potentiellt explosiva peroxider bildas. Ju högre lagringstemperatur, desto större är risken för peroxidbildning. I takt med att peroxidhalten ökar, ökar även risken för explosion.
I öppnade förpackningar som har förvarats under längre tid bör man utgå från att peroxider har bildats i varierande grad. Detta gäller även peroxidbildande kemikalier som har överförts till andra behållare än tillverkarens originalförpackning.
Exempel på peroxidbildande kemikalier som är vanligt förekommande vid KTH:
-
Dietyleter CAS: 60-29-7
-
1,4-Dioxan CAS: 123-91-1
-
Tetrahydrofuran CAS: 109-99-9
Mer information om hantering, förebyggande åtgärdar, test och kontroller samt avfallshantering se KTH:s dokument Anvisningar för hantering av peroxidbildande kemikalier (pdf 119 kB) .
Perklorsyra
Perklorsyra är ett potentiellt farligt ämne med starkt oxiderande, korroderande och toxiska egenskaper. Vid kontakt med många andra ämnen, särskilt organiska, kan den orsaka brand eller explosion. Det är därför viktigt att vid riskbedömning även beakta risken för farliga kemiska reaktioner med andra ämnen, till exempel kan blandningar av perklorsyra och organiska lösningsmedel såsom etanol leda till kraftiga och mycket riskfyllda reaktioner (se mer information i SDB avsnitt 10 Stabilitet och reaktivitet).
Perklorsyra ska hanteras i särskilt anpassade, ventilerade dragskåp, med spolbara ventilationskanaler som inte används för andra ändamål. Krav och riktlinjer för sådan utrustning finns i MCF:s (MSB) allmänna råd SÄI 1983:1 om dragskåpsutrustning för arbete med perklorsyra (överklorsyra) .
3D‑skrivare
Användning av 3D‑skrivare innebär flera potentiella risker som behöver hanteras på ett korrekt sätt för att säkerställa en säker arbetsmiljö.
Riskerna inkluderar exponering för potentiellt skadliga nano partiklar och kemiska ångor som frigörs under hela utskriftsprocessen. Dessa kan påverka inomhusluften negativt och orsaka hälsoproblem, särskilt vid bristfällig ventilation. Det finns även fysiska risker, såsom brännskador från det uppvärmda munstycket eller byggplattformen samt risk för brand om skrivaren är dåligt underhållen eller vid hantering av brandfarliga ämnen t.ex. lösningsmedel eller metallpulver. Rörliga mekaniska delar kan dessutom orsaka mindre skador om utrustningen hanteras på ett felaktigt sätt.
Riskerna beror på:
-
Typ av skrivare (t.ex. FFF, SLA, metallpulver)
-
Använt material (t.ex. PLA, ABS, resin)
-
Placering av skrivaren (t.ex. i ett slutet eller öppet utrymme)
-
Ventilationsförhållanden.
Mer information för användning av skrivartyp stereolitografi (SLA) och Fused Filament Fabrication (FFF) finns i dokumentet Säker 3D utskrift (pdf 316 kB)
Skolans kontaktpersoner för kemikaliesäkerhet:
ABE
Viktor Brolund
tlf +46 8 790 86 85
Email: vbrolund@kth.se
EECS
Patrick Janus
tel. +46 8 790 82 76
Email: pjanus@kth.se
CBH
Daniel Tavast
tel. +46 70 465 81 08
Email: tavast@kth.se
ITM
Martin Edin Grimheden
tel. +46 8 790 77 97
Email: mjg@kth.se
SCI
Erik Edstam
tel. +46 73 765 84 92
Email: edstam@kth.se
Vid frågor, vänligen kontakta din skolans kontaktperson eller chemicalsafety@kth.se .