Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Home is where the (home care) worker is

A human-centered exploration of home care in the bathroom

Tid: To 2026-04-09 kl 09.00

Plats: T2 (Jacobssonsalen), Hälsovägen 11C, Huddinge

Språk: Svenska

Ämnesområde: Teknik och hälsa

Licentiand: Anna Klara Stenberg Gleisner , Ergonomi

Granskare: Professor Susanne Iwarsson, Lund University, Department of health sciences

Huvudhandledare: Universitetslektor Catherine M. Trask, Ergonomi; Universitetslektor Linda Rose, Ergonomi; Professor Mikael Forsman, Ergonomi; Professor Jörgen Eklund, Ergonomi

Exportera till kalender

QC 2026-03-16

Abstract

Introduktion:

Demografin för världens befolkning förändras i snabb takt. Det leder till att många äldre kommer att behöva åldras och få vård i sina egna hem, och hemmen kommer i större utsträckning än idag att bli arbetsmiljöer för hemtjänstpersonal. Badrummet i det egna hemmet är en utmanande plats där många av de tunga lyften och förflyttningarna av hemtjänsttagare sker. Hög fysisk arbetsbelastning leder till en mindre hållbar arbetsmiljö för hemtjänstpersonal. Badrummets layout, tillgängligt utrymme och hjälpmedel, spelar en viktig roll för hemtjänstpersonal för att underlätta arbetsuppgifter och göra det möjligt för vårdtagare att hjälpa sig själva. Det är inte klart i vilken utsträckning.

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka, med hjälp av ett människocentrerat perspektiv, hur badrumsdesignen i hemmet påverkar arbete och badrumsaktiviteter för hemtjänstpersonal och vårdtagare. För att uppnå detta syfte genomfördes två studier.

Metod: Den första studien var en kvalitativ intervjustudie bestående av 21 intervjuer med deltagare som har ett vårdtagar-, vårdpersonal- eller vårdorganisationsperspektiv. Intervjuerna syftade till att identifiera utmaningar, behov och brister för arbete och aktiviteter i badrum i det egna hemmet. Den andra studien var experimentell och jämförde trebadrumsdesign: ett standardbadrum på ett vård- och omsorgshem samt två mindre badrum, ett utrustat med vanliga hjälpmedel och ett utan hjälpmedel. Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in från 18 vårdpersonal när de utförde arbete och badrumsaktiviteter tillsammans med en vårdtagare i badrummen. Kroppsställningar för bål och överarm registrerades med hjälp av IMU-sensorer. Vidare dokumenterades frekvens och varaktighet av kontakter med hjälpmedel via videoinspelning. Slutligen genomfördes intervjuer med vårdpersonalen om deras upplevelse av att hjälpa vårdtagaren i badrummen.

Resultat: Resultaten från studie 1 identifierade viktiga faktorer för att möjliggöra både självständighet i badrummet för vårdtagare och en hållbar arbetsmiljö för hemtjänstpersonalen. Dessa faktorer inkluderade tillräckligt med utrymme, tillgång till hjälpmedel och regelbundna riskbedömningar för att identifiera förändrade behov. I studie 2 var hastigheten för vänster överarm signifikant högre i vård- och omsorgsbadrummet jämfört med det utrustade badrummet. Det gällde för såväl den 50:e percentilen som den 90:epercentilen. Kontakter med hjälpmedel var genomgående längre och mer frekventa i det utrustade badrummet än i vård- och omsorgsbadrummet, vilketi sin tur var mer frekventa än i det icke-utrustade badrummet.

Slutsatser: Enligt vårdpersonal, administratörer och vårdtagare är de största utmaningarna för arbete i badrum bristen på utrymme och hjälpmedel samt kontinuerliga behovsbedömningar. Hjälpmedel kan inte ersätta utrymme, personalens arbetsställningar förbättras inte av utrymme och hjälpmedel som förväntat. I båda studierna rapporterade vårdpersonal avsevärd stress i små utrymmen oavsett närvaron av hjälpmedel.

Link to DiVA