Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Proteomics assisted synthetic biology applied to autotrophic bacteria

Tid: Fr 2026-03-13 kl 13.00

Plats: F3, Lindstedtvägen 26

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/67304533921

Språk: Engelska

Ämnesområde: Bioteknologi

Respondent: Emil Sporre , Systembiologi, Science for Life Laboratory, SciLifeLab

Opponent: Professor Christiane Funk, Umeå universitet

Handledare: Professor Elton P. Hudson, Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Systembiologi; Docent Fredrik Edfors, Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Systembiologi

Exportera till kalender

QC 2026-02-17

Abstract

Civilisation och jordens naturliga miljöer hotas av snabb klimatförändring som drivs av mänsklig aktivitet. En betydande drivkraft bakom denna förändring är utsläpp av växthusgaser, vilket motiverar utvecklingen av hållbara alternativ för produktion av kemikalier, bränslen och material. Ett sådant alternativ är att använda genetiskt modifierade mikrobiella cellfabriker som fixerar CO₂ direkt från atmosfären till önskvärda produkter samtidigt som de utnyttjar solljus som energikälla. Detta tillvägagångssätt löser ett av de oundvikliga problemen med andra former av biobaserad produktion: användandet av odlingsbar mark. Att omvandla dessa bakterier för mänsklig nytta är dock ingen enkel utmaning; de har utvecklats under flera miljarder år till att vara experter på överlevnad och har lågt intresse av att maximera produktiviteten av främmande molekyler. Att uppnå hållbar och ekonomiskt gångbar kemikalieproduktion med sådana organismer kräver en djup förståelse för hur proteinaktivitet, resursallokering och reaktioner till stress regleras, samt hur sådan reglering kan manipuleras.

I denna avhandling har proteomik varit ett centralt verktyg, använt både för upptäckt och diagnostik för att undersöka regulatoriska mekanismer i autotrofa bakterier. Särskild betoning har lagts på fixering av koldioxid samt strategier för att avstanna tillväxt i cyanobakterier, främst Synechocystis sp. PCC 6803, i syfte att identifiera metabola kontrollpunkter och utnyttja dem för att uppnå hög och stabil produktivitet.

Den första studien tillämpade interaktionsproteomik för att identifiera metabolit-protein-interaktioner över den bakteriella Calvin-BensonBasshamcykeln. Detta synliggjorde flera fall av potentiell allosterisk reglering av centrala enzymer, varav några framgångsrikt validerades biokemiskt. Bland dessa fanns en redoxberoende aktivering av fruktos-/sedoheptulos-bisfosfatas av glyceraldehyd-3-fosfat, vilket antyder en feed-forward-aktiveringsmekanism som är koordinerad med cellens energitillgång.

Den andra studien utvecklade en screeningplattform för Rubisco-mutanter i Synechocystis, vilket möjliggjorde utvärdering av stora bibliotek av varianter efter in vivo-fitness. Kvantitativ proteomik användes för att karakterisera plattformen och visade därigenom att ändring av gassammansättningen i odlingens huvudutrymme kunde styra fitness-selektionen mot olika enzymegenskaper. Efterföljande arbete påvisade plattformens kapacitet att med hjälp av high-throughput-bibliotek identifiera Rubisco-varianter med förbättrade kinetiska egenskaper.

Den tredje studien analyserade proteiners termiska stabilitet på proteomskala för att identifiera bindningsmål för alarmonen ppGpp i cyanobakterier och kloroplaster. Screeningen visade potentiella interaktioner som var bevarade mellan arter, liksom interaktioner som var unika för specifika arter. Valideringsexperiment bekräftade en viktig post-translationell regleringsmekanism av pyrimidinmetabolismen i kloroplaster: ppGpp hämmar aspartatkarbamoyltransferas (PyrB), vilket antyder en mekanism för att strypa tillgången av nukleotider under stress. Dessutom upptäcktes betydande effekter på karboxysomens organisering och struktur i cyanobakterier. 

Slutligen utnyttjade den fjärde studien en global märkningsstrategi för kvantitativ proteomik som möjliggjorde proteomomfattande uppskattning av proteiners omsättningshastigheter. I kombination med analys av allokering av proteomresurser, mätningar av laktatproduktion och uttrycksnivåer av YFP karakteriserades två olika strategier för avstannad tillväxt. Genom detta upptäcktes en (p)ppGpp-ackumulerande mutant som kunde upprätthålla en förhöjd och stabil laktatproduktivitet genom att omfördela resurser från cellulärt maskineri associerad med tillväxt mot produkt, samtidigt som fotosyntetisk kapacitet och cellviabilitet bibehölls. Detta arbete ger värdefulla insikter i den dynamiska resursallokeringen hos cyanobakterier och kloroplaster som kan användas för att informera framtida ingenjörsinsatser.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-376793