Assessing Carbon Dioxide Removal methods amid uncertainty
soil carbon sequestration, biochar and harvested wood products as methods for climate change mitigation
Tid: Fr 2023-03-10 kl 14.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/meeting/register/u5Ekce2gqjoqG9zFstQCyo8ZsEiKWIRjKcfI
Språk: Engelska
Ämnesområde: Kemiteknik
Respondent: Alexander Olsson , Energiprocesser
Opponent: Universitetslektor Lowe Börjeson, Stockholm University
Handledare: Universitetslektor Stefan Grönkvist, Energiprocesser; Universitetslektor Mathias Fridahl, Linköping University Unit of Environmental Change; Biträdande professor Anders Hansson, Linköping University Unit of Environmental Change
QC 2023-02-15
Abstract
Åtgärder för att lagra koldioxid (CO2) har blivit allt viktigare när metoder för att begränsa den globala uppvärmningen diskuteras. Det finns en rad åtgärder som är relativt olika varandra men som alla faller under paraplyet koldioxidinfångning (CDR). CDR kan användas för att nå s.k. nettonollmål, eftersom målen är politiskt utformade för att möjliggöra kompensation för vissa utsläpp som bedöms vara svåra att minska.
Flera CDR-metoder har sidonyttor utöver att minska klimatförändringarna. De är alltså inte rena klimatåtgärder. Med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt med en metodik där kvantitativa uppskattningar kombineras med intervjuer och andra kvalitativa metoder, undersöker jag hur några viktiga CDR-metoder med sidonyttor kan bedömas och potentiellt stödjas med politiska styrmedel. Kolinbindning i marken med hjälp av solcellsdrivna bevattningssystem i Kina, biokolproducerande spisar i Tanzania, samt biokol och produktion av träpaneler med hjälp av rester från skogsbruket i Sverige är de CDR-metoder som jag utvärderar i deras lokala sammanhang i denna avhandling.
För att öka ambitionerna och nå de klimatmål som antagits inom Parisavtalet planerar vissa länder, t.ex. Sverige, att investera i internationella samarbetsåtgärder. I avhandlingen illustreras att det finns ett stort fokus på mätbara parametrar när resultatet av internationella projekt för att minska klimatförändringarna uppskattas. Detta fokus tenderar att försumma osäkerheter som är omätbara, såsom politiska frågor och ekonomiska rekyleffekter. Dessa omätbara osäkerheter är sannolikt viktiga och kan inte försummas om internationella klimatprojekt, till exempel under Artikel 6 i Parisavtalet, ska användas för att nå klimatmål.
Att utforma styrmedel som syftar till att stödja användningen av CDR-metoder med sidonyttor baserat på deras förmåga att lagra CO2 kan få en del oavsiktliga följder, såsom ineffektivt resursanvändande. Många av de påstådda sidonyttorna stöds dessutom ännu inte av vetenskapliga studier, vilket komplicerar beslutsfattandet. Trots att de ofta anses vara s.k. vinn-vinn-lösningar, möter CDR-metoder med sidonyttor motstånd eftersom de ofta utmanar etablerade strukturer. I denna avhandling föreslår jag olika tillvägagångssätt för att hantera dessa osäkerheter och utmaningar.