Nytt projekt för inkluderande studiemiljö på CBH
CBH-skolan startar ett projekt för inkluderande studiemiljö för studenter med funktionsnedsättning, med hjälp av pengar från Frans Georg och Gull Liljenroths Stiftelse. Målet är att det skall kännas att CBH-skolan är en plats för alla.
– Som KTH skriver på sin hemsida så ska vi i enlighet med diskrimineringslagen arbeta för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter med funktionsnedsättning. Vårt mål är att det skall kännas att det är så om man väljer att börja läsa på något av och våra utbildningsprogram på CBH, säger Marie Larsson, administrativ chef och initiativtagare till projektet.
Rent konkret syftar initiativet till att lokaler och utrustning ska finnas för att tillgodose syftet med utbildningen och miljön ska utformas för att vara tillgänglig för alla CBH:s studenter. Skolan ska systematiskt arbeta på att bli bättre på att undanröja och minimera funktionshinder i och runt våra lokaler.
– Funktionshinder beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är med andra ord hinder som behöver tas bort i miljön, säger Marie Larsson.
Bristande tillgänglighet
Bakgrunden till projektet är att CBH-skolan hösten 2019 fick en ny student på ett av sina program och väldigt snart, redan under introveckorna, stod det klart att man inte kunde tillmötesgå studentens behov på tillgänglighet. Det visade sig att den fysiska miljön runt KTH Campus hade en hel del utmaningar för den som har en funktionsnedsättning. Osquars backe med kullerstenar och gamla kulturmärkta byggnader som inte tillåter montering av dörröppnare blev till hinder. Trots att alla hus med undervisningslokaler är utrustade med handikapentréer och hissar så visade det sig vara mycket svårt och många gånger omöjligt att ta sig mellan lektionssalarna på de 15 minuter som stod till buds.
– Att när kompisarna tog genvägar mellan husen för att gå från Q- till F-huset vara tvungen att ta sig runt hela borggården är inte så inkluderande. Att inte kunna värma sin mat i sektionslokalens mikrovågsugnar på lunchen utan istället vara tvungen att använda hela rasten till att transportera sig själv till nästa lektion gör att man blir hungrig, säger Marie Larsson och fortsätter.
– Vi såg också problem med att man inte automatiskt hade tillgång till alla trapphissar, rent konkret innebar det att den här studenten stod nedanför en trappa med en trapphiss som hen saknade kortaccess till och missade en föreläsning på våningen ovanför.
Beviljades 150 000
Marie Larsson bestämde sig för att starta ett projekt för att komma tillrätta med problemet. Hon ansöka om medel för detta och beviljades 150 000 kr från Frans Georg och Gull Liljenroths Stiftelse. Med sig i projektgruppen har hon lärarna Anders Clenander och Patrik Ståhl, studenten Ellen Engquist, UA Pelle Dalhammar samt Maria Curtis, Tara O'Keefe och Gustav Marzocchelli Erlandsson.
– Vi har smugit igång under slutet av våren. Och är nu mitt i planeringen att genomföra vår första aktivitet med inventering av lokaler. De lokaler vi fokuserar på är där våra studenter rör sig i AlbaNova och våra egna lokaler runt Teknikringen 26-56, säger Marie Larsson.
Vad hoppas du att ni kommer uppnå?
– Att vi alla får en högre medvetandegrad kring dessa frågor. Att det blir en självklar del i det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Och framför allt att vår nästa student som har en funktionsnedsättning skall oroa sig för sin första tenta, klia sig i huvudet över algebra och differentialekvationer, sitta och äta uppvärmd mikromat och ha huvudet fullt av precis sånt som alla studenter skall ha. Och inte behöva tänka på hur man tar sig fram på kullerstenar, hur man drar upp tunga dörrar när kraften inte finns eller hur man skall ta sig till nästa lektion utan att vara tvungen att ta färdtjänst med en extra tur förbi Odenplan på vägen mellan lektionslokalerna. Att studenten ska få vara precis som alla andra.
Text: Jon Lindhe