Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Samarbete kan minska sårbarheten

Pelle Dalhammar
Pelle Dalhammar är Utbildningsadministrativt ansvarig på CBH. Foto: Åsa Karsberg, KTH
Publicerad 2022-05-18

I slutet av den här veckan träffas skolornas administrativa chefer och chefer från GVS på ett gemensamt internat för att sammanfatta hur arbetet med verksamhetsstödets samgående fortskrider.

Inom området utbildningsadministration skulle ett utökat samarbete kunna leda till att viss hantering blir mindre personberoende.

– Några möjligheter som vi ser är att det ska kunna bli en bättre arbetsmiljö, mindre sårbart och lättare att bemanna, säger Pelle Dalhammar, utbildningsadministrativt ansvarig på CBH.

Liksom företrädare för de andra stödområdena inom verksamhetsstödet på KTH deltar skolornas utbildningsadministrativt ansvariga i att planera verksamhetsstödets samgående. De ska nu träffas för att gå igenom en sammanställning av det underlag som kommit ur den kartläggning, den workshop och den SWOT-analys de genomfört tillsammans med representanter för det gemensamma verksamhetsstödet, GVS.

Den här veckan träffas också den administrativa ledningsgruppen för KTH:s verksamhetsstöd, där skolornas administrativa chefer nu också ingår, på ett internat för att diskutera hur arbetet med samgåendet fortskrider.

Därefter väntar ännu en workshop för arbetsgruppen inom utbildningsadministration.

– Vi ska brainstorma kring 3-4 olika processer som vi är nöjda med och lika många som vi är mindre nöjda med och som behöver förbättras, om det finns några områden som kan samordnas gemensamt och områden som kan rationaliseras, digitaliseras eller automatiseras, säger Pelle Dalhammar.

Han tycker att det är en styrka att det finns många engagerade och kunniga medarbetare inom utbildningsadministrationen, men att det samtidigt kan vara en risk att många är experter inom just sina områden.

– Det är en sårbarhet att det är så personberoende, det sades från flera håll. Verksamhetsstödet på skolorna är också organiserat lite olika, så att fem skolor gör samma saker på ganska olika sätt. Det har blivit olika varianter baserat på relationen till lärarna och att man ibland anpassat rutiner till enskilda lärare och akademiskt ansvariga, säger Pelle Dalhammar.

Vad ser du för risker och möjligheter?

– Jag har fått frågor från flera lärare som tycker att skolsammanslagningen för några år sedan gjorde att de upplever att avståndet ökat och att de känner sig lite långt borta ibland. Den här förändringen kan tolkas som en centralisering och då är farhågan att avstånden mellan lärare och stöd ska bli ännu större. Syftet med samordningen är det motsatta. De resurser som finns ska bli ännu mer närvarande för lärarna. Det jag hoppas är ju att vi ska kunna förenkla så att vi ska kunna vara en organisation med gemensamma lösningar och att det blir mer strömlinjeformat.

– Andra möjligheter som vi ser är att det ska kunna bli en bättre arbetsmiljö, mindre sårbart, större tydlighet, lättare att bemanna, en ökad likabehandling och rättssäkerhet, större möjligheter till kompetensutveckling och att det också ska göra att det blir lite roligare, säger Pelle Dalhammar.

Text: Sabina Fabrizi