Till innehåll på sidan

3D-printad betong och återbruk visades under skolbesöket hos ABE

Under Energiplattformens skolbesök till ABE-skolan visades ritsalar och labb. Foto: Håkan Lindgren
Publicerad 2022-02-01

Energiplattformens sista skolbesök för höstterminen 2021 gjordes hos ABE-skolan. Här fick representanter för plattformen lyssna till presentationer av nya forskningsprojekt och göra ett uppskattat studiebesök i betonglabb och ritsalar där studenterna arbetade för fullt. 

Varje höst gör Energiplattformen en rad skolbesök för att informera om verksamheten och nya möjligheter till samarbeten. Samtidigt ger besöken en överblick över all den energiforskning och -forskare som finns vid KTH. Något som gör det möjligt att knyta samman projekt och personer i nya satsningar som förverkligas med hjälp av plattformens egna utlysningar.

Sedan tidigare har Energiplattformen gjort två besök vid ABE-skolan, såväl ett fysiskt , som ett digitalt besök .

Skolbesöket rymde presentationer av en rad energiprojekt. Foto: Håkan Lindgren

Energiforskning med brett anslag

Besöket inleddes med ett samtal som gjorde tydligt hur forskare och projekt med energifokus finns utspridda över hela ABE-skolan. Forskning finns inom många olika ämnen och ofta med ett mycket brett anslag. Här spänner projekten från transportsystem till byggnadsteknik och även från systemnivå till användare. Forskningen berör bland annat elektrifieringen av samhället inom allt från praktiska tillämpningar till dess jämlikhets- och demokratiaspekter. Många av forskarna har flera identiteter samtidigt, det vill säga är aktiva inom såväl energiområdet som inom andra områden.

Smarta nät påverkar hushållen

Cecilia Katzeff, forskare i Human-Computer Interaction, SEED, inledde därefter en rad presentationer genom att ge en inblick i projektet ”Hemmens energiberättelser”. Här studeras omställningen till ett hållbart samhälle med fokus på hur hushållen påverkas av nya smarta nät (smartgrids). Dessa involverar hushåll i mycket högre utsträckning än tidigare som en aktiv del av energisystemet. 

Här är flexibilitetet ett av forskningens problemområden: hur kan de smarta näten anpassas till hushållens behov? Bland frågorna som ställs finns hur tillgång och förbrukning av el kommuniceras till hushållen, och hur den automatisk styrningen av teknik som värmepumpar påverkar våra hushåll. Är det möjligt att involvera hushållen mer i utvecklingen, inte minst med tanke på att de i framtiden inte bara är konsumenter, men även producenter av elektricitet. 

Från hushållen togs steget från urban utveckling och stadsmiljö. Här gav Oleksii Pasichnyi och Xavier Faure, båda forskare vid ABE-skolan, en inblick i innovationsprogrammet Viable Cities .

Forskare visade hur användningen av mer data ger en bättre styrning och planering vid stadsutveckling. Foto: Håkan Lindgren

Bland frågorna som de ställer i sin forskning finns hur urbana energidata kan användas för att bidra till den strategiska planeringen av staden. Här integreras data från bland annat energiförbrukning och uppvärmning i interaktiva modeller. 

Forskarna utvecklar nya digitala verktyg som kan hjälpa stadsutvecklare och fastighetsägare att ta bättre beslut vid utvecklingen och renovering. Data till verktygen kommer i de flesta fall från fastigheternas energideklarationer. Och vissa verktyg finns redan tillgängliga som öppen källkod. 

Därefter gav Kåre Gustafsson en presentation av arbetet inom området BECCS - Bio Energy Carbon Capture and Storage. Här visade han olika former av teknik för att fånga in koldioxid särskilt i urbana fjärrvärmesystem. Hur påverkar insamling av koldioxid den omgivande miljön och hur kan det ske på ett effektivt sätt, bland annat genom metoder för att producera biokol. Han gav exempel på befintliga pilotanläggningar i Stockholm med teknik som planeras att testas i uppskalade anläggningar i framtiden. Arbetet sker i samarbete med Stockholm Exergi. 

Vindkraftens lokala påverkan

Hans Westlund var sist ut bland presentationerna med en fördjupning av kunskapen kring olika planeringsperspektiv på vindkraftsutbyggnad. Westerlund har utrett vilka effekter vindkraftsutbyggnaden har på antalet arbetstillfällen som skapas och vilka sorters arbeten det handlar om. Bland slutsaterna han presenterade var att utbyggnaden skapar fler långsiktiga arbetstillfällen än vad som tidigare ansetts. Arbetstillfällen uppstår regionalt under vindkraftverkets hela livslängd och inte bara under byggtiden.

Han tog även upp de upplevda nackdelarna med vindkraftverken som störande ljus och ljud samt minskad tillgång till naturmiljöer. Något som förvånat honom var frånvaron av studier som visade påverkan på fastighetspriserna kring vindkraftsparker. I europeiska studier har det visats en negativ påverkan på värdet hos fastigheterna medan det i amerikanska inte påvisats lika tydligt. 

När Westerlund genomförde en egen studie kunde han visa en negativ effekt på fastighetsvärdet för hus som låg inom två kilometers avstånd. Effekten var avklingande ju längre bort från vindkraftparken som fastigheten fanns. Forskningen ska följas upp de närmaste åren i form av case-studier på olika platser i landet. 

Han påtalade också behovet av nya ersättningsmodeller för de som bor i närheten av nya vindkraftsparker. De modeller som finns i dag i Sverige ger lägre ersättningar än i övriga nordiska länder. 

3D-printad betong

Efter seminariet gjorde gruppen ett besök vid institutionen för arkitektur under ledning av Erik Stenberg. Här visades både labb för tillverkning av framtidens betong och studentprojekt kring återbruk av betongelement.

Forskarna Helena Westerlind och José Hernández visade upp sitt labb där de forskar kring 3D-printad betong. Här undersöks olika metoder för att skräddarsy nya strukturer med betong, bland annat för att minska åtgången av material och materialets miljöbelastning.

Vid ABE-skolan pågår projekt med målet att utveckla 3D-printade betongelement. Foto: Håkan Lindgren

Här används såväl anpassade industrirobotar som eget tillverkade munstycken och 3D-printers. Målet är att skapa exakta strukturer för varje individuellt behov och bland det som forskarna inspireras av finns traditionella hantverk som stickning och virkning. Forskningen finansieras av bland annat Svenska Byggbranschens utvecklingsfond och Formas. 

Studentprojekt för återbruk av betong

Sedan tog gruppen hissen upp till ritsalarna där de cirka 500 studenterna har sina arbetsplatser. I salarna ritar och bygger studenterna modeller och omsätter sina kunskaper i teori, historia och teknik. 

Studenterna redovisade arbetet med att återbruka äldre betongelement i nya byggnader. Foto: Håkan Lindgren

Under hösten 2021 har en grupp studenter arbetat med återbruk av betongelement, tillsammans med Helsingborgshem, i området Drottninghög i nordöstra Helsingborg. Området är under kraftig utveckling där vissa av husen rivs och element från dem kan komma att återbrukas i nya byggnader.

I dag återanvänds betong främst som utfyllnad men här finns en potential att även återbruka det i nya byggnader för att minska deras klimatpåverkan. 

Två av studenterna visade projekt där återbrukade element används för att minska andelen ny betong i en byggnad, samt bygga till nya våningar och flyglar till befintliga byggnader. Bland svårigheterna studenterna ställs inför finns att anpassa arbetet och utseendet efter måtten på de återbrukade elementen.

I Helsingborg planeras en paviljong av återbrukad betong stå klar till mässan H22  och därefter även en digital pilot.

Kunskaperna från projekten ska spridas till andra europeiska länder inom ramen för det EU-ledda forskningsprojektet Recreate. 

Deltagande representanter

Plattformens besök leddes av Christophe Duwig, vice föreståndare för Energiplattformen och Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för Energiplattformen.

Här deltog även representanterna Björn Laumert, professor vid skolan för industriell teknik och management (ITM), Ilja Sytjugov, skolan för teknikvetenskap, och Kerstin Forsberg, från skolan för kemi, bioteknologi och hälsa.

Från ABE-skolan deltog

  • Maria Malmström, prefekt för institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
  • Pernilla Hagbert, forskare vid avdelningen för urbana och regionala studier
  • Ulla Mörtberg, institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
  • Hans Westlund, professor vid institutionen för samhällsplanering och miljö
  • Maria Håkansson, avdelningschef för urbana och regionala studier
  • Cecilia Katzeff, forskare vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
  • Sofie Nyström, doktorand vid avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier, (SEED)
  • Kåre Gustafsson, industridoktorand vid avdelningen resurser, energi och infrastruktur med anställning vid Stockholm Exergi
  • Xavier Faure, forskare vid resurser, energi och infrastruktur samt,
  • Oleksii Pasichnyi, postdoktorand vid Resurser, energi och infrastruktur.

Text: Magnus Trogen Pahlén