Till innehåll på sidan

Här växer kunskap och kompetens kring kärnteknik

Publicerad 2020-11-12

Svenskt Kärntekniskt Centrums (SKC) årliga symposium gick av stapeln i oktober. Under två dagar samlades cirka 100 forskare, studenter och industrirepresentanter digitalt för att dela sin kunskap.

Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) är en centrumbildning som stödjer utbildning, forskning och utveckling inom discipliner med kärnteknisk tillämpning vid KTH, Chalmers samt Uppsala universitet. Centrumet finansieras av Strålsäkerhetsmyndigheten, Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, OKG AB och Westinghouse Electric Sweden AB. 

I år startade en ny arbetsperiod inom ramen för centrumet som kommer att innebära finansiering av forskning och utbildning med cirka 54 miljoner kronor. Enbart under 2020 finansieras sju doktorander och två postdocs inom allt från materialteknik, modellering till organisationsutveckling med mera.

Stort deltagande

SKCs årliga symposium är i vanliga fall ett möte under två dagar där utbildning och forskning som stöds av centrumet kan presentera pågående projekt och verksamhet. 

I år skedde symposiet digitalt med drygt 110 anmälda. Merja Pukari är föreståndare för SKC och mycket nöjd med årets deltagande. 

– Vi hade fler deltagare än tidigare år tack vare den digitala formen. Det bekräftar att fler vill delta än som har möjlighet att resa för att delta, och särskilt de som har heltidsarbeten inom industrin, säger Merja Pukari. 

Eftersom industrin deltagande är extra viktigt så planeras därför även nästa symposium kunna följas digitalt.

Nya pedagogiska metoder

Under den första dagen gavs en rad inblickar i utbildningar och forskningsprojekt från de tre lärosätena. Gemensamt för utbildningar är en aktiv utveckling och bred användning av nya, digitala pedagogiska metoder. 

– Vi tävlar internationellt om studenterna vilket betyder att vi inte bara behöver kunna erbjuda kunskap men även nya sätt att locka till oss dem, säger Merja Pukari. 

Såväl KTH som Uppsala universitet erbjuder masterutbildningar inom kärnteknik och partikelfysik. Jan Dufek, KTH, visade hur de internationella är avgörande för att driva masterprogrammet, då det under 2019 inte deltog någon svenska student överhuvudtaget. I år bidrog gjorde dock pandemin att vissa studentgrupper inte kunde delta. 

Från Chalmers deltog Christophe Demazière som kunde berätta att även om de inte längre erbjuder en masterutbildning så finns ett flertal kurser inom området. Inom ramet för det akademiskt kompetenscentrumet SAINT har särskilda utbildningspaket utvecklats som rymmer inspelade föreläsningar, quizz samt uppgifter och labbar via nätet. Här har även en ny lärobok tagits fram med 70 inspelade föreläsningar och lika många quizz.

Undervisningen bedrivs i många fall i hybridform och bygger på metoder som flipped classroom och active learning. Inom Chalmers finns närmare tio års erfarenhet av att utveckla nya former av utbildningar, betonade han.

Industrirepresentanter i utbildningen

Användningen av nya pedagogiska metoder är även utbredd vid Uppsala universitets utbildningar inom kärnteknik, berättade Mikael Östlund. Även där finns masterutbildning i kärn- och partikelfysik, samt kandidatutbildning och fristående kurser, plus uppdragsutbildning. 

Här deltar även industrirepresentanter i utbildningen vilket ger ett viktigt kunskapsutbyte. Alla som gått utbildningen till högskoleingenjör i kärnkraftsteknik har också erbjudits arbete i industrin. 

Ett samarbete med Jožef Stefan Institute i Slovenienhar har gett möjlighet att skapa en distanskurs där studenterna med hjälp av motoriserade kameror, datalänkar och annan kommunikation kan utföra labbar vid en träningsreaktor. Ett samarbete som även planeras byggas ut för uppdragsutbildningarna. 

I år genomfördes vid Uppsala universitet även en introduktionskurs i kärnteknik som sommarkurs på distans. Genom att erbjuda olika former av distanslösningar för utbildning så breddas intresset för området, menade Mikael Östlund.

Sunrise ett flaggskeppsprojekt

Eftermiddagen fylldes av uppdateringar av en rad pågående forskningsprojekt vid samtliga högskolor. Pär Olsson presenterade SUNRISE som finansierats av SFF med 50 miljoner kronor. Här deltar bland andra KTH, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet plus representanter från industrin. Målet är att verka för ett hållbart samhälle genom utvecklingen av den fjärde generationens kärnreaktorer. 

Trots att projektet är nystartat har ett flertal milstolpar redan avverkats, bland annat inom materialdesign och bränsle, berättade han. Målet är att ha en demonstrationsreaktor klar 2025 för att utveckla ett helhetskoncept som är ekonomiskt hållbart att bygga och driva. 

– Sunrise är ett flaggskeppsprojekt och har mottagit de största forskningsanslag som området sett under många år, säger Merja Pukari. 

Nu planeras fler event inom ramen för SKC, berättar hon. En nyhet är regelbundna frågestunder med föredrag som ytterligare kan knyta samman projekt, person och utbildningsinsatser. Där kan värdskapet för frågestunderna alterneras mellan KTH, Chalmers samt Uppsala universitet. 

– Vi behöver bygga vidare på vår levande dialog och skapa rätt miljö för fler personliga kontakter, särskilt inom forskningen, säger Merja Pukari.

Text av: Magnus Trogen Pahlén