Till innehåll på sidan

RISE välkomnade KTHs Energiplattform: öppnade för nya samarbeten

Printscreen
Publicerad 2021-06-22

I juni gjorde KTHs Energiplattform ett digitalt besök hos RISE. Här gavs en god orientering kring forskningsinstitutets energirelaterade verksamhet där deltagarna hitta flera ingångar till nya samarbeten.

RISE Research Institutes of Sweden är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar institutet till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.

Då besöket hos RISE genomfördes digitalt kunde en större grupp personer delta från institutet, se faktaruta i botten för mer information om deltagarna. Vid besöket deltog Energiplattformens ledning, referensgrupp med representanter från KTHs fem olika skolor samt representant från KTH Research Office med speciellt ansvar för energicenter.

Energiplattformens föreståndare Lina Bertling Tjernberg inledde med en orientering kring plattformens verksamhet och mål. Bland de senaste arrangemangen finns bland annat en större workshop som genomfördes i början av året , där energiforskare från hela landet bidrog med konkreta idéer och förslag till den nationella elektrifieringsstrategin. Ett arbete som initierats av regeringen och går i mål under hösten.

Hon tipsade avslutningsvis deltagarna om KTH Energy Dialogue  som i år arrangeras den 18 november 2021. Detta är en årliga konferens där akademiker i samarbete med industrin och beslutsfattare tar itu med utmaningar och visioner för en hållbar omvandling av urbana energisystem.

RISE - en överblick

Därefter gav Markus Norström, RISE, en överblick över forskningsinstitutet som styrs och ägs av Näringsdepartementet. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt att bidra till det offentligas förnyelse.

RISE agerar som hela landets tekniska forsknings- och innovationsinstitut men har flera roller i landets innovationssystem för att underlätta en hållbar omställning av samhället. Arbetet sker långsiktigt med målet att bygga kunskap, kompetens och labbresurser som behövs i den närmaste framtiden.

Norström berättade att RISE är ett resultat av en sammanslagning av ett stort antal svenska forskningsinstitut, allt för att ge den kritiska massa som krävs för uppdraget. VD för RISE är Pia Sandvik som även är ordförande för KTH.

Institutet rymmer de fem divisionerna Bioekonomi och hälsa, Digitala system, Material och produktion, Samhällsbyggnad och Säkerhet och transport. Dessa knyts sedan samman på tvären i affärs- och innovationsområdena Digitalisering, Energi och biobaserad ekonomi, Hållbara städer och samhällen, Hälsa och Life Science, Materialomställning och Mobilitet. Här drivs ett flertal test- och demonstrationsmiljöer där prototyper av såväl produkter och processer kan testas före lansering.

Printscreen

Inom energiområdet arbetar RISE bland annat med att påskynda en industriell omställning av basindustrier, som cement, stål, plast och kemi, alla sektorer som ska visa nollutsläpp 2045.

Under fokusområdet fossilfria transporter byggs bland annat Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL) som ska testa elektrifierade drivlinor för fordonsindustrin, samt ett säkerhetslabb för batterier. Området rymmer flera center inom konvertering av biomassa, samt ett antal pilotanläggningar över landet.

Nu planeras även ytterligare insatser inom koldioxid– och elektrokemi för att ge en spets i tekniker för att fånga in och använda koldioxid (CCU), berättade Norström.

RISE fokusområde Framtidens energisystem samlar utmaningarna inför omställningen av energisystemet, bland annat inom distribution, flexibilitet och lagring, samt produktion av förnybart plus nya marknadsmodeller. Här ingår även en rad insatser för att underlätta den pågående digitaliseringen och säkerställa cybersäkerheten.

Norström avslutade med att kort berätta om affärs- och innovationsområdet Energisystem i den byggda miljön där fokus ligger på energieffektiva och energiproducerande byggnader. Här ingår allt från kyla, fjärrvärme, värmepumpar till systemintegration med övriga system.

Robusta energisystem

RISE Caroline Haglund Stignor tog sedan vid med en introduktion till förstärkningsområdet Robust och flexibelt energisystem. Här tas frågor upp som landets ökande behov av el med extra fokus på den växande vindkraften. När energisystemet integreras, allt från transportindustri till byggnader, samtidigt som nya energikällor kommer till finns ett behov av en större koppling mellan sektorerna. Här är RISE aktiva med att knyta samman områden där digitaliseringen är ett viktigt verktyg, berättade hon.

Printscreen

Digitaliseringen är avgörande när det gäller energieffektivisering och effektoptimering på systemnivå, betonade hon, och möjliggör en flexibilitet som tidigare inte funnits.

Olika sektorer som industri, byggsektor och transportsektor, behöver kopplas samman för att möjliggöra så effektiv energianvändning som möjligt. Här fokuseras även på olika former av energilager, som vätgas och värme.

Vidare menade hon att termiska nät sannolikhet kommer att ha en lägre temperatur i framtiden och även ge tillträde till fler aktörer. Detta kan öppna för ytterligare flexibilitet i energisystemet.

Sist berättade hon att den pågående utbyggnaden av elnätet och dess systemtjänster är ett viktigt område för RISE. Här finns redan ett befintligt utvecklingssamarbete med KTH, samtidigt som ytterligare samverkan välkomnas – inte minst i form av satsningar på nya testbäddar, piloter och ytterligare utbildningsinsatser.

Nya affärsmodeller för energiområdet

Magnus Bodin presenterade därefter RISE-satsningen Energy Economics Lab som samlar olika pusselbitar av kompetenser från institutet för att skapa synergier över gränserna.

Printscreen

Energimarknadens utformning och nya framväxande affärsmodeller väcker allt mer intresse i hela energisektorn, menade han. Här initierar och driver RISE flera forskningsprojekt. Inom labbet finns en god kompetens inom energisystem, elkraft, marknadsdesign, nätreglering, policyutvärdering och även specifik kunskap inom regelverket.

Olika aktörers framtidsscenarier används flitigt i arbetet, ofta då i nedbruten och anpassad form. Till exempel kan systemövergripande scenarier brytas ned för att öka förståelsen för förändringar i enskilda regioner eller städer.

Det digitala besöket avslutades med att seminariedeltagarna gjorde en workshop med målet att hitta nya möjligheter till samarbete och samverkan. Bland det omedelbara resultatet från workshopen fanns flera nya idéer till samarbete, bland annat inom solkraft och integrering i elnätet samt digitalisering. Även dagens och framtida kompetenscentrum kan komma att utgöra en grund för samarbete där med fokus på hur nya tekniklösningar för att skapa flexibilitet i elnätet.

Deltagare under besöket

Vid KTHs Energiplattforms besök på RISE samlades dessa personer i det digitala mötet.

RISE

Magnus Brolin, chef för enheten Elkraftsystem. Han har över 15 års erfarenhet från forskning och projektutveckling och koordinering inom elmarknadsområdet, där han bland annat arbetat med frågor rörande elhandel och marknadsdesign.

Caroline Haglund Stignor, förstärkningsområdesledare Robust och Flexibelt Energisystem. Hon leder en sektion som arbetar med forskning och innovation med koppling till hållbara energisystem, innefattande värmepumpsteknik, solenergi, ventilationsteknik, luftbehandling, luftrening, kalibrering, miljötålighet, förbränning, aerosolteknik och beteende och upplevelser med koppling till energianvändning. Dessutom arbetar hon aktivt inom Heat Pump Centre, som drivs av RISE, och programkontor kommunikationscenter för IEAs internationella samarbetsprogram inom värmepumpande teknik.

Annika Karlsson, enheten för energiomvandling. Hon arbetar med inriktning på batterier, vätgasceller, elektrolys och vätgassäkerhet ofta mot transportsektorn.

Jeanette Peterson, projektledare vi Energitekniskt centrum. Tf fokusområdesledare för industriell omställning vid RISE.

Johan Sandstedt, forsknings- och affärsutvecklare. Han har en bakgrund från kraftsektorn, mest producerande industri och tillverkande. Arbetar med energiomställningen med fokus på elektrifiering och vätgasproduktion.

Jonas Bergkvist, fokusområdesledare framtidens energisystem. Han arbetar mycket med med affärsutveckling, ofta med startupföretag inom energiområdet. Engagerad i Danske Banks plattform för syftesdrivna startups +impact.

Markus Norström, affärs och innovationschef för området energibaserad ekonomi. Han har en bred roll inom affärsutveckling och verksamhetsutveckling inom energiområdet för hela koncernen. Ser till att samordna verksamheten kring en strategisk agenda.

Monica Axell, forsknings- och affärsutvecklare, med mångårig erfarenhet inom RISE och av många olika roller samt ämnen. Hon är engagerad i internationellt samarbete inom EU, Mission Innovation samt IEA och leder IEA Heat Pump Centre.

Stefan Ivarsson, enhetschef för förnybar energi från vind och hav. Här bland de centrala områden inkluderas mekaniska strukturer, livstidsberäkningar, livscykelanalyser, LCOE analyser, energiberäkningar, vindmätningar, lastberäkningar och hållfasthetsberäkningar. Men även hur förnyelsebar energi samverkar med andra energislag, batterilager eller elnätet och energisystem. Gruppen samverkar inom samt driver nätverk och kluster som Offshore Väst, Ocean Energy Sweden och Innovationscentrum för flytande vindkraft.

KTH Energiplattform

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät och föreståndare för plattformen.

Christofer Duwig, lektor och vice föreståndare.

Björn Laumert professor i energiteknik , representant för ITM skolan

Carlo Fischione professor i Internet of things, representant för EECS skolan

Kerstin Forsberg lektor i kemiteknik, representant för CBH skolan

Pernilla Hagbert, forskare i hållbar omställning, representant för ABE skolan

Pierre Bodin, forskningsrådgivare för strategiska initiativ, KTH Research Office. 

Text av: Magnus Trogen Pahlén