Samarbete och internationalisering på agendan för årets KTH Energy Dialogue
Årets KTH Energy Dialogue, som arrangeras inom ramen för KTH Energiplattform, lockade även i år fullt hus på Nymble. Fokus låg på samarbete och internationalisering vilket återspeglades i de fyra paneldiskussionerna.
KTH Energy Dialogue inleddes med en verklig kulturupplevelse då Katariina Holma och Linda Evers från Stockholms konstnärliga högskola, SKH, sjöng Via resti servita från Mozarts opera Figaros bröllop till pianoackompanjemang av Olga Tomilina.
– Det har länge varit en målsättning att bjuda på en kulturupplevelse under KTH Energy Dialogue och i år blev det äntligen av. Dessutom från våra campusgrannar SKH vars operaundervisningen nu bedrivs i lokaler som tidigare användes för vår högspänningsforskning, säger Lina Bertling Tjernberg.
De närmare 300 anmälda välkomnades av Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattformen , och Christophe Duwig, vice föreståndare. Under årets evenemang var de båda inte bara deltagare i panelsamtal men även moderatorer.
Samverkan för hållbar utveckling
Dagens första paneldiskussion bar rubriken A Sustainable Growth with Cooperation from Business, Politics, Academia. I panelen fanns Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten, Anna Kinberg Batra, ordförande i Svensk Solenergi, Tobias Krantz, ordförande för den europeisk högnivågruppen för grön omställning, Victoria Van Camp, mottagare av IVA:s guldmedalj 2022 och styrelsemedlem i SR Energy. Panelen modererades av Christophe Duwig.
Robert Andrén inledde med att betona vikten av KTH Energy Dialogue som en viktig möteplats för akademi, näringsliv och offentlig sektor. Särskilt betydelsefull såg han studenternas medverkan.
– Ni är de som ska förvalta morgondagens energisystem, som måste vara såväl hållbara som fossilfria, säger Robert Andrén.
Energimyndigheten är en av landets största forskningsfinansiärer och en av de drivande krafterna i den gröna omställningen till hållbara och fossilfria energislag, betonade han. Och för att lyckas krävs ett större mått av samarbete mellan akademi, näringsliv och politiker.
– I dag är näringslivet den pådrivande kraften i den gröna omställningen, och akademins roll är att visa näringslivet vilka lösningar som finns. Politikernas roll är att förstå lösningarna och underlätta omställningen, säger Anna Kinberg Batra.
Tobias Krantz lyfte vilka möjligheterna som Sveriges kommande ordförandeskapet i EU kan ge ur sin bakgrund som tidigare högskole- och forskningsminister.
– Under vårt förra ordförandeskap så fanns bland annat frågan om ITER:s finansiering aktuell. Min uppgift i dag som ordförande för en högnivågrupp inom EU är att öka förutsättningarna för den forskning och innovation som kan driva på den gröna omställningen. Här är samverkan mellan näringsliv, akademi och organisationer en avgörande faktor.
Victoria Van Camp berättade om sin bakgrund på SKF där hon arbetat med hållbara affärsmodeller, och att hjälpa kunderna minska energiförbrukningen och öka livslängden på sina komponenter.
– Den bästa energin är den vi inte använder. Om världens cirka 300 miljoner elektriska motorer höll högsta energiklass skulle vi spara närmare tio procent av vår energiförbrukning. Här kan politiken, industrin och akademin samverka för vi ska nå framåt: och vi kan göra mycket med existerande teknik och små steg.
Hon lyfte även den starka industriutvecklingen som sker i norra Sverige med ett enormt behov av arbetskraft, men även skolor, hälsovård och infrastruktur.
– Här måste vi se till hela värdekedjan för att säkerställa att denna utveckling verkligen lyckas.
Även Lina Bertling Tjernberg lyfte själva målet med omställningen.
– Den gröna omställningen är en process som kräver långsiktiga mål. Här behöver vi också förstå förändringen bättre, varför den sker och var vi är på väg. Utan den förståelsen kan vi inte nå målen, säger Lina Bertling Tjernberg.
Men har vi rätt förutsättningar för att lyckas, frågade Christophe Duwig panelen.
– Vi har absolut rätt verktyg och även en förmåga till innovation. Men jag är rädd att vi inte ser till hela värdekedjan, hur ska vi skala upp nya lösningar och se till att de accepteras. Här står akademin inför utmaningen av att sluta arbete i stuprör för att hitta tvärvetenskapliga arbetssätt, och knyta till sig fler aktörer, säger Robert Andrén.
Anna Kinberg Batra pekade på de senaste årens omsvängning av det offentliga samtalet.
– När jag var aktiv som politiker så talade så gott som ingen om fossilfria lösningar eller hållbara energisystem. De senaste åren har vi sett en dramatisk utveckling och i dag är det något som engagerar de flesta, säger Anna Kinberg Batra.
Hon drog en parallell till Indiens utveckling där tillgången till kunskap och forskning ger en möjligheten att undvika ett beroende av fossila bränslen.
– Nästa steg är att världens politiker förstår möjligheterna, och att vi ser möjligheterna med att dela ny teknik och lösningar globalt. Vi har mer kunskap i dag än någonsin tidigare, men det gäller att vi använder den, säger Anna Kinberg Batra.
Lina Bertling Tjernberg lyfte behovet av ett globalt perspektiv och samarbete.
– Forskarsamhället är av sin natur globalt. Samtidigt reses det murar och regler i dag som förhindrar internationellt samarbete, vilket är olyckligt. Denna olyckliga utveckling skärper vikten av att vi fortsätter vår internationella samverkan.
Panelen var även ense om att tillgången till kompetens är avgörande, både på kort och lång sikt. Detta är en av anledningarna till att Energiplattformen den 5 december arrangerar en dag på temat ”Framtidens kompetens för ett uthålligt energisystem” .
Historien bakom ITER
Paneldiskussionen följdes av en presentation av Richard Pitts, Leader of the Experiments and Plasma Operation Section vid ITER, under rubriken ITER: Putting the Sun in Box . Han gav en kunskapssprängd bakgrund till fusionstekniken med paralleller både till solens fusionsprocesser och den historiska utvecklingen av tekniken.
– Solen producerar fyra miljoner gånger mer energi på en sekund än vad vi gör på jorden under ett helt år.
Richard Pitts berättade både om de mer eller mindre fantasifulla utfästelser om fusionsteknikens möjligheter men även om de faktiskt framstegen som gjorts. Dessutom gav han en utförlig bakgrund till den pågående byggnationen av ITER, världens hittills största tokamak, som är namnet på tekniken att innesluta plasma med hjälp av magnetfält.
– Bakom ITER står en internationell sammanslutning av länder som inkluderar EU, Kina, Indien, Japan, Korea, Ryssland och USA. Tillsammans representerar de mer än hälften av världens befolkning, säger Richard Pitts.
Initiativet till ITER togs redan 1985 och konstruktionen av anläggningen påbörjades år 2009.
– ITER är utvecklingssteget där vi ska visa att fusionstekniken kan fungera, inte det slutliga steget i att bygga en demonstrationsreaktor.
Målet är att bevisa teknikens potential inom de kommande två decennierna, där en mer utförlig plan för ITERs utveckling finns i en publicerad rapport .
– Fusionstekniken är inte lösningen på dagens klimatkris men kan bli en viktig del i framtidens mix av olika energitekniska lösningar, säger Richard Pitts.
Pågående utveckling av ny teknik
Därefter följde en paneldiskussion, modererad av Lina Bertling Tjernberg, under rubriken Technologies for Future Energy. Här delade Richard Pitts scenen med Lorenzo Frassinetti, lektor vid avdelningen för plasmafysik, Alberto Garcia Fernandez, postdoktor vid avdelningen för tillämpad fysikalisk kemi, Göran Lindbergh, professor i miljöstrategisk analys och föreståndare för agenda 2030- centrumet PUSH, samt Pär Olsson, professor i fysik med inriktning mot kärntekniska material och föreståndare för Agenda 2030-centrumet SUNRISE .
Lorenzo Frassinetti berättade hur KTH:s forskare bidrar till konstruktionen av ITER, bland annat genom materialutveckling och möjligheten att simulera delar av plasmareaktordriften.
– Vi är även engagerade i forskningen vid fusionsreaktorn Jet i Storbritannien som under förra året slog rekord genom att hålla en fusionsprocess igång under fem sekunder vilket producerade tio megawatt energi. Ett viktigt experiment då det bevisade tidigare teoretiska förutsägelser, säger Lorenzo Frassinetti.
Richard Pitts tillade att flera svenska universitet och företag deltar både vid ITER men även i andra internationella sammanhang kring utvecklingen av fusionsteknik.
Därefter gav Alberto Garcia Fernandez en insyn i utvecklingen av nya generationer av solceller.
– Dagens solcellsmarknad domineras av kisel medan vi arbetar med att utveckla tunnfilmssolceller med hjälp av perovskit. Målet är att utveckla långsiktigt stabila tillämpningar. Teknologin är mycket lovande då den kan leda till billigare lösningar än i dag samt möjligheten att placera solceller på fler ytor än bara hustak.
Lina Bertling Tjernberg betonade att KTH har en stark forskning kring solenergi och även nya material för att bredda användningen, och initiativet att erbjuda en plattform för samverkan mellan olika forskargrupper inom solkraftsteknik.
Därefter följde en uppdatering av utvecklingen inom forskningscentret PUSH av Göran Lindbergh. Här utvecklas nya möjligheter billigare och effektivare vätgasproduktion, bland annat med hjälp av nya metoder och material.
– Redan i dag finns metoder som är mycket effektiva, vilket syns bland annat i utvecklingen av Hybrit. Nu behöver vi utbilda fler för att säkerställa en god utveckling i framtiden, säger Göran Lindbergh.
Pär Olsson leder forskningscentret SUNRISE som utvecklar tekniken bakom blykylda SMR-reaktorer.
– Under förra året fick vi ett stort tillskott i vår finansiering av att utveckla en forskningsreaktor som ska placeras i Oskarshamn. Den ska testa tekniken mer storskaligt med målet att utveckla hållbara tillämpningar inom kärnenergi.
Effektivare lösningar
Efter en paus med tid för nätverkande och mingel återvände studenterna från SKH för att framföra Belle nuit ur operan Hoffmanns äventyr av Jacques Offenbach. När applåderna lagt sig samlades den näst sista panelen för dagen under rubriken Energy Efficiency and Transition to Fossil Free Future.
Här deltog Daniel Daniel Nordgren, Director Production Planning vid Vattenfall, Maria Xylia, forskare vid Stockholm Environment Institute och expert på energisystemanalys, Francesco Fuso Nerini, föreståndare för KTH Climate Action Centre , Viktoria Martin, professor i energiteknik samt Christophe Duwig, professor vid institutionen för kemiteknik.
Daniel Nordgren inledde med att betona att i det korta perspektivet är det en utvecklingen av vindkraft som är viktigaste för att säkra energitillgången.
– De kommande tjugo åren kommer vi se en fördubbling av Sveriges energiförbrukning. Vi ska möta det med en kombination av bland annat vindkraft och solenergi, samtidigt som ser hur vi kan använda kärnkraften ytterligare. Här undersöker just nu möjligheterna till att placera SMR-reaktorer vid Ringhals, säger Daniel Nordgren.
Han lyfte även hur energiomställningen utmanar hela systemet och kräver såväl små som stora anpassningar.
– Vi får inte tveka inför att tänka mer storskaligt, bland annat på utvecklingen av SMR:s och storskaliga pumplösningar för att lagra energi.
Maria Xylia pekande på den växande trenden av nya lösningar för att effektivisera energianvändningen, inte minst inom EU. Hon betonade dock att utvecklingstakten måste öka dramatiskt.
Viktoria Martin lyfte behovet att ytterligare fler lösningar för att lagra energi, särskilt värmeenergi, genom utveckling av mer kompakta tillämpningar i befintliga byggnader. Hon berättade om ett pågående projekt för att länka samman olika energisektorer för att skapa mer flexibla och teknikoberoende lagringslösningar på rätt platser i värdekedjan.
– Här utmanas vi både av regleringar men även av vilka samarbetsformer som finns i dag och som kan utvecklas vidare.
Här kompletterade Christophe Duwig med att betona att dagens energiförluster finns på många olika platser och målet är att komma åt samtliga – detta är vad som kommer att göra den stora skillnaden. Han lyfte även behovet av nya möjligheter att utvinna energi från spillvärme även vid låga temperaturer.
– Detta kommer att kräva mer avancerade lösningar än dagens men öppna för nya möjligheter att utvinna mer energi ur den värme som produceras bland annat vid datacenter.
I dag finns ett växande intresse för nya investeringar, menade Francesco Fuso Nerini, Director of the KTH Climate Action Centre.
– År 2022 kan förhoppningsvis ses som en vändpunkt då intresset för att investera i förnybar energi verkligen tagit fart. Dessutom finns ett intresse hos allmänheten för att spara energi som leda till en beteendeförändring som bidrar till klimatarbetet, säger Francesco Fuso Nerini.
–Inom akademin behöver vi identifiera kunskapsluckorna som behöver tätas men även skapa nya partnerskap som kan föra ut våra framsteg i samhället.
Alla måste göra sin del i energiomställningen, betonade Daniel Nordgren. Men det krävs bra format för nya partnerskap. Här fick han medhåll av Maria Xylia.
– Det finns ett behov av en starkare koordinering med bättre möjligheter att dela kunskap och idéer, särskilt inom de sektorer där informationen är affärskritisk. Vi behöver överväga vilka som kan agera som neutrala aktörer i detta, säger Maria Xylia.
Nya lösningar för högspänningsnätet
Sista panelenen i programmet bestod av Magnus Callavik, Global Head of Engineering for HVDC and HVDC Service vid Hitachi Energy, Xiongfei Wang, professor i kraftelektronik, Mikael Unge, adjungerad professor vid avdelningen för fiber- och polymerteknologi samt vid NKT High Voltage Cables, Qianwen Xu, lektor vid avdelningen för elkraftteknik och ansvarig för Intelligent Sustainable Grid Lab, samt Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät.
Rubriken var High Voltage Power Grid Developments and Sustainable Solutions, och moderator var Christophe Duwig.
Magnus Callavik inledde med en översikt av dagens möjligheter för överföring av elektricitet över långa avstånd med möjligheterna att ansluta större anläggningar av vind- och solenergi till dagens energisystem. Han visade flera internationella exempel, bland annat en balanserande länk mellan Norges vattenkraft och vind- och solenergiproduktionen i södra Tyskland.
Xiongfei Wang lyfte några svårigheterna med dessa nya tekniker som kräver mycket kunskap och analys. Det finns ett behov av ett systematiskt förhållningssätt för att skapa system som är driftsäkra.
– Här behöver vi ett starkare samarbete mellan energiproducenter och elnätsägare för att hitta nya lösningar.
Mikael Unge såg behovet av ytterligare forskning kring materialen som används i kablarna för att förstå materialegenskaperna bättre. Målet är att använda så lite material som möjligt för en mer hållbar tillverkning och produktion. Han berättade även om utvecklingen av nya kablar för användning till havs som bland annat kan motstå krafterna från vågorna.
– Det pågår mycket utveckling för att tillverka kablar med så lite miljöpåverkan som möjligt, bland annat genom att minska halterna av koppar.
Qianwen Xu berättade mer om utvecklingen av nya system för att övervakning och drift av olika energisystem med hjälp av digitala tvillingar och artificiell intelligens. Inom ramen för forskningen görs nu pilottester av systemen som kan tas i bruk för att styra och övervaka mindre lokala självförsörjande energisystem, så kallade microgrids.
Lina Bertling Tjernberg tog upp det stora skiftet som skett de senaste åren där stora mängder data kan användas för att förlänga livslängden hos tekniken, men även skapa lösningar för att undvika fel.
– Här är det viktigt att vi tänker stort och inte tvekar på storskaliga lösningar, som Magnus Callavik berättade om. Vi ser utvecklingen av allt fler lösningar till havs som på många sätt är mycket mer utmanande. Och här behövs ny teknik för övervakning och säkerhet.
Magnus Callavik menade att de största utmaningen i dag inte ligger i tekniken utan i finansiering och tillståndshantering.
– Våra kunder konkurrera om att köpa alla tillgänglig kapacitet som finns. De tekniska lösningarna finns redan i dag och det gör det möjligt att ansluta fler förnybara energikällor till våra energisystem.
Sista ut för dagen var utdelningen av priset för bästa posterpresentation . Juryn för priset var Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet, och Francesco Fuso-Nerini vid KTH Climate Action Centre.
Text: Magnus Trogen Pahlén