Till innehåll på sidan

IPCC:s nya rapport 4 april: Industrin och dess omställning är viktig för klimatet

KTH:s forskningsplattform för Industriell Transformation kommenterar

Omfattande, omvälvande och strukturella förändringar behövs inom alla länder och sektorer för att stoppa den globala uppvärmningen, enligt KTH:s plattform för Industriell Transformation. Foto: Tim Schramm/Unsplash
Publicerad 2022-04-05

IPCC publicerar den 4 april 2022 en ny rapport om klimatet. Detta är den sjätte i ordningen sedan år 1990 och den senaste sedan år 2014. Tyvärr är det inte några goda nyheter. Vi riskerar att gå mot en global uppvärmning på 3,2°C till år 2100 (utan förstärkning av policys bortom de som är implementerade i slutet av år 2020). Om vi inte vill att detta ska bli verklighet behövs omfattande, omvälvande och strukturella förändringar inom alla länder och sektorer. Det behövs en omställning – och det snabbt. Detta är känd kunskap, så varför går det så sakta?

Industrin har en viktig roll att fylla i denna omställning. Ny teknik för att minska utsläppen behöver utvecklas och produceras. Parallellt behöver industrin själv ställa om till att bli klimatneutral. Detta är frågor som KTH:s forskningsplattform för Industriell Transformation  adresserar i sitt arbete.

IPCC:s klimatrapport  understryker behovet av en stor omställning av industrin och en kraftig teknikutveckling. Men också att det inte räcker för att nå klimatmålen. Det behövs också en omställning av konsumtionsvanor. Denna omställning behöver vara uthållig och långsiktig. KTH:s roll är central för att driva teknikutvecklingen, men också för att ha det systemperspektiv som behövs för omställningen, säger en av representanterna i referensgruppen för Industriell Transformation; Göran Finnveden , professor i miljöstrategisk analys på KTH och programchef för Mistra Hållbar Konsumtion.

Professor Johan Rockberg , KTH, är engagerad i läkemedelsindustrins omställning mot hållbar produktion av nästa generations läkemedel. Han kommenterar att man i IPCC:s rapport ser hur samverkan lyfts fram, mer än tidigare, och inte minst vikten av nya arenor för samverkan. Johan Rockberg menar att här har KTH en nyckelroll att spela, för att erbjuda dessa arenor.

En bransch som Transformationsplattformen sätter fokus på är livsmedelsindustrin, bland annat genom en branschstudie om hur denna kritiska bransch måste ställa om. Studien leds bland annat av Rebecka Milestad , forskare på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) på ABE-skolan. 

– En stor del av de globala utsläppen kommer från köttindustrin, och övrig livsmedelsproduktion och distribution, är fortsatt cirka en fjärdedel av de globala växthusutsläppen. Rapporten poängterar att diet med inga eller minskad mängd animalier kan minska utsläppen från den sektorn med 50 procent i vår del av världen, säger Rebecka Milestad.

En annan stor potential är, enligt Rebecka Milestad, att minska matsvinnet, för att på så sätt kunna minska produktionen. Inom livsmedelssektorn behöver vi jobba med att skapa förändrad efterfrågan, resurseffektivitet, cirkulära flöden, förnyelsebar elförsörjning och för att binda så mycket kol i marken som möjligt. För det behövs produktionssystem som hanterar detta samtidigt.

– Det behövs också värdekedjor fram till konsument som är anpassade till dessa. I våra städer kan vi minska utsläppen om vi planerar bebyggelse så att naturbaserade lösningar, till exempel stadsodling, får ta plats för att kunna ta upp CO2, samtidigt som detta hjälper till att anpassa städerna till de klimatförändringar som kommer. Det behövs en mix av aktörer, politikområden, ekonomiska och politiska incitament, innovation, kunskaper, samarbeten, beteendeförändringar, investeringar för att komma framåt i detta, säger Rebecka Milestad.

Här har KTH olika roller att spela, bland annat att bedriva forskning inom livsmedelssektorn och ta ett helhetsgrepp på livsmedelssystemet ur ett kunskaps- och kompetensperspektiv tillsammans med andra aktörer. Till exempel sjösätter KTH nu en mångvetenskaplig miljö för hållbara och hälsosamma livsmedelssystem för att kraftsamla kring livsmedelssektorn.

En annan bransch som har en omfattande omställning att göra är byggbranschen och samhällsbyggnadssektorn i stort.

– De flesta bedömare pekar på det byggda samhället som ett av de största koldioxidutsläppen. Det har att göra med att såväl byggnation som drift och underhåll av fastigheter konsumerar mycket energi. Dessutom så sker energiintensiva transporter inom och mellan byggda samhällsmiljöer. En viktig nyhet i årets IPCC-rapport är att de lyfter betydelsen av finansiering för att åstadkomma klimatförändring. Den allra största delen av kapitalet i världen är på något sätt knutet till fastigheter, och om finansiärerna kräver klimatanpassningar så brukar de få som de vill, säger Kent Eriksson , professor vid KTH i en kommentar till IPCC:s rapport och fortsätter:

– Vid COP26  i november uttryckte nästan alla världens stora fonder, banker och andra finansiärer att de nu vill finansiera för klimatomställning. IPCC:s rapport tar fasta på den viljan och pekar på behovet av reglering och standarder för att finansiärernas planer ska kunna realiseras. Liknande kommentarer har kommit i nyligen publicerade svenska rapporter från den av regeringen tillsatta organisationen fossilfritt Sverige och från Klimatpolitiska rådet. Samhällsbyggnadssektorn behöver accelerera sin klimatomställning och finanssektorn har en nyckelroll för det.

Den sektor och bransch som det kanske pratas mest om när det gäller klimatomställningen är transportsektorn och fordonsindustrin. IPCC:s rapport AR6 pekar på att merparten av den förväntade reduktionen av växthusgaser fram till år 2050 vad avser just transporter kommer från elektrifieringen av lätta lastbilar, här finns mogen teknik som är kommersiellt tillgänglig.

– Däremot visar IPCC på ett tydligt framtida behov av både forskningsgenombrott och policyförändringar inom framför allt tre transportsegment; tunga vägtransporter, sjötransport och flyget för att åstadkomma en förändring, säger Magnus Burman , forskare och KTH:s projektledare för Fordonsdalen  samt vice föreståndare för Transformationsplattformen. 

Även om IPCC:s rapport verkligen visar att det går för långsamt med klimatomställningen, kan vi ändå konstatera att vi lever i en tid av extrem omställning som omfattar och påverkar oss alla. Denna transformation handlar om att innovera och operera i det okända och detta ställer nya krav på samarbete mellan olika aktörer, näringsliv, politik och akademi. Det kräver helt ny kunskap, nya kompetenser och nya arenor för samverkan. Det är akademins kärnverksamhet, och universiteten har därför en mycket viktig roll i transformationen.

Enligt Sofia Ritzén , prodekanus vid KTH, blir KTH:s forskare allt mer orienterade mot forskningsfrågor som verkligen är kritiska för en hållbar utveckling. Det bedrivs både grundläggande och tillämpad forskning som relaterar till ny kunskap, men också nya material, tekniker, metoder, processer och produkter som kan bidra till en hållbar omställning.

– Vi ser denna tydliga trend i forskningen på KTH. Lika viktigt är dock att hålla en god dialog om fakta och ny kunskap med samhällsaktörer utanför akademien och att ta en aktiv roll i att universitetet ska vara en del i att samhällets förändras. Vi behöver också vara teknikrealister och förhålla oss kritiskt till teknikens roll så att den tar rätt roll för en hållbar utveckling. Det ställer i sin tur krav på allt mer tvärdisciplinär forskning och samarbete mellan naturvetare och samhällsvetare. Och inte minst behöver vi fortsätta koppla forskningen till undervisningen som också behöver utvecklas så att ingenjörer och forskare som lämnar KTH har kunskaper och förmågor som möjliggör hanteringen av komplexa problem och målkonflikter, säger Sofia Ritzén.

Karin Larsdotter  och Francesco Fuso-Nerini  leder nya KTH Climate Action Centre , ett multidisciplinärt forskningscentrum där vi arbetar tillsammans för att snabba upp klimatåtgärder i synergi med FN:s mål för hållbar utveckling.

– Från KTH Climate Action Centres sida tar vi mycket seriöst på budskapen i rapporten. Som tekniskt universitet har KTH ett ansvar att se till att såväl teknikutveckling som samhällsbyggnad verkligen maximerar sina bidrag till klimatomställningen, nu. Rapporten visar att det är oerhört bråttom. Under året samlar vi både forskare och partners i tematiska workshoppar för att gemensamt hitta lösningar för klimatomställning. Vi kommer att samla forskare från olika områden för en gemensam workshop om rapportresultaten den 4 maj , då vi försöker hitta synergier mellan omställningsområden. Vi kommer även diskutera hur vi som forskande universitet bäst kan göra nytta på både kort och lång sikt. Business as usual är inget alternativ för någon bransch, inte heller för universiteten. Här måste vi dra vårt strå till stacken, säger Karin Larsdotter.

Plattformen för Industriell Transformation fokuserar på industrins omställning för klimat och konkurrenskraft. Vi har tagit till oss IPCC:s tuffa budskap och vi anser att vi som forskare har ett stort ansvar för att industrins och samhällets omställning ska gå fortare. En hel del görs redan så vad kan vi göra mer för att öka tempot för att åstadkomma den nödvändiga transformationen till en hållbar värld? Vad gör vi som enskilda forskare och lärare redan idag? Detta behöver synliggöras och kommuniceras. Vad mer behöver vi göra? Vilka svåra och jobbiga prioriteringar behöver göras kring resurser och satsningar? 

Allt detta kommer vi att fortsätta diskutera internt och externt på KTH där vi nu gemensamt kraftsamlar från KTH:s olika initiativ inom klimat, hållbarhet och cirkulär ekonomi. Det är dags att öka tempot.

Monica Bellgran, Magnus Burman och Kerstin Forsberg

KTH:s plattform för Industriell Transformation, den 4 april 2022

Exempel på pågående forskning på KTH som bidrar till klimatomställningen

Exempel på KTH:s forsknings- och samverkansinitiativ som sätter industrins omställning och klimatet i fokus inom transportsegmenten tunga vägtransporter, sjötransport och flyg där IPCC pekat ut ett tydligt behov:

Vägtransporter: I regionerna kring Mälaren och Stockholm finns mer än 30 procent av svensk fordonsindustri och här dominerar leverantörer till de tunga vägtransportfordonen. KTH:s två forskningsplattformar; Industriell Transformation  och Transport , har tillsammans med Region Stockholm tagit initiativ till paraplyprojektet Fordonsdalen .

– Det är ett mycket viktigt regionalt projekt som har som mål att utveckla just fordonsindustrin i regionen i syfte att säkerställa dess fortsatta internationella konkurrenskraft när man nu ställer om till det framtida hållbara transportsystemet säger Sofia Wieselfors, projektledare på Region Stockholm.

– Projektet adresserar de viktiga behoven av kompetensomställning i industrin, test och demo av nya produkter, processer och affärer samt politisk påverkan berättar Magnus Burman  och Mattias Wiggberg , KTH:s projektledare.

Sjöfart: Oceanbird  är ett nytt fartygskoncept utvecklat av KTH Marina System, SSPA och Wallenius som skall bidra till att minska utsläppen och skapa en bättre havsmiljö avseende buller. Oceanbird är ett seglande RoRo fartyg, cirka 200 meter långt och med kapacitet för cirka 7 000 bilar. En av de stora forskningsutmaningarna är hur man skall hantera vinden på de nya höga höjderna, 105 meter, ovanför havsytan. 

– Människor har seglat i tusentals år. Genom industrialiseringen gav introduktionen av dieselmotorer snabbare fartyg – på bekostnad av miljön. Det modernt seglande Oceanbird-konceptet har som mål att minska utsläppen med 90 procent jämfört med konventionella fartyg, vilket visar att sjöfartsindustrin och akademin i kombination kan åstadkomma stora förändringar och att nollutsläppssjöfart är möjligt, säger Jakob Kuttenkeuler , professor i marina system, KTH.

Flyget: Pilotprojektet FLARE (the Flying Laboratory for Aerospace Research and Education) undersöker hur man kan åstadkomma netto-noll koldioxidutsläpp för flyget. I projektet kombineras expertis från tre avdelningar på KTH som adresserar frågan om hållbarhet inom flyget utifrån ett multidisciplinärt systemperspektiv.

– I projektet demonstrerar vi koldioxidfri framdrivning med hjälp av ett vätebränslecellsbatteri i en mycket aerodynamiskt effektiv flygplanskonfiguration. Vår design skiljer sig från dagens kommersiella flygplan men är nog representativ för hur framtidens flygplan kan se ut, säger Raffaello Mariani , lektor i flygteknik vid KTH.

Ytterligare flygforskningsprojekt med miljön i fokus är TREVOL (aircraft Trajectory analysis for Reduced EnVirOnmentaL impact) som syftar till att optimera flygledningssystemet mot ett mer miljöanpassat flygtransportsystem genom att analysera och optimera flygbanor för att åstadkomma en kombinerad minskning av miljöpåverkan i termer av CO2, SOx, NOx, HC och CO men även buller. 

– En av nyckelaspekterna i detta projekt är att studera det ömsesidiga beroendet mellan olika miljö- och klimatvariabler och leta efter optimala avvägningsstrategier när det gäller flygprocedurer. Hittills har de mesta av ansträngningarna fokuserat på att minska CO2-utsläppen, men ett sådant ensidigt fokus skulle kunna resultera i en ökning av buller eller en ökning av de övriga utsläppen, säger professor Evelyn Otero Sola  på Centrum för hållbar luftfart .

Mer information

IPCC:s sjätte klimatrapport 4 april 2022
Forskarworkshop om IPCC wg 3-rapporten den 4 maj 2022
Blogginlägg KTH Climate Action Centre: Vi vet vad vi bör göra för att lösa klimatkrisen, varför gör vi det inte?