Rapport från Transformationsdagen 2020: Hur säkrar vi framtidens läkemedelsproduktion?

- Att få en fabrik till Sverige är lika svårt som att få ett OS – det kräver personligt engagemang från många människor från olika delar av samhället, menade inledningstalaren Johan Rockberg, forskningsledare vid KTH.

Läkemedelsindustrins omställning för klimat och konkurrenskraft, var temat för ”Transformationsdagen 2020”. Den digitala konferensen som arrangerades 17 september av forskningsplattformen Industriell transformation på KTH. Plattformsföreståndarna Monica Bellgran, professor i produktionsledning och Magnus Burman från teknisk mekanik stod för värdskapet och agerade moderatorer. Under en intensiv halvdag varvades inspel av forskare och företagsrepresentanter med många engagerade panelsamtal.

Andra och tredje generationens läkemedel

Johan Rockberg, forskningsledare vid KTH inom Proteinteknologi inledde med att redovisa en genomförd branschstudie. Han konstaterade att Stockholmsregionen räknas som topp-tre i världen inom Life Science-forskning men att det behövs en kraftsamling för att regionen i större utsträckning skall locka företag att producera kommande generationers läkemedel.  

- Vi har haft en tradition av att leda utvecklingen även på produktionssidan och den traditionen vill vi bygga vidare på för de nya biologiska läkemedel som nu tas fram i rask takt.

Än så länge är produktionen av andra generationens läkemedel inte så omfattande i Sverige. Men omställningen är igång och stora investeringar görs konstaterade Johan. Det mest påtagliga exemplet är AstraZenecas nya fabrik i Södertälje för tillverkning av biologiska läkemedel. I dörröppningen står sedan den tredje generationens läkemedel som baseras på gen-, cell- eller vävnadsterapi. Några genterapier är redan godkända och med dem öppnas helt nya möjligheter till behandling av flera allvarliga och hittills obotliga sjukdomar. Johan Rockberg nämnde Luxturna, en terapi som botar en viss form av genetiskt betingad blindhet.

- Genom behandling med Luxturna kan blinda barn få tillbaka synen. Andra läkemedel i den här gruppen kan hjälpa rörelsehindrade barn att återfå kontrollen över sina muskler. Fantastiska läkemedel, men de måste bli mycket billigare annars kommer endast ett fåtal få hjälp av dessa. Här krävs ett kostnadseffektivt produktionssystem.

Idag finns ännu ingen tillverkning av tredje generationens läkemedel i Sverige. Men flera forskargrupper och företag arbetar med olika utvecklingsprojekt som kan leda dit. Ett av de företag som satsar på att utveckla gen- och cellterapi är Pfizer Innovation vars fabrik i Strängnäs 70-års jubilerar i år. Längst har företaget kommit med två genterapiprojekt som syftar till behandling av blödarsjuka respektive Duchennes muskeldystrofi.

- Målet är att ta fram en engångsbehandling som ger varaktiga förbättringar. Och vår ambition är att bli världsledande, förklarade Christoph Varenhorst, medicinsk chef på Pfizer Sverige.

Utvecklingen av gen- och cellterapier innebär radikalt förbättrade utsikter för människor som lider av sällsynta sjukdomar. Och i ett globalt perspektiv är det många, påpekade Christoph Varenhorst.

– Totalt beräknas ungefär 20 miljoner människor världen över vara drabbade av någon sällsynt sjukdom.

Hållbar läkemedelstillverkning

Peter Thorwid, konceptchef på Alfa Laval berättade om hur läkemedelsindustrins omställning påverkar leverantörerna. I de flesta anläggningar för läkemedelstillverkning finns en separatorer från Alfa Laval påpekade han. Vanligtvis är dessa stora rostfria fermentatorer som kan gå i 30-60 år. I den traditionella läkemedelsproduktionen blir cellerna en ointressant restprodukt som spottas ut som slam. Men med mer småskaliga och anpassningsbara separatorer har man utformat en metod som istället avskiljer cellerna som en vätska.

- Då kan cellerna istället matas ut intakta. Ursprungligen fanns det inget intresse för detta bland kunderna men nu är det istället vad de flesta är mest intresserade av.

AstraZenecas produktionsanläggningar i Södertälje med ca 5000 anställda står för drygt 40% av företagets globala produktion och nära 5% av Sveriges export. Och koncernen

har ett tufft hållbarhetsmål, Ambition Zero Carbon. Redan 2025 ska koldioxidutsläppen vara nere på noll. För att nå dit krävs en omfattande transformation inom hela koncernen konstaterade Anders Hallström, Head of Campus AstraZeneca Södertälje. Det handlar om att se över driften i varje led, allt från avfallsströmmar, energiåtgång, el- och värmeleveranser till inköp. Vidare pekade han på hur viktig digitaliseringen, bland annat har all personal i produktionen försetts med en Ipod. Genom att använda elektroniska protokoll och visualiseringar blir det lätt att göra rätt. Hållbarhetsfrågan är också avgörande för våra möjligheter att attrahera personal i framtiden, menade Anders Hallström.

- Vi vill skapa förutsättningar för en kreativ miljö och livslångt lärande.

Från framgångsrik forskning till produktion

AstraZenecas nya fabrik för biologiska läkemedel är resultatet av framgångsrik forskning som nu omsätts i produktion. SimrisAlg och EngineZyme är två exempel på nyare företag som lyckats föra ett forskningsprojekt hela vägen från uppfinning till produkt och produktion.

På skånska Österlen har SimrisAlg en av världens största algodlingar. Ur de egenodlade algerna utvinns omega3-olja, ett populärt kosttillskott som annars ofta tillverkas från fisk berättade Fredrika Gullfot, VD och grundare av Simris Alg.

- Omega3 kommer inte från fisken i sig, som många tror, utan från algerna som fisken äter. Alger är extremt energieffektiva, de är som biokemiska fabriker i miniformat. Så varför gå omvägen via fisken?

Bioteknikföretaget EngineZyme producerar ”cellfria”teknikplattformar för den kemiska industrin. Tekniken bygger på att använda enzymer som katalysatorer.

- På så sätt kan vi härma naturens system utan att använda levande celler, förklarade Karim Engelmark Cassimjee, CEO och en av grundarna av EngineZyme.

Hans berättade vidare om att hans erfarenhet är att många lovande utvecklingsprojekt tyvärr aldrig når så långt som till en egen produktion.

- Vi är duktiga på forskning i Sverige men dåliga på att kommersialisera resultaten. Söker man finansiering eller stöd för att bygga en fabrik i Sverige möts man ofta av ”Nej, nej, ni ska väl sälja er teknik till något större företag”, sade Karim Engelmark Cassimjee.

Fredrika Gullfot hade liknande erfarenheter.

- Utvecklingsmedel från våra forskningsfinansiärer ges ofta i tidiga skeden av utvecklingsarbetet. Men du kan glömma att få stöd för att bygga en provanläggning. Där finns inget stöd att få.

Labb för att testa bioteknik och produktion

Testa Center i Uppsala erbjuder möjligheter att testa bioteknik och bioproduktion. I centrets välutrustade labb kan en tilltänkt produkt eller process testas i en autentisk produktionsmiljö.

- Vi har en unik utrustningspark för produktion i mindre skala och de som kommer hit får tillgång till experthjälp och ett professionellt nätverk, berättade Testa Centers föreståndare Jesper Hedberg.

Det sista är inte minst viktigt anser han. För den som vill realisera sina forskningsresultat är tillgång till kompetens och support, vid sidan om finansieringen, ofta den största utmaningen. Testbädden är öppen för såväl studenter och forskare som företagare.

- Jag ser det som en jämlikhetsfråga att även mindre aktörer får möjlighet att testa sin produkt under realistiska produktionsförutsättningar, förklarade Jesper Hedberg.

Testa Center ägs av Cytiva, fd GE Healthcare Life Science, men drivs som ett separat icke vinstdrivande företag. Centret invigdes 2018 och kom till på initiativ av regeringen och GE Healthcare i syfte att upprätthålla och öka kompetensen för biologisk produktion.

I våras köptes GE Healthcare upp av amerikanska Danaher Corporation och bytte namn till det nuvarande Cytiva. Nu väntar stora investeringar i ytterligare expansion och hållbar utveckling de närmaste åren.

- Vi ska både minska vår egen klimatpåverkan och hjälpa våra kunder att göra detsamma. Så transformation är verkligen något vi håller på med just nu, konstaterade Testa Centers VD, Lotta Ljungqvist.

Produktionsprocesser

Veronique Chotteau, KTH-forskare och centrumledare för AdBIOPRO, Advanced BioProduction forskar kring kontinuerliga produktionsprocesser och pekade på fördelarna jämfört med traditionella fed-batchprocesser.

- Med en kontinuerlig process kan vi inom ett dygn producera lika mycket som på två veckor med fed-batch. Det gör det också möjligt att bygga mindre, billigare och mer flexibla tillverkningsanläggningar vilket samtidigt ger ett minskat ekologiskt fotavtryck.

Både Veronique Chotteau och Monika Bellgran vill se mer forskning om läkemedelsproduktionen. Monika Bellgran är kritisk till att regeringens Life Science strategi inte uppmärksammar produktionen.

- Trots att läkemedelsindustrin är Sveriges andra exportbransch är inget av strategins 8 fokusområden direkt riktad mot produktion.

Tvärvetenskaplig forskning och samverkan

Vikten av samarbete och tvärvetenskap återkom under dagen i flera inlägg.

Ett initiativ i den riktningen är KTH:s sex strategiska forskningsplattformar. Till plattformen inom Life Science är cirka 70 olika forskargrupper knutna berättade Anna Herland, vice föreståndare. Inom plattformen uppmuntras och stöds tvärvetenskapliga projekt och samarbeten med såväl andra universitet, offentlig sektor och inte minst med industrin.

Monica Bellgran påpekade att behovet av samverkan inte bara gäller forskning och utveckling av produkterna - framtidens produktion kommer i allt högre utsträckning att förutsätta samarbete över gränser och mellan discipliner

- Ska vi bygga smarta, hållbara fabriker måste många kompetenser hjälpas åt.

Fredrika Gulfot hade ett råd till den som vill ta sin produkt hela vägen till produktion.

- Då behöver man också tänka hela vägen redan i ett tidigt skede. Och det är inte lätt att göra ensam. Så mitt råd är att även söka samarbete tidigt.

Sara Mangsbo, biträdande lektor i immunonkologi vid Uppsala universitet, utvecklingschef på Ultimovacs AB och grundare av utvecklingsföretaget Immuneed, instämde.

- Nätverken är oerhört viktiga. Vi har enorm kompetens i Sverige men vi kanske inte riktigt ser varandra.

Produktion i Sverige

Under det avslutande panelsamtalet efterlystes fler synpunkter på vad som behövs för att svensk Life Science-forskning också ska resultera i produktion i Sverige.

Men Magnus Gustafsson, affärsutvecklingschef hos finska kontraktstillverkaren Biovian Oy, ifrågasatte själva utgångspunkten för frågan – att fler små inhemska produktionsanläggningar skulle vara önskvärt. Han ville gärna se framtida bio-produktion i ett bredare, internationellt perspektiv.

- Vi talar om de små bolagen – men de stora globala läkemedelsföretagen har ju redan släppt det där med egen produktion överallt, de outsourcar sin tillverkning. Jag tycker att vi snarare borde satsa på en stor svensk eller nordisk kontraktsproduktion.

De flesta deltagare verkade dock vara inne på motsatt spår. Modern småskalig produktion har större förutsättningar att hänga med i den snabba utvecklingen på läkemedelsmarknaden, menade Peter Holmstedt, adjungerad professor vid institutionen för hållbar produktionsutveckling.

Som motvikt till berättelserna om utvecklingsföretag som tvingats söka sig utomlands berättade han om start-up företaget Lobsor Pharma, som flyttat i motsatt riktning, från England till Sverige. Flytten motiverades av två skäl, dels Brexit men också för att produktionen kunde flyttas från en stor kontraktstillverkare till en mindre.

- Hos en mindre kontraktstillverkare blir även en start-up viktig, vilket kan vara avgörande för utvecklingen, påpekade Peter Holmstedt.

Mer stöd till småbolagen, mer forskning om produktionen och en större medvetenhet om produktionens betydelse bland såväl forskare och företagare som myndigheter, politiker och finansiärer. Så summerade Monika Bellgran behoven som diskuterats under dagen.

- Nyckeln är gemensamma mål och gemensamma projekt. Och så måste vi bli bättre på att lyfta framgångssagorna, kommenterade Johan Rockberg.

Skribent: Ursula Stigzelius