Livsmedelsindustrins omställning diskuterades under Transformationsdagen
11 oktober 2022 genomfördes KTH:s Transformationsdag på temat livsmedelsindustrins omställning. Syftet var att synliggöra hur denna omställning stödjs av forskning på KTH, samla aktörer från livsmedelssektorn för samtal om deras aktiviteter och behov, och ge exempel på hållbar livsmedelsproduktion och hållbara affärsmodeller.
Monica Bellgran, Kerstin Forsberg och Martin Grimheden, vilka leder KTH:s forskningsplattform för industriell transformation , inledde med att hälsa alla gäster och studenter välkomna till dagen och berätta om vad som stod på agendan. Därefter gick ordet till Donnie Sc Lygonis, som berättade att alla med en idé om förbättrad livsmedelsproduktion och som har minsta koppling till KTH - nu eller tidigare – var välkomna att höra av sig till honom eller någon av de andra affärsrådgivarna på KTH Innovation .
Livsmedelssektorn – vad behöver göras för att uppnå 1,5-gradersmålet?
KTH-forskarna Rebecka Milestad och Francisco Vilaplana berättade om sin forskarbakgrund, varför livsmedelssektorn spelar en så viktig roll för Parisavtalets mål om en global uppvärmning som inte överskrider 1,5-graders och hur forskningen kan bidra.
– Livsmedelssektorn bidrar till de globala hållbarhets- och hälsoproblem vi har idag, men är samtidigt en del av hur vi ska finna lösningarna. Det är svårt att peka ut något av de globala målen som inte har koppling till livsmedelssystemet och det finns många målkonflikter, vilket är en anledning till att det krävs ett systemperspektiv på dessa frågor, förklarade Rebecka Milestad.
Francisco Vilaplana berättade om hur forskningen kan bidra i olika kedjor av livsmedelssystemet och påminde om att hållbarhet och hälsa hänger samman, till exempel genom frågor som rör nutrition. Livsmedelsfrågor handlar om komplexa samband, och som KTH:are är det något som uppskattas.
– En forskning som pågår på KTH rör optimering av produktionsmetoder, till exempel vertikal odling, som kräver mindre resurser. Sen har vi forskning om hur vi kan få mat från helt nytt håll, genom att använda andra organismer än idag. Matsvinnet är en viktig fråga för forskningen, 10 procent av sektorns utsläpp kommer från detta. På KTH har vi också projekt om hur vi kan använda fibrer från vetekli, som idag är en restprodukt, sa Francisco Vilaplana.
Session 1: Detta händer inom livsmedelssektorn – steg mot omställningen, del ett
Därefter var det dags för de första gästerna att äntra scenen. De började med att berätta hur de själva arbetade i sina organisationer för att åstadkomma ökad hållbarhet.
Anders Högberg, Research & Strategic Partnership Manager Orkla Foods Sverige , sa att företaget ska vara klimatneutralt 2045 och halverat avtrycket 2030. Han menade att vi just nu ”äter vår planet till döds”. Det handlar om att minska svinnet, men också innehållet i produkterna och själva produktionen.
Helena Nordlund, projektledare och senior rådgivare för Södertälje kommun & MatLust Utvecklingsnod berättade om sin miljö för möten mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi. De driver en hel rad projekt med regionalt och även nationellt fokus och arbetar sedan 20 år med höga krav på miljö och hälsa ur ett systemperspektiv.
Natalie de Brun, medgrundare & ekonomi- och marknadschef på Grönska Stadsodling talade om hållbar matproduktion för att värna natur och miljö. (Gåvor till alla talare under dagen och goodiebag till gästerna bestod av färska örter från Grönska). Företaget grundades 2014 i Hammarbyhöjden i Stockholm och arbetar med vertikal odling där man flyttat matproduktionen inomhus, i stället för att ta upp odlingsmark.
Victoria Olsson, hållbarhetschef för Arla Foods Sverige , berättade om hur deras kooperativ med 9000 mjölkbönder i sju länder ska eliminera koldioxidutsläppen till 2050 internationellt och redan 2045 i Sverige. De använder metoden Science Based Targets som kräver konkreta planer och beskrev den resa verksamheten ska ta, där mycket handlar om ledning, mätning och ersättning för den enskilda mjölkgården.
Därefter diskuterade panelen vilken forskning som behövs för att bidra till livsmedelsnäringens omställning.
– Kolinlagring är ett viktigt forskningsområde. Ett annat är att näringsaspekterna kommer med mer i forskningen runt livsmedelsproduktion, sa Victoria Olsson.
Natalie de Brun menade att forskning kring kvantifierbara data för utsläppen, livscykelanalyser och faktabaserade beslut kring till materialval är exempel på utveckling som små företag inte har råd att utveckla själv och där akademin kan göra stor nytta.
–Vi behöver mer beteendeforskning kring matvanor, varför man accepterar den ena sortens mat och inte annan som konsument. Och mer näringslivsforskning, hur man gör hållbar matproduktion lönsam, förklarade Helena Nordlund.
Anders Högberg efterfrågade forskning på alla områden av livsmedelssystemet. Han tillade att det finns pengar för livsmedelsforskning nu och att alla i branschen vill samarbeta om en lösning. Allra viktigast menade han är implementering, att få hjälp att föra ut kunskapen i systemet.
På frågan vad som var viktigast i deras företag för att starta omställningen svarade flera av gästerna att deras organisationer arbetat länge mot en hållbar omställning men att intresset exploderat under senare år. Även konsumenternas ökade fokus på hållbar mat och de återkommande klimat och geopolitiska kriserna har accelererat utvecklingen.
– Men det är svårt att tänka rätt som konsument, eftersom det finns så mycket att ta hänsyn till, som livsmedlets påverkan på vatten och övergödning. Det måste bli enklare att vägledas i butiken om man vill handla hållbart. Kanske behöver också butikerna ta bort de sämsta varorna, höja lägsta nivån, avslutade Victoria Olsson.
Session 2: Detta händer inom livsmedelssektorn – steg mot omställningen, del två
Angelo Demeter, medgrundare och Chief Product Officer på Volta Greentech berättade om deras arbete för att minska metanutsläppen från boskap, genom ett fodertillskott av sjögräs som inaktiverar de metanbildande bakterierna. Nötfärsen LOME, metanreducerad köttfärs, finns redan i butikerna.
Nästa generations matprodukter med svamp som proteinbas tas fram av foodtech-företaget Mycorena . Ramkumar Nair, grundare & CEO, förklarade att företaget fokuserar på teknikutveckling för att bidra till att både utveckla branschens produkter och produktionssätt, inte bara på att ta fram det nya proteinet.
– En fördel med vår svampbaserade proteinprodukt är att den saknar smak, till skillnad mot till exempel soyabönor. Det går till och med göra glass av vår produkt, förklarade Ramkumar Nair.
Sara Maxence, innovation manager på ICA Sverige berättade om hur företaget arbetar med matinnovation, där de tagit hjälp av akademin för arbetet med strategin, som ska leda till ett minskat klimatavtryck med 50 procent till 2030.
Därefter diskuterade panelisterna de största utmaningarna med att skala upp en hållbar matproduktion. Flera deltagare pekade på betydelsen av ökad medvetenhet bland konsumenterna och ett förändrat beteende, till exempel genom nudging. Men även livsmedelskedjans dynamik och förmåga att ta till sig nya produkter och metoder är viktigt.
– När det gäller samarbete med akademin efterlyser jag en snabbare interaktion från idé till kontakt, från allas håll. Sen måste det bli enklare att hitta rätt person inom forskningen, förklarade Sara Maxence,
Angelo Demeter efterlyste mer forskning på den svenska odlingsmodellen och mer flexibel forskningsfinansiering där det är möjligt att ändra inriktning efter en kortare period, om det visar sig att det är nödvändigt, ges möjlighet att ha flexibla milstenar från finansiärerna.
Inför lunchen presenterade Johan Gottberg konceptet One Planet Plate , som innebär att varje serverad måltid inte överskrider 0,5 kg koldioxidekvivalenter. Därefter serverades en vegetarisk måltid från Fågelängens Catering, baserad på just denna metod.
Session 3: Akademins del i omställningen – forskning som bidrar, del ett
KTH-forskarna inledde denna session med att berätta om sin forskning på livsmedelsområdet. Marinbiologen Fredrik Gröndahl, SEED, ABE, beskrev det nya centrat Blue Food (Blå Mat), finansierat av Formas. Målet är att öka Sveriges självförsörjning och effektivitet inom matprotein från havet. Ett stort antal lärosäten och partners medverkar i projektet, även kockar. Karin Larsdotter är vice föreståndare för Climate Action Centre , som syftar till att öka genomslaget och snabba upp processerna runt det 13:e globala målet (Climate Action).
Bioteknikforskaren Amparo Jimenez Quero, CBH, arbetar bland annat med alger. Hon berättade om Horizon Europe-projektet CIRCALGAE , som ska hitta sätt att tillvarata avfallet som uppstår vid algproduktion. Redan nu finns 12 demonstratorprodukter, bland annat ett schampo. 22 partners i 12 länder deltar.
Michael Martin, IVL/SEED , ABE, arbetar i sin forskning med hela matkedjan och hjälper aktörerna förstå om de gör rätt i sitt hållbarhetsarbete. Björn Hedin , ITM, förklarade hur han forskar om sätt att använda data från produktion och konsumtion av livsmedel för att hjälpa organisationer och privatpersoner att fatta mer hållbara beslut.
På frågan vad forskningen behöver för att komma vidare svarade flera i panelen att ett ökat inslag av samhällsvetenskaplig forskning är viktigt, inte minst för att veta hur lösningarna kan fungera i praktiken. Överlag efterfrågades samarbete med slutanvändare och andra intressenter för att komma närmare implementationen och förstå behoven.
– I Blue Food har vi försökt möta människor mycket och prata med dem om hur de faktiskt skulle kunna använda det vi tar fram, det är väldigt värdefullt, sa Fredrik Gröndahl.
Session 4: Akademins del i omställningen – forskning som bidrar, del två
Paul Hudson , CBH och SciLifeLab/KTH berättade om hur det går att producera mat med genteknik och den aktuella forskningen runt detta, till exempel att öka tillväxten med tio procent, något som han menade världen behöver då det råder brist på mat.
Även Stefania Giacomello , SciLifeLab/KTH, berättade om hur datadriven forskning runt gener och hur förståelsen för hur levande celler reagerar på den externa miljön kan bidra till bland annat kunskap om skräddarsydda dieter.
Ricardo Vinuesa , SCI, presenterade resultaten från sin undersökning av om AI bidrar positivt eller negativt till de globala målen , vilken publicerats i tidskriften Nature Communications.
Mikael Hedenqvist , CBH, pratade om mat och polymerer, där han bland annat forskat på sätt att använda gluten som polymer och hur det kan bidra till ökad hållbarhet i livsmedelssystemet.
I diskussionen som följde diskuterades utmaningar för forskningen på livsmedelsområdet. Bland annat pekades på svårigheter att få företag att våga gå över till nya metoder och material. En utmaning vid tillämpning av AI är att de måste tränas på riktiga data, vilket kräver feedback från såväl producenter som konsumenter. Paul Hudson pekade på fördelarna med att använda mikroorganismer för matproduktionen:
– Det är inte landberoende utan kan produceras i bioreaktorer som kan placeras överallt, som till exempel i Luleå. Även om vi har höga elpriser nu så är det energieffektivt att producera. En annan fördel är att om vi accepterar GMO så kan vi skräddarsy livsmedlens egenskaper. Vi kan göra vår egen palmolja i Sverige och slippa importera 10 kg palmolja per person och år från Indonesien.
Flera deltagare påtalade betydelsen av att kommunicera mer över sektorer och discipliner, inte bara online. Samt att området livsmedel kräver en holistisk ansats. Bara då blir det möjligt att lösa de riktigt stora frågorna.
Inför kaffet berättade representanter för Mineralskiftet (fullkornsprodukter som ökar upptaget av mineraler), Naima (vegansk fika) och Chitocoat (längre hållbarhet för frukt och grönt) om de produkter som serverades och hur de bidrog till ökad hållbarhet och hälsa.
Session 5: Vad händer nu? Hur tar vi omställningen av livsmedelssektorn vidare?
Marie Gidlund är verksamhetsledare för Sweden Food Arena . Hon berättade om arbetet med bland annat affärsmodeller som hanterar risken med innovation, vilken teknik som behövs och vad konsumenterna egentligen tycker. Målet är att samla hela livsmedelssektorn och hitta lösningar tillsammans.
Inger Andersson, ordförande i Kommittén för det nationella forskningsprogrammet för Livsmedel berättade om det tioåriga program som hanteras av Formas och som fördelat 530 miljoner kronor till 79 projekt sedan starten 2017.
Camilla Eriksson, forskare i civilt försvar och beredskap vid FOI , påminde om att livsmedelssektorn är en del av Sveriges totalförsvar. Hon gav en historisk exposé över den livsmedelsberedskap vi en gång haft och hur återuppbyggnaden nu pågår. Ingela Stenson , chefredaktör, omvärldsanalytiker, strateg och transformer pratade om trender och hur mat blivit något som definierar oss som individer. Hon lyfte också de möjligheter som Sverige har att exportera mat, inte minst då vi har hög trovärdighet utomlands och är bland de ledande inom hållbarhet.
I panelsamtalet påtalades det starkt ökande intresset för inhemsk livsmedelsförsörjning i Sverige, men att beredskapen än så länge ligger hos näringslivet. Omställningen av livsmedelssektorn behöver ske så att bönder och andra livsmedelsföretagare, där 95 procent har mindre än tio anställda, fortsätter tjäna pengar.
Att köpa svensk är bästa sättet att stärka näringen, menade en deltagare. Danmark lyftes som en förebild, där man till skillnad mot Sverige koncentrerat innovationssystemet runt livsmedel. Även myndigheterna i Sverige arbetar i silos, vilket skapar dubbelarbete och oklarheter. Även inom forskningen behövs mer samarbete som gör att aktörerna bygger vidare på kunskap som finns.
– När SCB mäter innovation mäter man bara de företag som har fler än 10 anställda, vilket gör att man bygger innovationssystem som bara passar de stora företagen. Nu har vi i Sweden Food Arena mätt innovationsgraden inom livsmedelssektorn och funnit att innovationsgraden är lika stor som i alla branscher. Innovationshöjden är dock för låg, det handlar om inkrementell innovation. Det är här det blir spännande med transformation, hur vi för ut det som forskas fram så det ger ekonomiskt värde även för de mindre företagen, förklarade Marie Gidlund.
Som medskick till KTH gav panelen önskemål om ökad kunskap runt hur det är möjligt att öka konkurrenskraften och lönsamheten bland företagen i livsmedelssystemet, även de mindre. Likaså hur det ska blir lättare för människor att implementera en hållbar livsstil. Mer tvärvetenskaplig forskning efterlystes också.
Vad händer nu på KTH?
Monica Bellgran, Rebecka Milestad och Francisco Vilaplana avslutade dagen med att sammanfatta intrycken, som att engagemanget varit mycket stort (fullsatt i publiken och man behövde tacka nej till sena anmälningar), att dagen samlat så många olika kompetenser och discipliner och att KTH nu på allvar är med i matchen om att omvandla det svenska livsmedelssystemet, inte minst genom centret KTH FOOD.
– Centret KTH FOOD initiativ har precis startat och bygger på nätverket KTH Food Sustainability. Centret är ett femårigt, mångvetenskapligt initiativ med idén att samla dem som är intresserade av hållbara och hälsosamma livsmedelssystem på KTH, både forskare inom livsmedelsområdet och de som arbetar med industriell transformation och annat som behövs för att åstadkomma livsmedelssystemets omställning, sa Rebecka Milestad.
Francisco Vilaplana fortsatte med att beskriva hur KTH Food handlar om att finna länkarna mellan olika forskningsområden, till näringslivet och myndigheterna, men också studenterna på KTH Campus.
– Vi vill vara en uppenbar adress för alla som vill vara med och utveckla området och det ska bli väldigt roligt att arbeta med detta!
Värdarna avslutade med att bjuda upp studenterna som deltagit i arbetet inför och under årets Transformationsdag på scenen och gav dem ett stort tack för sin insats. Studenterna i sin tur presenterade den studentförening de representerade, KTH Foodtech , och uppmanade deltagarna att höra av sig om de ville samarbeta.
Text: Håkan Sandberg