Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Techno-economic Optimization of Hybrid PV–CSP Plants with Supercritical CO2 Power Cycles

Tid: Må 2026-06-01 kl 09.00

Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65838115871

Språk: Engelska

Ämnesområde: Energiteknik

Respondent: Salvatore Guccione , Kraft- och värmeteknologi

Opponent: Prof. Giampaolo Manzolini,

Handledare: Assoc. Prof. Rafael Guedez, Kraft- och värmeteknologi; Prof. Björn Laumert, Kraft- och värmeteknologi; Assist. Prof. Silvia Trevisan, Kraft- och värmeteknologi

Exportera till kalender

QC 20260508

Abstract

Koncentrerad solkraft (Concentrating Solar Power, CSP) utgör en lovande teknik för att avkarbonisera elsystemet tack vare dess förmåga att integrera kostnadseffektiv termisk energilagring (Thermal Energy Storage, TES) och leverera planerbar solel. Trots detta har dess utbyggnad begränsats av relativt höga nivåiserade elkostnader (Levelized Cost of Electricity, LCOE) samt av beroendet av stora anläggningsstorlekar för att uppnå kostnadskonkurrenskraft, vilket medför höga kapitalkostnader och begränsad flexibilitet i utbyggnaden. För att stärka CSP:s konkurrenskraft krävs därför både förbättrad verkningsgrad i kraftcykeln och möjligheten till kostnadseffektiv drift vid mindre skala.

Superkritiska CO₂-kraftcykler (sCO₂), högtemperaturbaserade lagringsteknologier och hybridisering med solceller (fotovoltaik, PV) utgör kompletterande strategier för att hantera dessa begränsningar. sCO₂-cykler minskar prestandaförluster vid liten skala (10 MWe) och möjliggör högre termodynamisk verkningsgrad vid förhöjda temperaturer. För att realisera dessa verkningsgradsförbättringar krävs dock avancerade värmebärarmedier och högtemperaturbaserade TES-system bortom konventionella smältsaltslösningar. Samtidigt möjliggör hybridisering med PV produktion av lågkostnadsel under dagtid, vilket kompletterar den planerbara CSP-produktionen och förbättrar systemets totala ekonomi. Tillsammans skapar dessa teknologier en väg mot kostnadseffektiva och planerbara solenergisystem.

Denna avhandling undersöker hur dessa teknologier kan kombineras systematiskt genom ett systemnivåbaserat tekno-ekonomiskt ramverk. Ett integrerat modelleringsverktyg—MoSES (Modeling of Sustainable Energy Systems)—har utvecklats för att genomföra årsbaserade prestandasimuleringar, driftoptimering samt multiobjektiv tekno-ekonomisk optimering av hybrida PV–CSP-system och power-to-heat-to-power (P2H2P)-konfigurationer över olika skalor, geografiska platser och driftförhållanden.

Resultaten visar att aktiv PV-hybridisering—dvs. med inkludering av en elektrisk värmare (EH) för laddning av den termiska energilagringen—förbättrar CSP-systemens prestanda, med en LCOE-reduktion på cirka 22 % vid 10 MWe och 14 % vid 100 MWe, samtidigt som ekonomiskt gångbara kapacitetsfaktorer ökar till 75–85 %. Integrationen av sCO₂-kraftcykler förstärker ytterligare konkurrenskraften, med LCOE-reduktioner på 40–45 % vid liten skala och möjliggör ekonomiskt gångbara CSP-anläggningar under 50 MWe, med lägre kapitalkrav och förbättrad finansierbarhet. Vid större skalor förblir sCO₂-cykler fördelaktiga genom att möjliggöra högre driftstemperaturer och förbättrad termodynamisk prestanda.

Övergången från smältsaltsbaserade system till högtemperaturarkitekturer medför betydande prestandaförbättringar. Partikelbaserade hybrida PV–CSP-system uppnår LCOE-reduktioner på 25–30 % jämfört med smältsaltsbaserade system, med kostnader kring 72 EUR/MWh vid kapacitetsfaktorer nära 80 % vid 10 MWe. I regioner med hög direkt normalinstrålning (DNI) överstiger kapacitetsfaktorerna 90 %, med ytterligare LCOE-reduktioner på cirka 20 %. Dessa resultat belyser den starka kopplingen mellan driftstemperatur, kraftcykelns verkningsgrad och systemets övergripande konkurrenskraft.

Vid en utvidgning bortom CSP-specifika system visar analyser av power-to-heat-to-power att högtemperatur-TES i kombination med sCO₂-cykler minimerar den nivåiserade lagringskostnaden över ett brett temperaturområde. Resultaten visar att laddningskostnad och kraftblockets prestanda dominerar systemekonomin. Ur ett systemperspektiv intar P2H2P-lösningar en mellanposition, mellan PV–batterilagring (PV–BESS), som är optimal vid låga kapacitetsfaktorer (upp till cirka 30 %), och hybrida PV–CSP-system, som utgör den föredragna lösningen för hög planerbarhet (över 60 % kapacitetsfaktor).

Sammanfattningsvis etablerar denna avhandling ett sammanhängande tekno-ekonomiskt ramverk där hybridisering med PV, avancerade TES-teknologier och sCO₂-kraftcykler samverkar för att möjliggöra kostnadseffektiv och planerbar solelproduktion i framtida koldioxidsnåla energisystem.

Link to DiVA