Till innehåll på sidan

Essays on Financial Technology and SME Finance

A Tale of Two Effects of the Global Financial Crisis: Financing SMEs and Innovative Financing

Tid: Fr 2019-11-22 kl 14.00

Plats: Room D2, Lindstedtsvägen 5, KTH, Stockholm (English)

Ämnesområde: Industriell ekonomi och organisation

Respondent: Ed Saiedi , Industriell ekonomi och organisation (Inst.), KTH, Economics

Opponent: Associate Professor Tom Vanacker, Ghent University

Handledare: Docent Anders Broström, Industriell ekonomi och organisation (Inst.); Assistant Professor Ali Mohammadi, Copenhagen Business School, Department of Strategy and Innovation; Professor Felipe Ruiz Lopez, Technical University of Madrid/MIT Sloan Executive Board

Exportera till kalender

Abstract

Finanskrisen 2008–2009 ägde rum exakt ett halvt sekel efter publiceringen av Modigliani och Millers (M&M) teorem, ofta kallat principen för kapitalstrukturens irrelevans. Detta sammanträffande är ironiskt, eftersom krisen har framhävt vikten av avvikelser från centrala antaganden i detta teorem. På ett decenniums avstånd från krisen undersöker denna avhandling konsekvenserna av denna unika händelse. Detta görs genom att undersöka drivkrafter bakom finansiärernas och företagens finansieringsbeslut och effekter av dessa beslut – effekter som enligt principen för kapitalstrukturens irrelevans inte borde ha existerat.

Finanskrisen har utökat vår kunskap om betydelsen av företagsfinansiering, men också förändrat aktörernas beteende. En mängd finansiella innovationer har uppstått i dess kölvatten, möjliggjorda av digital teknik, som omformar eller tar bort de traditionella mellanhänderna. Genom att spåra genombrottet av dessa teknologier till krisen tecknar denna avhandling en bild av krisen som inte bara en källa till förstörelse, utan också som en källa till kreativ förstörelse. I synnerhet syftar denna avhandling till att empiriskt undersöka två övergripande forskningsfrågor:

(1) Vilka är de avgörande faktorerna och verkliga effekterna av finansieringsbeslut och resultat för små och medelstora företag vad gäller de olika finansieringskällor ett företag kan använda sig av? (Artiklarna IV och III)

(2) Vilka är de viktigaste drivkrafterna för införandet av ny finansiell teknik? (Artiklarna I och II)

I artikel I undersöks empiriskt huruvida misstro till finansiella institutioner, som förvärrades av finanskrisen, har varit en faktor i tillväxten av peer-to-peer-utlåning. Studien hävdar att misstro till finansiella mellanhänder (dvs. banker) kommer att förskjuta en individs tillgångsfördelning mot alternativa tillgångar (t.ex. crowdfunding). Genom att utnyttja geografisk variation i sådan misstro och i utlåning på en av de största P2P-utlåningsmarknaderna, Prospser.com, finner denna studie att ökad misstro gentemot banker är positivt förknippat med sannolikheten och nivån på deltagande i lån. Vidare är misstro mot banker negativt korrelerad med volymen på insättningar i traditionella banker.

Artikel II undersöker empiriskt vilka faktorer som är associerade med spridning av sådan infrastruktur som är nödvändig för framväxten av Bitcoin som ett system för finansiella transaktioner (Bitcoin-noder) och infrastruktur som möjliggör användning av bitcoins för vardagliga ekonomiska transaktioner (Bitcoin-butiker). Legala strukturer, samt ekonomiska och sociala faktorer, inklusive brottslighet, undersöks. Resultaten ger ett visst stöd till uppfattningen att framväxten av kryptovalutans infrastruktur är kopplad till upplevda misslyckanden hos traditionella finansiella system, genom att spridningen av Bitcoin-infrastruktur är förknippad med låg förtroende för banker och det finansiella systemet bland invånare i en region, och med förekomst av inflationskriser. Engagemanget för Bitcoin är också högre på platser med välutvecklade banktjänster. Slutligen ger undersökningen stöd åt uppfattningen att intresset för Bitcoin- delvis drivs av de fördelar kryptovalutor har som medium vid olaglig handel.

I artikel III undersöks effekterna av att inte kunna säkerställa önskad finansiering, vad gäller små och medelstora företags investeringar och resultat. Företag som upplevt sådana svårigheter under finanskrisen matchas med liknande företag som varit framgångsrika i sitt sökande efter externt kapital, vilket gör det möjligt att implementera en kontrollgruppsanalys. Resultaten pekar på att företagens investeringar hämmats på grund av bristande tillgång av kapital under finanskrisen. God likviditet hjälper till att absorbera denna försörjningschock på kort sikt, men svårigheter att erhålla kapital leder ändå till en lägre investeringsgrad och till sämre resultat för företagen. Studien visar att små och medelstora företag inte fullt ut förmådde parera sämre tillgång till kredit under krisåren genom att tillgå andra former av finansiering.

I artikel IV utnyttjas två nya datasätt vilka gör det möjligt att observera små och medelstora företags ansökningar och användning av olika skuld- och kapitalinstrument för att studera avgörande faktorer för finansieringsval och resultat för europeiska små och medelstora företag. Företagen befinns i stor utsträckning bete sig i linje med den etablerade ”pecking order”-teorin, med vissa intressanta avvikelser. Innovativa företag är mer benägna än icke-innovativa företag att ansöka om lån, men innovativitet är bara förknippat med framgång i detta inom gruppen av äldre företag, och bland företag vars innovationsansträngningar är marknadsinriktade och mindre teknikintensiva. Unga företag med höga investeringsbehov hade svårigheter att få ny lånefinansiering under krisen, men sådana företag var fortfarande mer benägna än det genomsnittliga företaget att dra till sig investeringar från externa placerare.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263146