Mer än bara teori - Fysiksektionens resa till CERN

Den internationella organisationen CERN ligger utanför Genève, på gränsen mellan Frankrike och Schweiz, och är världens främsta forskningsanläggning inom partikelfysik. På anläggningen vill man ta reda på hur universum skapades, hur det fungerar och vad det består av genom att titta på de allra minsta byggstenarna.  

– Det som gör CERN så speciellt är att forskningen både känns enorm och väldigt mänsklig på samma gång. Man går från att prata om universums minsta byggstenar till att möta doktorander och forskare som arbetar med de här frågorna varje dag. För oss studenter blev det väldigt tydligt vad vår utbildning kan leda till, Nelly Kleppe, en av studenterna som arrangerade resan. 

Studentdriven resa med forskning i fokus 

CERN-resan är ett återkommande initiativ inom Fysiksektionen. Syftet är inte bara att besöka en känd forskningsanläggning, utan att ge studenter möjlighet att förstå hur partikelfysik, och forskning i allmänhet, bedrivs i praktiken. För kandidatstudenter är resan ett sätt att få inspiration inför framtida masterval, särskilt för dem som överväger att läsa vidare inom partikelfysik eller närliggande områden. För masterstudenter ger resan en närmare bild av doktorandstudier, forskningsmiljöer och möjliga karriärvägar inom akademin. 

Resan planeras av tre studenter från Fysiksektionen som väljs till projektledare under sektionsmöten ungefär ett år innan resan går av. Under året bedrivs många möten och planering för att göra resan möjlig. Arbetet omfattar reselogistik, budgetering, finansiering, urval av resenärer och samordning. Stort stöd och hjälp med bokning av aktiviteter på CERN fås av programansvarig för Teknisk Fysik Christian Ohm, som jobbar på både KTH och CERN. Att resan organiseras av studenter är en viktig del av initiativet. Det gör att programmet kan utformas med deltagarnas perspektiv i centrum: vad studenter vill se, vilka frågor de har, och vilka delar av forskningsvärlden som annars kan kännas svåra att få insyn i. 

- Att besöka CERN var en underbar upplevelse som aldrig kommer glömmas. Det var så inspirerande att se stora avancerade experiment och hur forskarna jobbade, samt hoppfullt att se hur länder enas bakom vetenskapen för att åstadkomma fantastiska upptäckter. CERN är en plats som förbättrar världen och jag är så tacksam över att ha fått besöka den, säger studenten Melina Tidblad.  

Från historisk accelerator till ATLAS-detektorn 

Väl på plats så fick deltagarna två dagar av aktiviteter på CERN campus, fyllt av rundturer, föreläsningar, diskussioner och möten tillsammans med doktorander och forskare på anläggningen. Två höjdpunkter är besöket i ATLAS-detektorn och CERN:s första accelerator, Synchrocyclotronen.  

Synchrocyclotronen är cirka 16 meter stor och genererade partikelstrålar till CERN:s tidiga experiment. Acceleratorn ledde till flera viktiga upptäckter som hjälpte att etablera CERN som en ledande vetenskaplig anläggning. Acceleratorn har länge varit ur bruk, men är idag en viktig del av CERN:s historia och konverterad till en utställning för besökare. En film och projicerad ljusshow visar vad som hände inuti acceleratorn och förklarar dess inflytande. Det senare besöket vid ATLAS-detektorn kontrasterade Synchrocyclotronen på ett sätt som tydligt visar på framstegen i fysiken de senaste 60–70 åren. 

ATLAS-detektorn är ett modernt experiment där man mäter restprodukterna från kollisioner av protoner. De höga energierna återskapar hur universum såg ut nära Big Bang och berättar om händelseförloppet därefter. År 2012 kunde forskare vid ATLAS och det liknande experimentet CMS bekräfta att de hade hittat Higgs-bosonen. Upptäckten var monumental för den fundamentala fysiken och fyllde ett stort glapp genom att påvisa existensen av Higgs-fältet som är det som ger partiklar deras massa. Detektorn är cylinderformad, 46 meter lång, 25 meter i diameter, och ligger längs den 27 km långa acceleratorringen LHC.

Rundturen började med en titt på kontrollrummet där det dygnet runt sitter forskare som ser till att alla system fungerar som de ska. Räknaren på uppmätta Higgs-bosoner av ATLAS var uppe på över 16 miljoner. Halva gruppen i taget fick sedan följa med Christian Ohm för att se själva ATLAS-detektorn. Inpasseringen innebar inte bara en “blipp” med ett passerkort, utan även en incheckning med Ohms personliga dosimeter och en ögonskanning. Gruppen tog på sig de ikoniska röda hjälmarna och åkte sedan ner med hiss 100 meter under jord. Väl framme möttes man av hur enorm detektorn var, trots att allt man kunde se var ett “hörn”. Man kan inte bli annat än imponerad av hur man kan bygga något så här stort och komplicerat. För masterstudenterna på resan, som hunnit läsa många kurser där ATLAS ständigt nämns och beskrivs, kändes det overkligt att faktiskt få se den. 

Nya perspektiv på studier och framtid 

Resan avslutades med att utforska staden Genève. Gruppen åt fondue tillsammans med Christian Ohm och några doktorander som hjälpt till att visa runt. Det var ett trevligt tillfälle att lära känna kulturen, forskarna och de andra studenterna. De flesta i gruppen tog sig till berget Salève, strax över den franska gränsen. Efter ett åk i en bergbana landade gruppen i ett stort vitt moln av dis, utan hopp om någon utsikt. Efter en hoppfull vandring genom snön till toppen tunnade molnen ut, och en fantastisk utsikt över Genève, alperna och Mont Blanc visade sig. De sociala delarna var viktiga för gruppens sammanhållning. Eftersom deltagarna kom från olika årskurser och kompisgäng gav resan också möjlighet att bygga kontakter mellan studenter som annars kanske inte hade mötts i vardagen på KTH. 

För Fysiksektionen är CERN-resan ett exempel på hur studentdrivna initiativ kan komplettera utbildningen. Genom att kombinera de teoretiska studierna med praktisk insyn får studenterna en bredare förståelse för vad de kämpar för. Vad alla tentor och inlämningar kan leda till i slutändan. Resan visar hur viktigt det är att skapa kontakt mellan grundutbildning och forskning. Som student har man oftast ingen aning om vad forskning innebär. Det verkar abstrakt och svåråtkomligt. Genom att få möta doktorander och forskare får man en inblick i vardagen och inser att de också är helt vanliga människor. Besöket väcker tankar om kursval, masterval, exjobb och framtida karriärer.  

Fysiksektionen vill rikta ett stort tack till SCI-skolan för det ekonomiska stödet som gjorde resan möjlig, samt till Christian Ohm för hans ledning och engagemang under inte bara den här resan, utan också alla tidigare år. CERN-resan är ett tydligt exempel på hur samarbete mellan studentengagemang och skolans stöd kan ge studenter nya perspektiv på både sin utbildning och deras framtid.