KTH-studenten som gör myndighetsarbete mer begripligt

Demokratiskt valda regeringar står ofta inför att få samhällsmedborgare att förstå hur myndighetsarbetet går till, varför beslut fattas och på vilka grunder.

Beslut och arbete grundas på myndighetsdata, data som av många olika orsaker (se faktaruta) kan vara svåra att tolka och förstå för medborgare. Detta lämnar ett utrymme för subjektiva tolkningar och i mer extrema fall förvanskningar av data.

Lekfull upplevelse

En av de största utmaningarna är att översätta all komplexitet till information som kan kommuniceras begripligt. Det är där KTH-studenten Tiago Maranhao Barreto Pereiras exjobb kommer in i bilden. Han visualiserar ekonomiskt data från Brasiliens regering med hjälp av traditionella bubbeldiagram som utrustats med diverse specialfunktioner för större begriplighet.

– Mitt presentationssätt avviker från ett traditionellt bubbeldiagram eftersom bubblorna eller cirklarna kan förändras, komprimeras eller expanderas när användaren trycker på eller drar i dem. Detta möjliggör en lekfull, nästan spelliknande upplevelse, berättar Tiago Maranhao Barreto Pereira.

Ingen exakt bild av verkligheten

Det han vill uppnå med sina bubbeldiagram är att lägga till nya dimensioner till det traditionella sättet att presentera data. Bubblornas töjbara gränser och former får betraktaren att tänka efter. En av tankarna som ska föddas är att förstå att visualisering av data inte ska ses som en exakt bild av verkligheten. För det stämmer inte.

– Alla datamängder innehåller en viss grad av osäkerhet. Detta faktum glöms ofta bort. Eller ignoreras när

data tycks anta exakta former i en väl utförd visualisering. 

Knuffa bubblor

I datamängder som representerar mycket abstrakt information, som det ekonomiska data från Brasilien som Tiago Maranhao Barreto Pereira visualiserar, kan klassificering och gruppering tolkas olika. Det kan ha stor inverkan på hur data uppfattas och förstås. De som tittar på data kan göra feltolkningar om visualiseringen antyder en nivå av precision eller absoluthet som data inte stöder. Bubblornas mjuka gränser och de varierande formerna och storlekarna i visualiseringen bidrar till att mildra illusionen av överdriven precision.

– Knuffandet av bubblorna, i sin begränsade behållare, kan också ses som en metafor för hur olika utgifter konkurrerar om utrymmet i den offentliga budgeten, vilket återspeglar konkurrensen om mer resurser mellan de olika områdena.

Fråga om demokrati

Medborgarnas engagemang i myndighetsutövande - medborgardeltagandet - är en fråga om demokrati. Huruvida demokratin i ett samhälle fungerar eller inte. Håller du med?

– Jag kan inte hålla med mer. Ett deltagande är demokratins kärna, men det kan inte begränsas till riksdagsvalet. Aktivt medborgardeltagande är avgörande för demokratiska styrelseformer och för att främja individuella fri- och rättigheter. 

Enligt rapporten "Government at a Glance" från OECD kräver effektiva metoder för bland annat deltagande, en informerad allmänhet som kan ge konstruktiva synpunkter på offentliga frågor. OECD:s rekommendation är att den offentliga kommunikationen måste förändras, så att medborgarna får mer att säga till om.

– På så sätt blir det möjligt att föra en öppen, faktabaserad offentlig debatt. Detta projekt är ett litet steg i den riktningen, ett bidrag till denna nödvändiga omvandling.

Text: Peter Asplund

Universellt sätt att presentera data

• Den enkla formen av bubbeldiagramen är i sig en väletablerad visualiseringsmetod, och används bland annat av tidningen New York Times för att visualisera komplexa sammanhang och data.
• Tiago Maranhao Barreto Pereira nya sätt att visualisera komplexa sammanhang är inte nödvändigtvis begränsad till ekonomiska data. Även Sverige skulle kunna använda bubbeldiagrammen då standarden som kallas "Classification of the Functions of Government" (COFOG) används, en standard som utvecklats av OECD. "Förutom att dela upp utgifterna i grupper som är mer eller mindre igenkännbara för en bred allmänhet, är fördelen med att använda denna klassificering att den har antagits av många länder, inklusive OECD", säger han.
• Att göra myndighetsdata lätt att förstå är en utmaning som många demokratiska regeringar står inför. Denna form av data är att betrakta som en digital samhällsnytta, och kan enligt FN hjälpa ett samhälle att uppnå målen för till exempel hållbar utveckling.