Lars Geschwind

Professor inom teknikvetenskapens lärande med inriktning mot policy och styrning

I dag används simuleringar i allt högre grad för att studera olika molekyler, till exempel proteiner. Att simulera molekylära processer med hjälp av beräkningar ger en högre grad av noggrannhet både i tids- och längdskala än vad som går att få vid traditionella experiment. Inte minst läkemedelsindustrin använder i dag beräkningsmodeller i högre grad än experiment för att utveckla nya läkemedel. I dessa simuleringar är tidsstegen dock extremt korta (ned till femtosekunder), medan de fenomen forskarna vill studera sker i mikro eller millisekunder, och därför utvecklar forskarna nya samplingsmetoder. Ytterligare ett fält där simuleringar används är vid vätningsprocesser. När en droppe vätska sprider sig över en yta så rör sig de enskilda molekylerna i främsta ledet, i gränslandet mellan vätska och luft. Hur snabbt en droppe sprider sig styrs därför av rörelserna hos de enskilda molekylerna. Ett förlopp som studeras i en nanometerskala. Berk Hess har utvecklat ett stort antal nya algoritmer för att göra dessa simuleringar möjliga. Dessa ingår i dag i simuleringsprogrammet Gromacs som används inom läkemedelsindustrin samt av tusentals forskargrupper i världen.

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2020-04-21