Allmänna frågor
Här kan du få svar på vanliga frågor kring det gemensamma verksamhetsstödet.
Varför ska verksamhetsstödet bli en organisation?
Den huvudsakliga anledningen till att verksamhetsstödet på skolorna och det gemensamma verksamhetsstödet (GVS) ska bli en organisation är att säkerställa att studenter, lärare, forskare och personal får ett likvärdigt och tillgängligt stöd oavsett var på KTH mottagaren befinner sig. När samgåendet har genomförts och verksamhetsstödet är en organisation ska vi tillsammans arbeta för att skapa ett mer kostnadseffektivt verksamhetsstöd med ännu högre kvalitet som matchar interna behov och förändringar i omvärlden.
Målet är att gemensamt organisera arbetet på ett långsiktigt hållbart sätt som skapar ordning och struktur och frigör resurser till utbildning och forskning. Ett annat viktigt syfte är att skapa ökade möjligheter för skolledningarna att utöva strategisk ledning av utbildnings- och forskningsfrågor.
Vad innebär ett samgående av verksamhetsstödet?
Konkret innebär samgåendet att verksamhetsstödet på skolorna och det gemensamma verksamhetsstödet (GVS) går samman och tillsammans bildar en ny organisation som leds av universitetsdirektören. Den nya organisationen kommer att heta Verksamhetsstöd (VS).
Inledningsvis bildar verksamhetsstödet vid skolorna fem nya avdelningar tillsammans med avdelningarna inom GVS. Den nya organisationen ska sedan utvecklas baserat på kartläggning och analys av hur varje stödområde bäst organiseras. Det kan löpande, parallellt och successivt innebära fortsatta organisationsförändringar inom och mellan verksamhetsstödets avdelningar under kommande år.
Vad betyder det att verksamhetsstödet ska upplevas verksamhetsnära?
Oavsett var verksamhetsstödet är placerat ska stödet utgå från mottagarnas behov för att upplevas verksamhetsnära. Ibland organiseras stödet bäst institutionsnära eller på skolnivå och ibland är det mer ändamålsenligt att stödet organiseras på distans och servar hela KTH med en specifik kompetens eller systemstöd.
Hur ska verksamhetsstödet skapa verksamhetsnytta?
Genom att utgå från den arbetsuppgift som ska lösas blir organiseringen av en stödform en fråga om arbetsdelning mellan lärare, forskare och stödpersonal. Vilken kompetens behövs för att lösa uppgiften, vilken servicenivå krävs, vilken kostnad är organisationen beredd att ta för stödet och vilken organisering är bäst? En väl fungerande arbetsdelning är ett samarbete och en aktiv dialog mellan lärare, forskare och funktioner inom stödet som ska skapa nytta för mottagaren.
Vilka är involverade och delaktiga i utvecklingsarbetet?
Arbetet med att utveckla verksamhetsstödet sker i samarbete mellan medarbetare som utför arbetet, chefer som styr och leder samt mottagare som ska uppleva nytta av det stöd som arbetet resulterar i.
En princip i samgåendet är ” Arbetskultur för förnyelse”, vad innebär det för mig som individ?
I det utvecklingsarbete som du personligen medverkar i ska du visa tillit och öppenhet för möjligheter att våga prova nya arbetssätt. Arbetet ska präglas ett iterativt-, prövande- och lärande förhållningssätt. Det är viktigt att alla hjälps åt att skapar en kultur präglad av samarbete. Här har du som individ ett personligt ansvar i hur du bidrar till den arbetskulturen.
En princip i samgåendet är ” Ömsesidig respekt” vad betyder det i praktiken?
Att behandla alla på arbetsplatsen respektfullt är en självklarhet. Vi visar respekt för varandras kompetens inom kärn- och stödverksamheten och varandra som individer. Principen om ömsesidig respekt är avgörande för en arbetskultur och arbetsmiljö som upplevs trygg, tillitsfull och tillåtande till förnyelse.
Läs mer om den statliga värdegrunden och styrdokument kopplade till KTH:s arbetsmiljö
Hur får jag mer information om det pågående arbetet med att utveckla verksamhetsstödet?
Mer information om utvecklingsarbetet finns här på intranätet.
Utveckling av verksamhetsstödet
Frågor kring samgåendet och verksamhetsstödets utveckling ställs till närmaste chef eller till programsekretariatet för samgåendet. Programsekretariatet har uppdrag att koordinera och administrera utvecklingsarbetet.