UKÄ granskar KTH:s kvalitetssäkringsarbete

Varför granskar UKÄ KTH:s kvalitetssäkringsarbete?

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar för extern utvärdering av Sveriges högskolor och universitet. Detta görs regelbundet och genom olika typer av utvärderingar. En typ av utvärderingar som myndigheten genomför är så kallade lärosätesgranskningar. Dessa genomförs vart sjätte år. En sådan granskning innebär att UKÄ utvärderar hur KTHs system för kvalitetssäkring av utbildning på alla nivåer är uppbyggt och hur väl det fungerar. Grunden för utvärderingen är att UKÄ och Sveriges lärosäten har ett gemensamt ansvar för att säkerställa att all högskoleutbildning som ges ska hålla hög kvalitet. Därför är lärosätenas egna systematiska arbete med att löpande säkra kvaliteten en viktig faktor för UKÄ att granska. Alla universitet och högskolor får sitt kvalitetssäkringsarbete granskat under perioden 2017-2022 och för oss på KTH innebär det att vi utvärderas under 2019/20.

Vad innebär utvärderingen?

Det är en stor och genomgripande utvärdering. UKÄ granskar hela KTH:s system för kvalitetssäkring, inom hela organisationen och alla nivåer i linjen så väl som akademin. De processer och arbetsrutiner som KTH har ifrån kursvärderingar, kursrapporter, programrapporter, skolrapporter och den årliga kvalitetsdialogen, till rektors skoldialoger och den planerade regelbundna granskningen ska utvärderas och bedömas. Granskningen omfattar även studentinflytande och kommunikation i de här processerna.

Vad baseras utvärderingen på?

Utvärderingen omfattar ett antal underlag. KTH har skrivit en självvärdering och lämnat in till UKÄ under våren i år. Självvärderingen omfattar sex bedömningsområden, styrning och organisation, förutsättningar, utformning, genomförande och resultat, jämställdhet, student- och doktorandperspektiv samt arbetsliv och samverkan. Dessa sex områden har THS även ombetts av UKÄ att beskriva och reflektera över i en studentinlaga. Övriga underlag består av UKÄ:s lärosätestillsyn, examenstillståndsprövningar, utbildningsutvärderingar och tematiska utvärderingar samt av nationell statistik som visar på genomströmning och etableringsgrad och data som även belyser detta i ett nationellt perspektiv. Centrala styrdokument för kvalitetssystemet och KTH:s årsrapport ingår även i de underlag som bedömargruppen tar del av. Utöver dessa skriftliga underlag genomför UKÄ ett antal intervjuer med KTH:s personal.

Här finns mer att läsa om hur självvärderingen har tagits fram under våren.

Hur går utvärderingen till?

UKÄ:s metod innebär att en bedömargrupp tillsätts som gör bedömningarna. Gruppen består av tre s.k sakkunniga, en student och en person från arbetslivet. De sakkunniga kommer från högskolesektorn i Sverige eller i norden. De har ofta haft ledaruppdrag och har gedigen erfarenhet av kvalitetsarbete och – system inom högskolan. Den studerande är ofta en student med kåruppdrag och som är van att arbeta med studiebevakning eller utbildningskvalitet. Den person som representerar arbetslivet har ofta en lång erfarenhet av kvalitets- och ledningsfrågor. Följande personer ingår bedömargruppen för KTH: ordförande för gruppen är Björn Brorström, f.d rektor för Högskolan i Borås, Mette Mo Jacobsen, rådgivare åt Norska universitets- och högskolerådet, Cathrine Norberg, prorektor vid Luleå tekniska universitet, Tom Edoff, ordförande Dalarnas studentkår vid Högskolan Dalarna samt Marie Westrin, Ericsson AB.

I metoden ingår att bedömargruppen tillsammans med två utredare från UKÄ besöker lärosätet som utvärderas för att göra intervjuer med olika personer om det kvalitetsarbete som KTH bedriver. Detta görs efter att bedömargruppen har tagit ställning till alla skriftliga underlag. I intervjuerna är bedömargruppen intresserade av att se hur varje personalkategori arbetar med kvalitetsfrågor och om det är i enlighet med kvalitetssystemet.

Intervjuerna genomförs i två omgångar. Först en heldag med intervjuer då det oftast är de olika ledningsnivåerna, inklusive studentkårsledningen, inom ett lärosäte som intervjuas. Dessa intervjuer sker den 1 oktober. Utifrån dessa intervjuer och det skriftliga underlaget väljer bedömargruppen ut stickprov, två till tre så kallade fördjupningsspår. Fördjupningsspår är någon eller några processer inom kvalitetsarbetet. Dessa processer vill de studera mer ingående i någon eller några miljöer. Ett exempel skulle kunna vara hur KTH arbetar med kursvärderingar inom sex program på tre skolor. När dessa spår är utvalda, kommer bedömargruppen begära in skriftligt underlag för dessa. För exemplet ovan så skulle UKÄ exempelvis kunna begära att kursrapporter från två år tillbaka för dessa sex program skickas in. Vid det andra platsbesöket har bedömargruppen tagit hand om det nya skriftliga underlaget och vill intervjua personer som berörs och arbetar med de kvalitetsprocesser som de valt ut att studera djupare. Detta platsbesök är längre och sker under fyra dagar, den 25-28 november.

Vad händer sen?

Bedömargruppen har ett gediget material att ta hand om efter platsbesöken och de författar utifrån allt samlat underlag ett så kallat yttrande som inkluderar deras ståndpunkt avseende vilket omdöme KTHs kvalitetsarbete ska få. Yttrandet utgör beslutsunderlag för UKÄ. Myndigheten fattar beslut på en tregradig skala om KTHs kvalitetsarbete är godkänt, godkänt med förbehåll eller om det är ifrågasatt. Beslutet på utvärderingen kommer troligen under mars månad 2020. De båda lägre omdömena innebär att KTH ska genomgå en uppföljande granskning senast inom två år från det att UKÄ har fattat beslut om utvärderingen.

Här kan man läsa mer om UKÄs metod för lärosätesgranskningar.

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:kvalitetssamordning@kth.se
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2019-09-18