Kvalitetssystem

Övergripande struktur för KTH:s kvalitetssystem

KTH:s kvalitetssystem består av två övergripande och sammanhängande delar som syftar till att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan. Den ena delen är en årlig kontinuerlig uppföljning av all utbildning och forskning, inklusive samverkan, som leds av dekanus. Den andra delen är en regelbunden granskning av all utbildning och forskning, inklusive samverkan, vart sjätte år.

När det gäller regelbunden granskning av utbildning, och den samverkan som sker i samband med utbildning, så är respektive skola ansvarig för att genomföra den i en sexårscykel enligt rektors riktlinjer och fakultetsrådets anvisningar. Det innebär att skolorna själva kan avgöra när skolans olika utbildningar ska granskas under en sexårsperiod.

När det gäller regelbunden granskning av forskning, och den samverkan som sker i samband med forskning, så är vicerektor för forskning ansvarig att planera och genomföra den samlat. Dvs. all forskning ska granskas samtidigt en gång vart sjätte år, enligt rektors riktlinje för kvalitetssäkring av forskning.

Bilden illustrerar KTH:s årliga kontinuerliga uppföljning och visar en grön rund figur med fyra fält som omger ett vitt fält i mitten. I det vita fältet står det "kontinuerlig uppföljning". I det första gröna fältet som beskriver den kontiuerliga uppföljningen så står det: Omfattar KTH:s uppdrag inom utbildning, forskning och samverkan samt kompetensförsörjning. I det andra fältet står det: Formen för dialogen består av möten med skolledning, forskarutbildningsansvariga och grundutbildningsansvariga samt studentrepresentant. I det tredje fältet står de: Underlagen består av rapporter med analys av utbildning, forskning och samverkan samt kompetensförsörjning. I det fjärde fältet står det; Återkoppling sker i dialogen och i kommande års verksamhetsplan.

Bilden illustrerar KTH:s regelbundna granskning som varje utbildning ska genomgå vart sjätte år och visar en blå rund figur med fyra fält som omger ett vitt fält i mitten. I det vita fältet står det "regelbunden granskning". I det första blå fältet som beskriver den regelbundna granskningen så står det: Omfattar nationella och internationella krav samt KTH:s egna mål avseende utbildning, forskning och samverkan. I det andra fältet står de: Formen innebär en kollegial granskning utförd av sakkunniga inom ämnet/området. I det tredje fältet står det: Underlagen består av en självvärdering samt platsbesök och intervjuer med ansvariga för utbildningen forskningen samt studenter/forskare. I det fjärde fältet står det: Återkoppling sker genom sakkunnigas rapport med deras analys, bedömningar och rekommendationer om utvecklingsområden.

för dialogen består av möten med skolledning, forskarutbildningsansvariga och grundutbildningsansvariga samt studentrepresentant. I det tredje fältet står det Underlagen består av rapporter med analys av utbildning, forskning och samverkan samt kompetensförsörjning. I det fjärde fältet står det; Återkoppling sker i dialogen och i kommande års verksamhetsplan.

Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildning och forskning, inklusive samverkan, är inte något nytt för KTH. Kontinuerlig uppföljning har tidigare skett i den årliga verksamhetsuppföljningen och i rektors skoldialog. Regelbunden granskning har skett genom olika egeninitierade utvärderingar så som Research Assessment Excercise (RAE) 2008 och 2012, Education Assessment Excercise (EAE) 2011 och Administrative Assessment Excercise (AAE) 2014. Det som är nytt sedan 2017 är att den kontinuerliga uppföljningen och den regelbundna granskningen av KTH:s utbildning och forskning, inklusive samverkan, systematiseras i en sexårscykel och harmoniseras med de krav som ställs i det nationella kvalitetssäkringssystem som UKÄ ansvarar för. Detta innebär att KTH också integrerar standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) i sitt kvalitetssystem.

Bilden illustrerar en sexårig cykel med fem gröna runda figurer för årlig kontinuerlig uppföljning och en lite större blå rund figur för den regelbundna granskning som ska ske vart sjätte år. I mitten av bilden finns bildtexten: Kvalitetssystemets sexårscykel med kontunuerlig uppföljning (KU) och regelbunden granskning (RG)

Principer för kontinuerlig uppföljning

Den kontinuerliga uppföljningen sker årligen genom en analys av underlag som alla skolor lämnar in till fakultetsrådet samt en kvalitetsdialog mellan dekanus och ledningen vid respektive skola. Den kontinuerliga uppföljningen omfattar utbildning och forskning inklusive samverkan samt akademisk kompetensförsörjning. Underlaget består av skolrapporter med aggregerade analyser av skolans samtliga program, skolrapporter med analyser av forskning vid skolans samtliga institutioner/motsvarande samt av skolornas fakultetsutvecklingsplaner.

Syftet med den kontinuerliga uppföljningen är att varje år följa upp alla utbildningsprogram, all forskning samt skolornas arbete med akademisk kompetensförsörjning för att uppmärksamma eventuella kvalitetsbrister eller problem, identifiera utvecklingsbehov och åtgärder på kort och lång sikt.

Resultatet av den kontinuerliga uppföljningen publiceras på KTH:s webbplattform för kontinuerlig uppföljning och återkopplas till skolorna och till rektor för att sedan beaktas i arbetet med KTH:s verksamhetsplan.

Principer för regelbunden granskning

Principerna för den regelbundna granskningen av utbildning skiljer sig något från principerna för den regelbundna granskningen av forskning. Den regelbundna granskningen av KTH:s utbildning ska ske löpande i en sexårscykel och leds av respektive skola, medan den regelbundna granskningen av KTH:s forskning leds av vicerektor för forskning och ska ske samtidigt över hela KTH en gång vart sjätte år. I övrigt är mycket likt. Den regelbundna granskningen av både utbildning och forskning ska inbegripa en självärderingsprocess och en kollegial bedömning. Den kollegiala bedömningen ska göras av sakkunniga som är oberoende och opartiska till den utbildning eller forskning de granskar. Vid bedömning av utbildning på avancerad nivå och forskarutbildning ska den utföras av sakkunniga som är verksamma utanför KTH och vid bedömning av forskning ska internationella sakkunniga utföra bedömningen.

En skriftlig självvärdering ska utgöra det huvudsakliga bedömningsunderlaget för den regelbundna granskningen. Platsbesök och intervjuer är också viktiga inslag i granskningsprocessen. När det gäller regelbunden granskning av utbildning ska självvärderingen beskriva, analysera och värdera utbildningen på ett sådant sätt att de bedömningsområden som ingår i UKÄ:s nationella utvärdering av utbildningar, samt KTH:s egna mål för utbildning, täcks in av granskningen. När det gäller regelbunden granskning av forskning ska självvärderingen beskriva, analysera och värdera de bedömningsområden som KTH:s styrgrupp för kvalitetssäkring av forskning tar fram i dialog med KTH:s skolor. Dessa bedömningsområden ska täcka in KTH:s egna mål samt de bedömningsgrunder som ingår i UKÄ:s framtida granskningar av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning. Det senare inkluderar SUHF:s ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring av forskning och Europeiska kommissionens Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare.

Studenter respektive doktorander från aktuell utbildning eller forskningsmiljö, utsedda av Tekniska Högskolans Studentkår (THS), ska alltid beredas möjlighet att medverka i den kontinuerliga uppföljningen och den regelbundna granskningen.

Resultaten från den regelbundna granskningen ska redovisas till fakultetsrådet, rektor och KTH:s styrelse och följas upp i samband med den kontinuerliga uppföljningen varje år. Resultaten ska också kommenteras av KTH:s ledning och publiceras på KTH:s webb.