KTH-forskare som gästar Almedalen

Göran Lindbergh , professor vid avdelningen för Tillämpad elektrokemi vid KTH, ska prata om elektrifiering i transportsektorn:

– Jag är inbjuden av Lunds universitet till paneldiskussionen "Elvägens roll i energiomställningen". Det sker en snabb omställning mot elektrifiering i transportsektorn, med många möjliga tekniska lösningar som alla har sina för- och nackdelar. Elvägar måste ställas mot andra lösningar som konventionella batterifordon och bränsleceller med vätgas. Jag tror inte att det finns en lösning som fungerar för allt, utan att vi behöver många kompletterande lösningar. Det får bli mitt bidrag i diskussionen.

– Jag brukar säga nej till att delta i Almedalsveckan. Så här års längtar jag vanligtvis mest efter semester. Men efter att ha varit instängd med en pandemi i flera år känns det angeläget att komma i gång med fysiska möten igen. Väl på plats ska jag passa på och besöka ytterligare några event.

Niclas Roxhed , universitetslektor vid avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH, kommer redogöra för problem och möjligheter med framtidens läkemedelsadministration:

– Förra året fick jag utmärkelsen Guldpillret som är ett pris instiftat av Läkemedelsförsäkringen. Detta för provtagningskortet Capitainer som gör att patienterna själva kan ta blodprov hemma och skicka in det till vårdinrättningen. Min forskning handlar om att förenkla för patienten, att sätta vederbörande i fokus både vid provtagning och vid läkemedelsadministration. Så det kommer jag att prata om. Ytterligare ett exempel är det jag och vi jobbar med nu, som är litiumbehandling för människor med bipolär sjukdom. Här är läkemedel svåradministrerat, men mycket viktig eftersom suicidrisken ökar om inte patienterna tar sin medicin.

– Ur ett samhällsperspektiv är detta viktigt av många anledningar. En av dem är kostnaden som uppstår när följsamheten vid läkemedelsordineringen går ner. I USA kostar detta 300 miljarder dollar per år, att patienten av olika orsaker slutar ta sin medicin. Det är lika mycket pengar som vad läkemedelsbehandlingen av landets medborgare kostar per år. Vi känner nog alla igen problemet. Ett vanligt och enkelt exempel är penicillinkurer som avslutas innan de tio dagarna gått. Det gör att bakterierna inte dör, och att man i värsta fall får börja om behandlingen. Det finns många tekniska hjälpmedel på väg in på marknaden för att lösa detta problem.

Fredrik Gröndahl , universitetslektor vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH, ska prata om blå mat, det vill säga mat från sjön:

– Jag kommer att prata om KTH:s sjömatscentrum Blå Mat (www.bluefood.se). Det handlar om vikten av att Sverige blir mer självförsörjande på mat från hav och sjöar. Det kan handla om att ta bättre vara på fisken vi tar upp så att den används mer till människor än djurfoder som sker idag. Det kan handla om att vi prövar att äta underutnyttjade arter som braxen och id och gör nya spännande maträtter. Men framförallt så vill jag prata om det viktiga i att vi odlar mer sjömat från lägre trofiska nivåer som alger och musslor. I detta ligger stora möjligheter att producera mer sjömat i Sverige på ett hållbart vis. I detta arbete måste vi få fram nya näringsrika matprodukter som inte är så dyra som tradionell sjömat, och som vi måste börja vänja oss smakmässigt vid.

– Vi är idag 7,7 miljarder människor på jorden, och vid 2030 beräknas vi vara 8,5 miljarder. Alla dessa människor behöver nyttig och näringsrik mat. För att klara detta måste vi odla mer sjömat eftersom vårt jordbruk på land utsätts för mycket stress orsakat av torka, utarmning av näringsämnen från våra jordar och brist på industrigödsel. Vårt landbaserade jordbruk kommer inte att ensamt klara av de stora samhällsutmaningarna på ett hållbart vis. Det behövs hjälp av de 71 procent av vår planet som utgörs av hav och sjöar.

Peter Ardell