Utsläppsrätter – hur långt räcker de?
I Sverige har utsläppen från industrin som omfattas av utsläppsrätter minskat med drygt 20 procent sedan systemet infördes. Men hur effektivt är egentligen EU:s viktigaste verktyg för att få ned utsläppen? Det ska forskare vid bland annat KTH ta reda på.
EU:s utsläppsrätter (ETS) innebär att företag tilldelas rätt att släppa ut växthusgaser upp till en viss nivå. För att överskrida utsläppstaket måste de köpa ytterligare rätter på marknaden. Och tvärtom – de som inte använder sina utsläppsrätter fullt ut kan spara dem eller sälja till andra.
Tanken är att systemet, som omfattar tillverkningsindustrin och kraftbolag och som infördes år 2005, ska motivera företagen att ta initiativ för att minska sina utsläpp, exempelvis genom att satsa på fossilfri teknik.
Christian Thomann , forskare inom industriell teknik, medverkar i en studie som ska granska hur svenska företags beteende påverkats av ETS-systemet: vad händer med utsläpp och grön teknologi?
Forskarna ska följa industrierna 15 år före och efter införandet av utsläppsrätterna. De kommer att analysera koldioxidutsläpp, produktion, innovation, teknikspridning, handel och miljörelaterade utgifter från företagen.
Skärpningar på gång
Svensk industri som omfattas av ETS-systemet står för sammanlagt 37 procent av de inhemska utsläppen. Fram till och med 2021 minskade utsläppen med 22 procent. Det kan förklaras av både produktionsminskningar inom vissa sektorer och grönare teknologi, konstaterar Christian Thomann.
– Man skulle ha kunnat önska större utsläppsminskningar men det viktigaste är att det har etablerats en acceptans för systemet. Det kan vara viktigare att starta på en lägre nivå och sedan accelerera. Företagen måste först visa att de kan ställa om, säger han.
Ytterligare skärpningar är att vänta påpekar han. Under många år har priset för en utsläppsrätt – som ger rätten att släppa ut ett ton växthusgaser – varit relativt lågt, men har stigit och sedan föra året legat på mellan 60 och 100 Euro. Fortsatta prishöjningar och att EU planerar att börja fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom några år blir en påtaglig skillnad för industrin.
Forskarna hoppas att studien kan bidra till hur framtidens styrmedel för att minska klimatpåverkan ska utformas. En skarpare klimatpolitik kan slå olika mot företagen, påpekar Thomann:
– Företag med stark finansiell grund klarar ökade kostnader för omställningen, medan andra kan behöva stöd i form statliga lån eller andra slag av ekonomiskt stöd.
Båda parter vinner
Att näringslivet motiveras att investera i grön teknik som en följd av miljöskatter har Christian Thomanns tidigare studier av ekonomiska styrmedel för miljönytta visat.
Undersökningen pekade på att bolagen, japanska, kanadensiska och europeiska företag, investerade i forskning och utveckling, exempelvis för att anställa forskare och började använda nya miljövänligare teknologier, som en följd av beskattningarna.
– Det blir en situation som båda parter vinner på. Företagen får ned sina kostnader och miljöbelastningen minskar, säger han.
Text: Christer Gummeson