Till innehåll på sidan

Flipped classroom

Med Flipped classroom-metoden delar du exempelvis video eller annat material till dina studenter i förväg. Du kan använda dig av quiz eller diskussionsfrågor som studenterna ska arbeta med. Tiden i det fysiska klassrummet ägnas åt diskussioner och återkoppling på materialet och uppgiften.

Det omvända klassrummet

Kontakt och kom igång!

Vill du veta mer om Flipped classroom och hur du skulle kunna göra i din kurs? Har du en idé för en podcast eller vill du få hjälp med mediedesign? Använder du Scalable Learning eller är intresserad av andra verktyg för Flipped classroom? Välkommen att kontakta oss på e-learning@kth.se .

Den traditonella klassrumsmodellen använder tiden i klassrummet till föreläsningar och förväntar sig att studenterna själva bemästrar materialet utanför klassrummet. Metoden Flipped classroom vänder på detta och lägger de delar där studenten är mer passiv, t.ex. föreläsningar och inläsning, utanför klassrummet och inkluderar delar där studenten är aktiv i sitt lärande, t.ex. diskussioner och problemlösning, i klassrummet.

Flipped classroom-metoden har ofta som mål att effektivisera tiden när studenter och lärare träffas, öka studenternas kontroll över sitt eget lärande och öka interaktiviteten mellan studenterna.

Förberedelser inför tid i klassrum

En Flipped classroom-metod kan vara att studenterna förbereder sig genom att exempelvis läsa en artikel eller se på ett videoklipp som du delat i lärplattformen. De svarar på frågor kring innehållet och förbereder sig. Tiden i klassrummet, det fysiska mötet, används till diskussion och gemensam återkoppling på frågor och studenternas svar.

Du kan med fördel använda inspelat material för att möta de specifika problem som studenterna står inför i en kurs. Som lärare vet du vanligtvis vilka delar av kursen som är svåra för studenterna, till exempel abstrakta begrepp eller vissa beräkningar. Med en video kan du på några minuter visa hur du löser problemet, med den stora fördelen att studenterna kan titta på videon flera gånger och pausa för reflektion eller för att ta anteckningar.

Tips för att börja med Flipped classroom

Inom begreppet Flipped classroom ryms den pedagogiska metoden, kursdesignen samt själva skapandet av digitala lärobjekt. Du som lärare kan få handledning i både kursdesign (pedagogiken) och hjälp med att skapa material för din kurs (video, podcast och så vidare). En rekommendation är att börja i liten skala med att spela in en eller några föreläsningar och sedan utöka när du lärt dig arbeta med formatet.

Skapar du egna filmer kring ditt ämne och din kurs? Video kan ofta användas i ett antal år (om innehållet är "generellt beskrivande") och varför inte också delas i andra kurser och med lärarkollegor?

Återanvänd det andra redan skapat

Inspiration

Du behöver inte spela in allt själv, det finns många bra videoföreläsningar på exempelvis YouTube som du kan länka till i lärplattformen och på så vis komplettera ditt eget material. Många studenter söker efter och tittar på videoklipp och annat material på nätet, som en del i det egna lärandet. Innehåller dina egenskapade filmer eller undervisningsmaterial andras bilder och material? Var noga med upphovsrätt och copyright. Prova att söka efter "fritt material", sådant du vet att du får använda.

Creative Commons, upphovsrätt och undervisningsmaterial (KTH) .

Använd dina Zoom-föreläsningar för Flipped classroom

Spela in dina Zoom-föreläsningar och återanvänd videorna för Flipped classroom nästa kursomgång. Fokusera på att få med presentationen/tavlan och din röst. Undvik att spela in studenterna så behöver du inte redigera videon innan du använder den. Video kan ofta användas i ett antal år (om innehållet är "generellt beskrivande") och varför inte också delas i andra kurser och med lärarkollegor?

Gör en egen podd

Nyfiken på att använda podd i undervisningen? En podd kan liknas vid ett radioprogram där berättande och ljud står i fokus. Den kan användas som lärobjekt och delas till studenterna i exempelvis ditt kursrum. Exempel på en podd som är producerad av medieproduktion är "Hej Framtid"  där Lena Gumaelius, lektor i Teknikvetenskapens Lärande (KTH) samtalar om teknik i framtiden.

En mer djupgående guide till Flipped classroom

Om du är intresserad av att veta mer om möjligheterna med Flipped classroom och vill få djupare kunskaper om hur du optimerar användandet av metoden, läs vidare på sidan Kom igång med Flipped classroom.

Handledning i mediedesign och kursdesign

Du kan få handledning i mediedesign utifrån idéer och material för just din kurs. Exempelvis stöd i vilka mediekoncept du kan använda dig av i kursen (Stop motion, rita och skriv på Ipad, dokumentärfilm, reportage, 3D-visualisering etc). Vill du komma vidare i designen av din kurs kan du också få handledning i det från någon av oss på E-lärande. Läs mer under rubriken "Kontakt" överst på sidan.

Video: inspiration för KTH-lärare - Pernilla Ulfvengren

Pernilla Pernilla Ulfvengren undervisar vid Skolan för industriell teknik och management (KTH). Hon lär studenterna olika kommunikationsfärdigheter baserat på CDIO-perspektivet (Conceiving - Designing - Implementing - Operating) och gör det genom att använda Flipped classroom-metoden och blended learning. Filmen är på engelska.

Webbinarium: "Flipped Classroom: teacher´s experiences, tips and tricks" (KTH)

Webbinariet ger en snabb överblick över "Flipped classroom", följt av en presentation av denna metod från tre KTH-lärare som har använt metoden i sina kurser. De delar sina erfarenheter av hur de har implementerat detta tillvägagångssätt på sina kurser. Webbinariet gavs inom ramen för Lunch 'n’ Learn, 2020-06-16. Inspelningen är på engelska. Se filmen om Flipped classroom på KTH Play .

Innehållsansvarig:e-learning@kth.se
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2021-09-22