Till innehåll på sidan

Kommunikation och samarbete

Hur kan jag som lärare få fart på kommunikationen och samarbetet i min kurs med hjälp av digitala verktyg? Stefan Hrastinski (professor vid enheten för digitalt lärande) ger sina tips som utgår från forskning om socialt lärande.

Studenter lär sig mer och är mer nöjda i kurser där de stödjer och samarbetar med varandra (Swan, 2001). Olika undervisningsmetoder och digitala verktyg kan användas för att uppmuntra till socialt lärande på olika sätt (Hrastinski, 2008).

Asynkron kommunikation

En fördel med exempelvis diskussionsforum i Canvas är att kommunikationen kan ske på valfri plats och tidpunkt, vilket brukar benämnas "asynkron kommunikation". Studenterna kan själva planera när de vill kommunicera med övriga studenter och lärare. De behöver inte svara på en fråga omedelbart utan kan fundera i lugn och ro. Seminarier kan schemaläggas under en längre period, till exempel en vecka, vilket möjliggör reflektion på ett djupare plan. Dessutom kan alla studenter dra nytta av återkoppling som läraren eller andra studenter ger. En nackdel är det är lätt att skjuta på att bidra till diskussionen och det finns även risk att man som student tycker det känns jobbigt att dela texter (eller ljud/videofiler) som övriga studenter kan ta del av.

Synkron kommunikation

Synkron kommunikation, exempelvis schemalagd undervisning via videokonferens (exempelvis Zoom), kan vara bra för att skapa kontinuitet och socialt sammanhang vid distansstudier. Ett alternativ till att föreläsa via videokonferens kan vara att spela in korta videoföreläsningar (exempelvis med KTH Play) eller skapa studiematerial och använda tiden när du träffar dina studenter (i klassrum eller via videokonferens) för problemlösning och diskussion. Förberedelser genom att arbeta med undervisningsmaterial och övningar inför schemalagd undervisning (s.k. ”Flipped classroom”) leder i regel till signifikant förbättrade studieresultatet (van Alten et al., 2019).

Digitalt samarbete mellan studenter

Det kan vara utmanande att få igång ett engagerat digitalt samarbete mellan studenter. Ett vanligt sätt är att ställa krav på att studenter ska bidra, exempelvis genom att specificera att studenter förväntas skriva ett visst antal inlägg och svar av god kvalitet. Andra menar att aktivitet bör bottna i studenters behov och intresse, snarare än att vara ett obligatorium. I många fall handlar det om en kombination, att ställa vissa krav, men samtidigt uppmuntra studenter att engagera sig i diskussioner som sträcker sig bortom vad som krävs för ett godkänt betyg.

En ny lärarroll

Det finns en risk att lärare som snabbt svarar på studenternas frågor gör att studenterna blir mindre aktiva (Mazzolini & Maddison, 2003). Diskussionen tystnar ofta efter att läraren delgett sin uppfattning. En framgångsfaktor är att som lärare sträva efter att vara mer av en handledare som uppmuntrar till engagerade diskussioner och samarbete mellan studenter.

Tre exempel på digitala verktyg för kommunikation och samarbete

1. Diskussionsforum

Diskussionsforum är särskilt lämpliga för att diskutera frågor som kan besvaras på olika sätt. Vanligt är att arbeta med öppna frågor, där olika studenter kan ge olika infallsvinklar. Ett exempel är att ge studenter i uppgift att sammanfatta vetenskapliga artiklar inom ett visst område, vilket gör att studenterna kan få stöd att få överblick över den senaste forskningen. En bra idé kan även vara att be studenter att ställa frågor, som även är relevanta för andra studenter, i ett gemensamt diskussionsforum, snarare än att skicka e-post till dig som lärare. Då kan alla studenter dra nytta av dina svar och du behöver inte svara på samma fråga många gånger. Du kan även uppmuntra studenterna att svara på varandras frågor.

2. Videokonferens

Många lärare använder videokonferens för att föreläsa med PowerPoint-bilder. Videokonferens kan dock med fördel användas för att stödja kommunikation och samarbete mellan studenter, exempelvis vid distansundervisning. Förslagsvis kan du som lärare be dina studenter ta del av ett undervisningsmaterial (exempelvis text, korta videos och övningar) för att sedan ägna tiden när ni träffas via videokonferens för att diskutera problem eller frågeställningar som studenterna tycker är särskilt utmanande. Det är även möjligt för studenter att diskutera i små grupper (s.k. ”break out groups”). Uppmuntra gärna studenter att använda videokonferens i studiegrupper så att de kan stödja varandra när de inte är på campus.

3. Peer feedback

Peer feedback innebär att studenter ger varandra återkoppling på inlämningsuppgifter. Studenternas lärande gynnas genom att studenter får återkoppling, men de lär sig även av att ge återkoppling till andra studenter (Liu & Carless, 2009). Funktionalitet för peer feedback (peer review) finns i Canvas och underlättar koordinering, exempelvis att automatiserat fördela inlämningsuppgifter mellan studenterna. En viktig framgångsfaktor är att ge studenterna tydliga instruktioner, det är svårt att ge bra återkoppling.

Referenser

PDF: Hrastinski, S. (2008). Asynchronous and synchronous e-learning. Educause Quarterly, 31(4), 51-55 .

Liu, N. F., & Carless, D. (2006). Peer feedback: the learning element of peer assessment. Teaching in Higher Education, 11(3), 279-290.

Mazzolini, M., & Maddison, S. (2003). Sage, guide or ghost? The effect of instructor intervention on student participation in online discussion forums. Computers & Education, 40(3), 237-253.

Swan, K. (2001). Virtual interaction: Design factors affecting student satisfaction and perceived learning in asynchronous online courses. Distance Education, 22(2), 87-105.

Artikel: van Alten, D. C., Phielix, C., Janssen, J., & Kester, L. (2019). Effects of flipping the classroom on learning outcomes and satisfaction:a meta-analysis. Educational Research Review, 28, 100281

Innehållsansvarig:e-learning@kth.se
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2021-08-03