Till innehåll på sidan

KTH följer SUHF:s rekommendationer för högskolepedagogisk utbildning

Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) anger nationella rekommendationer för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. KTH ger rekommendationerna högt värde och har 15 hp i högskolepedagogisk utbildning (eller motsvarande) som krav vid lärartillsättningar.

SUHF:s nationella rekommendationer

SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) anger rekommendationer för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Rekommendationerna är nyligen reviderade och vilar på en utveckling av det högskolepedagogiska området genom åren. De anger vad syftet med högskolepedagogisk utbildning bör vara samt vilka mål som är eftersträvansvärda för kompetensutvecklingen av lärare.

Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning

Utöver de allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen för avancerad nivå  står de övergripande målen med behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen i SUHF:s nationella rekommendationer i nedan länk:

SUHF:s rekommendationer om mål för behörighetsgivande utbildning samt ömsesidigt erkännande (REK 2016:1)

Utbildningens omfattning och syfte

Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier. Förkunskaperna utgörs av krav på examen från högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper. Utbildningens syfte är att underbygga den grundläggande pedagogiska skicklighet som krävs för anställning som lärare i högskolan.

KTH:s prioriteringar

KTH ger rekommendationerna högt värde och utvecklar kontinuerligt utbudet för att vara i linje med dessa. KTH prioriterar högt:

  • att lärare vid KTH ska känna att högskolepedagogisk utbildning är relevant, intressant och givande,
  • att formatet är inkluderande och resurseffektivt,
  • att alla lärare som är behöriga vill och kan fortsätta kompetensutveckla sig, samt vara centrala aktörer i det pedagogiska utvecklingsarbetet inom och mellan ämnen, kurser, program och lärmiljöer,
  • att det akademiska lärarskapet stärks,
  • att lärare ges möjlighet att beforska och sprida sina resultat av det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Anställningsordningen vid KTH

Anställningsordningen vid KTH  anger vilka krav som föreligger för pedagogisk utbildning och skicklighet för samtliga anställningar av lärare och forskare. För samtliga lärartillsättningar inom och utanför tenure track  (utom adjungerad professor) gäller att högskolepedagogisk utbildning (eller motsvarande) om minst 15hp ska ha genomgåtts. I vissa anställningsformer ges möjlighet att ta denna utbildning efter anställningens början och inom loppet av en tidsperiod.

Med behörighet avses behörighet för anställning som lärare i högskolan.

Bakgrund

På svenska lärosäten har det funnits olika former av didaktik- och högskolepedagogisk verksamhet relativt länge. Nationella satsningar med medel för forskning och utveckling av högre utbildning under 90-talet ledde till en expansion. Högskolepedagogiska utvecklare i landet samlades i paraplyorganisationen Swednet , vilken i sig är ansluten till det internationella nätverket ICED .

År 2002 blev det obligatoriskt enligt Högskoleförordningen att undervisande personal som befordas eller anställs ska ha minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Rekommendationer för denna typ av utbildning angavs av SUHF från år 2005. En utvärdering av den högskolepedagogiska verksamheten utfördes av dåvarande Högskoleverket (nuvarande Universitetskanslerämbetet, UKÄ ) under 2006. Resultaten var goda och visade att lärosäten signalerade att undervisning gavs högre status än tidigare, att det uppfattades bra att ha ett gemensamt språk kring undervisning och lärande, att exempel kunde ges på mätbara förbättringar. Dock signalerades att det nu behövdes tydligare karriärvägar för pedagogiskt engagemang och framgångar.

Sedan år 2012, i och med autonomireformen 2010, avgör varje lärosäte själva hur mycket kompetensutveckling undervisande personal och doktorander bör ha, samt vilka bedömningsgrunder som ska vägleda vid anställning och befordran. Det är samtidigt tydligt att såväl vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk skicklighet ska väga in, och att prövningen av de båda ska göras lika omsorgsfullt.