Strålsäkerhetsorganisation och utbildning
Strålsäkerhetsorganisation
KTHs strålskyddsorganisation består av en strålskyddsexpert och säkerhetsspecialister från den säkerhetsavdelningen. Säkerhetsavdelningen fungerar som länk mellan strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och KTH. Strålskyddsexpertens roll är att vara behjälplig med råd och bedömningar i frågor som rör strålskydd och strålsäkerhet på alla nivåer. Varje skola har en kontaktperson för strålskydd och strålsäkerhet. Skolans kontaktperson ska förmedla information mellan KTH och de berörda verksamheterna inom respektive skola samt ha en samordnande roll avseende skolans strålskydd/strålsäkerhet. Ute i verksamheten ingår alla som på något sätt arbetar med joniserande strålning i den lokala strålskyddsorganisationen.
Strålsäkerhetsorganisation (pdf 50 kB)
Utbildning
För att arbeta med joniserande strålning på egen hand måste anställda ha genomgått KTH:s strålskyddsutbildning som ges som en onlinekurs med tillhörande tester. Utbildningen är giltig i högst 5 år.
Anmäla till strålskyddsutbildning
Årscykel
Intruktioner
Information kommer inom kort.
Verksamhetsförändringar
När ny verksamhet med joniserande strålning planeras eller när befintlig verksamhet ska avvecklas ska KTHs strålskyddsexpert vara involverad. Vid sådana förändringar ska den administrativa samordnaren för strålsäkerhet kontaktas på radiationsafety@kth.se . Vid inköp eller avyttring (t.ex. skrotning) av slutna strålkällor eller tekniska anordningar som alstrar joniserande strålning ska förändringen av inventariet anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Detta sker via den administrativa samordnaren för strålsäkerhet radiationsafety@kth.se .
Lokaler
Lokaler där verksamhet med joniserande strålning bedrivs ska vara utformade så att exponering av arbetstagare för joniserande strålning och spridning av radioaktiva ämnen kan begränsas och mätas. För varje sådan plats ska det finnas dokumenterade rutiner som ska tillämpas för de arbetsmoment som omfattar strålkällor avsedda för exponering. För platser där det finns risk för att det uppkommer situationer som kan påverka strålskyddet, ska rutinerna även innehålla information om hur sådana situationer kan undvikas, vilka omedelbara åtgärder som ska vidtas, och kontaktuppgifter till strålskyddsexpertfunktionen.
Lokaler där mer omfattande verksamhet bedrivs klassas som skyddat eller kontrollerat område enligt följande:
Skyddat område. Lokal där arbetstagare kan få sådana årliga stråldoser att den effektiva dosen överskrider 1 millisievert, den ekvivalenta dosen till ögats lins överskrider 15 millisievert, den ekvivalenta dosen till extremiteter överskrider 50 millisievert, eller den ekvivalenta dosen till huden som ett medelvärde över 1 kvadratcentimeter överskrider 50 millisievert, oavsett hur stor yta som exponeras.
Kontrollerat område. Lokal där arbetstagare kan få sådana årliga stråldoser att den effektiva dosen överskrider 6 millisievert eller om radioaktiv kontamination av betydelse från strålskyddssynpunkt kan spridas till omgivande lokaler eller arbetsplatser.
Kontrollerat eller skyddat område ska vara märkt med skyltar som visar att det är ett kontrollerat eller skyddat område. Märkningen ska bestå av varselsymbol för joniserande strålning, och ange vilken typ av strålkällor som finns inom området, när så är lämpligt. Ett kontrollerat område ska vara avgränsat och endast få tillträdas av den som har tillräcklig strålskyddskompetens samt har tilldelats arbetsuppgifter som kräver tillträde till kontrollerat område. Det ska finnas dokumenterade rutiner för tillträdet till kontrollerat område. Besökare får endast ges tillträde till ett kontrollerat område i sällskap av behörig person. Besökare ska ha fyllt 18 år eller gå i skola på minst gymnasial nivå.
Klassning av lokaler görs i samråd med KTHs strålskyddsexpert
Kategoriindelning
Arbetstagare ska delas in i kategori A eller B. Indelningen ska dokumenteras och hållas aktuell med hänsyn till förändringar i verksamheten eller i förutsättningarna för exponeringen för joniserande strålning. Indelningen görs i samråd med KTHs strålskyddsexpert. För indelning i kategori A och B gäller följande;
Kategori A. Arbetstagare som kan få sådana årliga stråldoser att den effektiva dosen överskrider 6 millisievert, den ekvivalenta dosen till ögats lins överskrider 15 millisievert, den ekvivalenta dosen till extremiteter överskrider 150 millisievert, eller den ekvivalenta dosen till huden som ett medelvärde över 1 kvadratcentimeter överskrider 150 millisievert, oavsett hur stor yta som exponeras.
Kategori B. Arbetstagare som kan få sådana årliga stråldoser att den effektiva dosen överskrider 1 millisievert men inte 6 millisievert, den ekvivalenta dosen till extremiteter överskrider 50 millisievert men inte 150 millisievert, eller den ekvivalenta dosen till huden som ett medelvärde över 1 kvadratcentimeter överskrider 50 millisievert men inte 150 millisievert, oavsett hur stor yta som exponeras.
För arbetstagare som tillhör kategori A ska stråldosen fastställas genom individuella mätningar eller beräkningar. Fastställda stråldoser och underlaget för dessa ska dokumenteras.
Tillståndshavaren och andra arbetsgivare vars anställda arbetar i en tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, ska säkerställa att varje arbetstagare i kategori A alltid har ett giltigt tjänstbarhetsintyg som grundas på en tjänstbarhetsbedömning och som visar att arbetstagaren är tjänstbar eller tjänstbar under vissa förutsättningar. Tjänstbarhetsbedömningen ska baseras på en medicinsk kontroll.
För en arbetstagare som tillhör kategori B ska den effektiva dosen och de ekvivalenta doserna övervakas genom mätningar, beräkningar eller bedömningar i sådan omfattning att det går att visa att indelningen i kategori B är korrekt.
Avfallsplan
Varje verksamhet skall ta fram och tillhandahålla en avfallsplan specifikt för den verksamhet som de bedriver. Denna plan skall upprättas i samråd med strålskyddsexpert och skall också finnas tillgänglig i det centrala ledningssystemet för strålskydd.