Förbättra dina studieresultat med bättre studieteknik! Studierna på KTH kan vara utmanande och hålla ett högt tempo så missa inte att ta del av allt det stöd som vi erbjuder. På den här sidan har vi samlat tips och de många olika typer av stöd du kan få på KTH.
Våra bästa studieteknikstips
Planering och bra studievanor är väldigt viktigt för att lyckas i dina studier, och det finns mycket hjälp att få. Här har vi samlat våra bästa tips för en bättre studieteknik.
Ta 5–10 minuter efter varje föreläsning till att gå igenom dina anteckningar. Markera eller skriv om det finns några omedelbara kopplingar mellan olika koncept, teorier eller fakta. Ge kontext/förklaring till delar där det finns risk att framtida du inte förstår fullt ut.
Se till att göra möjliga förberedelser innan en lärandeaktivitet. Om du förväntas läsa något eller slutföra en uppgift innan aktiviteten, se till att detta är gjort i tid.
Omformulera det föreläsaren säger med egna ord i dina anteckningar. Du kan även skapa mind-maps, diagram eller träddiagram för att visuellt representera sambanden. Rita pilar, linjer eller an-vänd färgkodning för att visa hur olika element är relaterade.
Testa dig själv efter övningar eller föreläsningar. Vad kommer du ihåg från minnet? Starta din nästa studiesession med att försöka skriva ner vad du minns från föreläsningen, labben eller aktiviteten. Jämför gärna vad du minns med vad en kurskamrat minns.
Gå igenom dina anteckningar med en studiegrupp. Diskutera hur ni ser sambanden mellan olika delar av materialet. Att förklara hur saker hänger ihop för någon annan kan hjälpa dig att befästa din egen förståelse.
Skapa visualiseringar. Använd mind-maps, diagram eller träddiagram för att visuellt representera samband i dina anteckningar. Rita pilar, linjer eller använd färgkodning för att visa hur olika element är relaterade.
Veckovis sammanfattning. Dedikera tid i slutet av varje vecka för att sammanfatta vad du har lärt dig. Se över dina anteckningar från veckan och skapa en översiktlig karta över de viktigaste koncepten och deras samband.
Använd SQ3R-metoden när du läser. Skumma texten snabbt, ställ frågor utifrån rubrikerna, och läs sedan aktivt för att hitta svaren. Efter varje del – sammanfatta kort vad du har lärt dig.
Ta anteckningar medan du läser. För att hålla fokus och minnas bättre när du läser kan du skapa en tydlig struktur, sammanfatta under tiden och granska efteråt så att du förstår och kan använda anteckningarna senare.
Fördjupning. Om du hittar områden där sambanden är oklara, gör extra research eller ställ frågor till din lärare för att klargöra dessa punkter.
Använd självtestning och säg dina svar högt. Ta till exempel hjälp av en kurskamrat och försök förklara svaret för hen. Du kan också använda dig av flashcards där du skriver frågan på ena sidan och svaret på den andra. Det finns också olika program som kan användas för att skapa egna quizfrågor.
Plugga med lika förutsättningar som på tentamen. Lägg undan allt som inte skulle tillåtas på din tentamen. Böcker, dator, miniräknare etc. Det är viktigt att du försöker plocka fram kunskap från ditt minne utan externa hjälpmedel.
Pausa innan självtestning. För att få bästa resultat av självtestning: se till att minst 30 minuter har passerat sedan du senast kollade på relevant material. Du lär dig faktiskt bättre över tid om du nästan hunnit glömma materialet mellan testtillfällena.
Bryt ner problem i delsteg. Välj ett flerstegsproblem som du behöver öva på inför tentan och gå igenom din lösning steg för steg, där du kort beskriver syftet med varje steg och varför det behövs. Avsluta med att reflektera över vilka delar som är unika för just detta problem och vilka som kan användas i andra situationer.
Skapa överblick. Lägg någon minut i början av tentamen på att snabbt skumma igenom hela provet för att få en känsla för hur mycket tid du kan lägga på varje fråga. Sätt också en deadline för hur mycket tid til maximalt får lägga på en uppgift, så att du inte fastnar vid en fråga.
Få tillräckligt med sömn. Sömn stärker lärande genom att konsolidera minnen. Men hur sover du bra? Forskning pekar på att en av de viktigaste faktorerna är rutiner. Försök gå och lägg dig och vakna samma tid varje dag. Planera in 30 minuters lugn promenad i dagsljus varje dag.
Sätt en studierutin. Identifiera tre potentiella platser där du kan studera. Prova att studera på var och en av dessa platser under en vecka. Märkte du någon skillnad? Välj sedan den plats där du kände dig mest produktiv och skapa en rutin att plugga där regelbundet.
Håll fast vid rutinen. Håll kvar vid rutinen genom att använda ett commitment genom att skriva ner den och dela den med någon. När du väl har förbundit dig till att utföra handlingen ökar sannolikheten att du håller fast vid beteendet. Dela era commitment med varandra.
Skaffa en kalender. Välj antingen en fysisk kalender eller en digital kalenderapp, vad som än passar dig bäst. Lägg in alla deadlines samt planerade sociala aktiviteter och evenemang i kalendern. Schemalägg även studietillfällen. Efter en vecka, reflektera över hur väl din kalender har hjälpt dig att hålla koll på din tid.
Skapa en to do-list. Innan du börjar studera, skriv ned en lista med specifika uppgifter du vill få gjorda under studietiden. Se till att varje uppgift inte tar mer än 20–60 minuter att genomföra. När du slutfört en uppgift, stryk den från listan och ge dig själv beröm. Vidare till nästa uppgift!
Samla praktiska studietips från andra. Prata med kurskamrater, andra studenter eller studiecoacher om hur de lägger upp sina studier. Be dem dela sina bästa knep för planering, minnestekniker och tentaförberedelser. Skriv ner tipsen så att du har dem redo när det tar emot. Genom att ha en lista redo får du kontroll.
Acceptans. Oro är en normal reaktion vid studier och prestation, och en känsla som lätt kan trigga flyktbeteenden. Klinisk beteendepsykologi visar dock att undvikande i längden vidmakthåller oron. Därför är det viktigt att stanna kvar i situationen och låta obehaget klinga av. På så sätt lär du hjärnan att studier inte är farliga.
Utvärdera din studieångest och se att den inte är så farlig. Lägg märke till vad du oroar dig för och pröva att enkelt utvärdera tankarna. Hur troligt är det att det faktiskt händer? Pröva att dela oron med någon eller bara med dig själv på ett lättsamt sätt. Till exempel: »Oj, vad jag oroar mig för tentan just nu.«
Överkom din studieångest. Nu när du har accepterat och utvärderat din studieångest är det dags att visa för dig själv att känslan inte har övertaget. Börja med något litet; det viktigaste är att du genomför det och därmed visar för dig själv att du kan, trots att det är jobbigt.
Fråga en lärare eller kompis. Formulera vad du inte förstår eller vad som känns svårt, till exempel: »Jag fastnar hela tiden på den här uppgiften, kan du hjälpa mig att bara komma över detta?«. Att fråga om hjälp är att göra något och kan ofta minska oro och skapa en känsla av hanterbarhet.
Vill du fördjupa dig i studieteknik?
Vill du få mer tips kring studieteknik finns en kurs där du bland annat får lära dig om strategier för ett mer effektivt lärande och ta fram en studieplan för att skapa nya studievanor. Den ger dig också hp!
Här hittar du korta filmer med konkreta tips och forskningsbaserade studietekniker som hjälper dig att plugga smartare, skapa nya vanor och få bättre struktur i dina studier.
Som programstudent behöver du själv hålla koll på vilka kurser som ingår i ditt program, när kurserna ges, samt om kursen har särskilda behörighetskrav. Genom utbildningsplanen kan du hålla koll på allt detta, och planera dina studier bättre.
Det kan vara krävande att studera till en video, till exempel en inspelad föreläsning, och att bara titta på en utbildningsvideo leder inte alltid till förväntat resultat utan du måste aktivt studera den. Här har vi samlat olika tips för att effektivt studera en video.
