Rakare resursfördelning på förslag
En modell som bättre matchar KTH i dag. Det har varit en av de bärande tankarna bakom den utredning som gjorts kring hur pengar fördelas på KTH.
– Genom att minska komplexiteten vill vi försöka skapa en rakare resursfördelning direkt till kärnverksamheten som också samspelar med våra andra lednings- och styrsystem, säger Anders Söderholm, KTH:s rektor.
Utredningen, som letts av Anders Malmberg, professor vid Uppsala universitet, initierades för två år sedan av tidigare rektor och efter ett uppdaterat direktiv startade utredningen i januari i år. Utredaren och hans arbetsgrupp har bland annat dels tittat på hur KTH:s modeller för fördelning av resurser till grundutbildning och forskning samt forskarutbildning har sett ut de senaste drygt tio åren, dels mynnat ut i en rad förslag för framtiden.
– Rapporten kan vi nu ha som underlag i den fortsatta diskussionen och i arbetet framåt med att skapa en rakare, tydligare och mer transparent resursfördelning som också är lättare att följa upp, säger Anders Söderholm, rektor på KTH och fortsätter:
– När det gäller GRU är avsikten att göra om modellen från och med 1 januari 2024. I fråga om FoFU-medlen har vi ett längre tidsperspektiv.
Mer begriplig
Enligt utredningens förslag är modellen för fördelning av GRU-anslag till skolorna en spegling av statens styrning och resursfördelning. KTH får betalt per student och prestation per helår upp till ett visst tak. Detta avräknas sedan mot ersättningsnivån för respektive utbildningsområde.
Intentionen är att KTH ska införa en liknande variant med interna prislappar och takbelopp och som bygger på dimensioneringen av utbildningen på respektive skola och dess institutioner för kommande år i stället för som tidigare då man utgått ifrån föregående års prestation.
– Man undviker en eftersläpning som riskerar att bli missvisande. Nu blir det en mer direkt koppling till hur många studenter som de facto går och presterar på skolan. Förhoppningsvis gör det resursfördelningen mer begriplig och tätare länkad till verkligheten på skolan, säger Anders Söderholm.
I den drygt 70-sidiga rapporten ingår också förslag på modeller för hur FoFU-anslagen ska fördelas, liksom hur livslångt lärande, centrala avsättningar samt hur pengar som bli över - det vill säga myndighetskapital – ska hanteras.
Text: Jill Klackenberg