Att göra hållbar konsumtion mainstream: Praktiker, perspektiv och exemplet mat

Vad handlar din doktorsavhandling om?

Den handlar i grunden om hur hållbar konsumtion – särskilt matkonsumtion – kan bli det nya normala i Sverige. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på hur hållbar (mat)konsumtion kan förstås, samt hushållens och samhällsaktörers – livsmedelsföretag och ideella organisationer – perspektiv och roller i att göra detta till mainstream i Sverige. Arbetet är förankrat i teorier om sociala praktiker (social practice theory) och begrepp som makt samt erkännande och rättvisa (recognitional justice). Metoderna som används är främst intervjuer, en interventionsstudie och workshops.

Varför valde du detta ämne?

Jag skrev min avhandling inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream. Det som lockade mig till programmet var dess ambition att inte bara förstå förändring, utan även bidra till att skapa förändring. Som jag ser det utgör konsumtionen – till stor del, men inte enbart, förstås – kärnan av den ohållbarhet som präglar kapitalistiska samhällen som vårt. Just matkonsumtion befinner sig i skärningspunkten mellan många aspekter av denna ohållbarhet och våra liv som sociala varelser. Jag är särskilt intresserad av samspelet mellan de strukturer som formar hur vi gör saker och handlingsutrymmet att göra saker annorlunda. Att äta är ett djupt personligt och vardagligt göromål som samtidigt är väldigt märkbart strukturerat av sociokulturella och materiella förutsättningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Det är viktigt att utmana de vanliga sätt vi tänker och talar om vad hållbar konsumtion är och bör vara i framtiden – i offentligheten, politiken och delar av forskningsvärlden. Erkännande och rättvisa är centralt här – alltså att våra idéer om hållbar konsumtion även formas av dem vars röster idag inte hörs i frågan – liksom maktrelationerna mellan hushåll och större samhällsaktörer. Jag menar att det idag läggs ett för stort ansvar på individer och hushåll att förändra sina matvanor, särskilt eftersom de strukturella faktorer som begränsar möjligheterna till förändring i större skala – exempelvis sociala normer, ekonomiska incitament och förekomsten av ohållbara snarare än hållbara livsmedel – främst är under större aktörers inflytande. Därför är det avgörande att samhällsaktörer inom privat och offentlig sektor samt civilsamhället samverkar i mycket högre grad än idag.

Vem har nytta av dina resultat? Vilken påverkan kan de ha på samhället?

Jag har strävat efter att min forskning ska vara användbar inte bara inom akademin utan också i praktiken. "Praktiken" syftar här främst på beslutsfattare inom offentlig sektor, ideella organisationer och aktörer inom livsmedelsförsörjning som vill styra matkonsumtionsmönster i Sverige mot hållbarhet. Å ena sidan visar avhandlingen på effektiva strategier som till exempel miljöorganisationer, butiker eller restauranger kan använda för att påverka matkonsumtionen. Samtidigt uppmuntrar den till ett skifte i tänkandet kring sådana insatser, från att försöka övertyga individer att ändra sitt beteende till att samordna insatser för att bryta ner strukturella hinder och skapa förutsättningar för att hushåll ska äta hållbart och utöva andra former av hållbar konsumtion. Detta utan att reduceras till passiva konsumenter, utan som aktiva deltagare i hur samhällets resurser används.

Vad ska du göra härnäst och hur kan man nå dig?

Jag kommer att arbeta med ett relaterat forskningsprojekt under resten av året medan jag letar efter fler forskningsmöjligheter, förhoppningsvis som postdoktor! Jag vill fortsätta utforska några av de teman jag hittills arbetat med – som makt och rättvisa i arbetet för en hållbar framtid – och även ta in teman som jag hittills mest berört i undervisningen, såsom rättvisa över och mellan arter. Även detta i kontexten av hållbara framtider.

Det bästa sättet att nå mig är troligen via LinkedIn: www.linkedin.com/in/parekhvishal .